4 Resultat och Analys
4.4 Elevers upplevda känsla av kontroll
För att se om eleverna upplever en känsla av kontroll i ämnet idrott och hälsa ställdes sex frågor varav en fråga inte kommer att presenteras på grund av låg reliabilitet (fråga 26 i Bilaga). Frågorna är indelade i två teman; autonomi och upplevd kompetens. Tre av frågorna är kopplade till autonomi; Påverka innehåll, Påverka betyg och Svårighetsnivåer (frågor 21-23). Två av frågorna är kopplade till upplevd kompetens; Klarar av och Lär sig (frågor 24-25 i Bilaga). Tabell 7 visar att nästan var tredje elev (30,7%) svarar att de inte kan påverka
innehållet på lektionerna, medan 89,5% upplever att de kan påverka sina betyg. 9 av 10 elever upplever att de klarar av det mesta under idrottslektionerna. På tre av frågorna; Påverka innehåll, Svårighetsnivåer och Lär sig så har minst var fjärde elev svarat Varken eller.
Tabell 7
Enkätsvar på frågor om Känsla av kontroll (i procentenheter, %)
Grad Påverka Påverka Svårighetsnivåer Klarar av Lär sig innehåll betyg
Instämmer helt 13,3 40,8 10,5 59,2 23,7 Instämmer 29,3 48,7 40,8 32,9 46,1 Varken eller 26,7 6,6 32,9 3,9 25,0 Instämmer inte 20,0 2,6 9,2 3,9 2,6 Instämmer inte 10,7 1,3 6,6 0 2,6 Totalt deltagande 100% 100% 100% 100% 100%
I nästa del redovisas data från jämförelser mellan olika grupper svar med hjälp av
variansanalyser (ANOVA). De grupper som jämförs är elever med högt kontra lågt betyg, elever med hög kontra lägre närvaro, elever som är mycket fysiskt aktiva under fritiden kontra de som mindre aktiva.
4.5 Elever med högt kontra lågt betyg
Elevers svar har beskrivits i det tidigare avsnittet. För att undersöka om det finns skillnader i attityder mellan de elever som fick högt betyg och de som fick lågt betyg (Se tabell 3) har jag delat in eleverna i två grupper. I den första gruppen (Grupp A) inkluderas de elever som fick C, D, E och F i betyg och i den andra gruppen (Grupp B) de elever som fick A och B.
Analysens resultat presenteras i tabell 8. Man kan se i tabellel att alla frågor förutom Glad efter lektionen (.057) visar att på att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna.
Tabell 8
Attitydskillnader på basis av betyg
Frågor
MA MB F Sig.
Viktigt ämne 4.11(.81) 4,77(.59) F(1,74) = 16.829 <.001 Lärorikt ämne 3.95(.85) 4,54(.60) F(1,74) = 12.461 <.001
Viktigt för hälsa 4.35(.75) 4,77(.43) F(1,74) = 8.969 .004
Ser fram emot ämnet 4.08(.98) 4,64(.54) F(1,74) = 9.633 .003
Glad efter lektion 3.95(.88) 4.33(.87) F(1,74) = 3.728 .057
Roligt ämne 4.16(.99) 4.69(.73) F(1,74) = 7.136 .009
MA =Medelvärde för grupp A, MB = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde
I tabell 9 presenteras data från variansanalyser på elevers svar rörande sociala normer som genomförts för att undersöka om det finns skillnader mellan grupp A och grupp B. I tabellen kan man läsa att det saknas signifikanta skillnader mellan de olika grupperna i alla frågor.
Tabell 9
Skillnader i upplevda sociala normer på basis av betyg
Frågor
MA MB F Sig.
Föräldrar viktigt ämne 3.95(1.08) 4.33(.77) F(1,74) = 3.266 .075 Föräldrar fysisk aktivitet viktig 4.51(.73) 4.63(.78) F(1,74) = .343 .560 Kompisar viktigt ämne 3.62(1.03) 3.9(.97) F(1,74) = 1.365 .246 Kompisar deltar 4.03(.87) 4.23(.67) F(1,74) = 1.329 .253
MA =Medelvärde för grupp A, MB = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde
I tabell 10 redogörs data från variansanalyser på elevers svar rörande känsla av kontroll som genomförts för att undersöka om det finns skillnader mellan grupp A och grupp B. Frågan om elever klarar av aktiviteterna på idrottslektionerna visar en signifikant skillnad mellan
grupperna (.021). Inom de andra frågorna finns det ingen signifikant skillnad, tvärtemot så visar de väldigt höga värden p-värden.
Tabell 10
Skillnader i upplevd känsla av kontroll på basis av betyg
Frågor
MA MB F Sig.
Påverka innehåll 3.22(1.1) 3.08(1,29) F(1,74) = .255 .615 Påverka betyg 4.16(.73) 4.33(.87) F(1,74) = .863 .356 Svårighetsnivåer 3.38(1.04) 3.41(1.02) F(1,74) = .018 .893 Klarar av 4.27(.84) 4.67(.62) F(1,74) = 5.524 .021 Lär sig 3.76(.84) 3.95(.83) F(1,74) = .053 .359
MA =Medelvärde för grupp A, MB = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde
4.6 Elever med hög kontra lägre närvaro
För att undersöka om det finns skillnader i attityder mellan de elever som har högre närvaro och de som har lägre närvaro (Se tabell 3) har jag delat eleverna i två grupper. I den första gruppen (Grupp C) innefattas elever som alltid deltar och i den andra gruppen (Grupp D) de som aldrig deltar till de som deltar ofta. Analysens resultat redovisas i tabell 11. Endast frågan om ämnet är viktigt (.079) är visar på att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna.
Tabell 11
Attitydskillnader på basis av deltagande
Frågor
MC MD F Sig.
Viktigt ämne 4.52(.70) 4.13(.99) F(1,74) = 3.176 .079 Lärorikt ämne 4.38(.64) 3.73(1,1) F(1,74) = 8.947 .004 Viktigt för hälsa 4.64(.52) 4.27(.96) F(1,74) = 4.267 .042 Ser fram emot ämnet 4.49(.70) 3.87(1,13) F(1,74) = 7.411 .008 Glad efter lektion 4.36(.69) 3.27(1,1) F(1,74) = 23.695 <.001
Roligt ämne 4.64(.63) 3.60(1,3) F(1,74) = 20.191 <.001
MC =Medelvärde för grupp A, MD = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde I tabell 12 presenteras data från variansanalyser på elevers svar rörande sociala normer som
genomförts för att undersöka om det finns skillnader mellan grupp C och grupp D. Alla frågor visar på signifikanta skillnader mellan grupperna förutom frågan om föräldrar anser fysisk aktivitet viktigt som visar p =0.087.
Tabell 12
Skillnader i upplevda sociala normer på basis av deltagande
Frågor
MC MD F Sig.
Föräldrar viktigt ämne 4.26(.83) 3.67(1,23) F(1,74) = 5.006 .028 Föräldrar fysisk aktivitet viktig 4.64(.58) 4.27(1.22) F(1,74) = 3.018 .087 Kompisar viktigt ämne 3.92(.94) 3.13(1.19) F(1,74) = 7.585 .007 Kompisar deltar 4.23(.67) 3.73(1.03) F(1,74) = 5.257 .025
MC =Medelvärde för grupp A, MD = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde
I tabell 13 presenteras data från variansanalyser på elevers svar rörande känsla av kontroll som genomförts att undersöka om det finns skillnader mellan grupp C och grupp D. Två av frågorna visar väldigt tydliga signifikanta skillnader mellan grupperna; Påverka betyg och Klarar av som båda visar ett p-värde på <.001. Frågorna om Påverka innehåll och
svårighetsnivåer påvisar inga skillnader mellan de två grupperna.
Tabell 13
Skillnader i upplevd känsla av kontroll på basis av deltagande
Frågor
MC MD F Sig.
Påverka innehåll 3.21(1.2) 2.87(1.19) F(1,74) = 1.009 .318 Påverka betyg 4.43(.59) 3.53(1.3) F(1,74) = 18.377 <.001 Svårighetsnivåer 3.46(.99) 3.13(1.13) F(1,74) = 1.229 .271 Klarar av 4.62(.55) 3.87(1.13) F(1,74) = 14.131 <.001 Lär sig 4.00(.82) 3.27(1.03) F(1,74) = 8.722 .004
MC =Medelvärde för grupp A, MD = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde
4.7 Elever med hög kontra lägre fysisk aktivitet
Härnäst presenteras data som togs fram för att se om det fanns skillnader i elevernas svar om attityd beroende på hur fysiskt aktiva de är på fritiden (Se tabell 4). Eleverna är uppdelade i två grupper; elever som är fysiskt aktiva mindre än fyra gånger i veckan (Grupp E) och de som är fysiskt aktiva mer än fyra gånger i veckan (Grupp F). Data redovisas i tabell 14. Tre av frågorna; Viktigt ämne (<.001), lärorikt ämne (.002) och glad efter lektionen (.042) visar på signifikanta skillnader mellan de båda grupperna. Hos de andra frågorna; Viktigt för hälsa (.091), Ser framemot ämnet (.152) och Roligt ämne finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.
Tabell 14
Attitydskillnader på basis av fysisk aktivitet
Frågor
ME MF F Sig.
Viktigt ämne 4.09(.84) 4.72(.6) F(1,74) = 14.672 <.001 Lärorikt ämne 394(.86) 4.49(63) F(1,74) = 10.250 .002 Viktigt för hälsa 4.42(.75) 4.67(.52) F(1,74) = 2.931 .091 Ser fram emot ämnet 4.21(1.0) 4.49(.63 F(1,74) = 2.098 .152 Glad efter lektion 3.91(.88) 4.33(.86) F(1,74) = 4.267 .042 Roligt ämne 4.21(1.0) 4.6(.73) F(1,74) = 3.684 .059
ME =Medelvärde för grupp A, MF = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde
Härnäst i tabell 15 presenteras data från variansanalyser på elevers svar rörande sociala normer som gjorts för att undersöka om det finns skillnader mellan grupp E och grupp F. I tabellen kan man se att de finns en signifikant skillnad mellan grupperna i frågorna; Föräldrar tycker ämnet är viktigt (.008) och om deras kompisar deltar (.027). I frågorna rörande om föräldrarna tycker fysisk aktivitet är viktig och om kompisar tycker ämnet är viktigt finns det inga signifikanta skillnader mellan grupperna.
Tabell 15
Skillnader i upplevda sociala normer på basis av fysisk aktivitet
Frågor
ME MF F Sig.
Föräldrar viktigt ämne 3.82(1,01) 4.40(.82) F(1,74) = 7.522 .008
Föräldrar fysisk aktivitet viktig 4.45(.71) 4.65(.78) F(1,74) = 1.273 .263
Kompisar viktigt ämne 3.55(1.06) 3.93(.99) F(1,74) = 2.658 .107
Kompisar deltar 3.91(.80) 4.30(.70) F(1,74) = 5.112 .027
ME =Medelvärde för grupp A, MF = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde I tabell 16 redovisas data från variansanalyser på elevers svar rörande känsla av kontroll som genomförts för att undersöka om det finns skillnader mellan grupp E och grupp F. I tabellen kan man utläsa att det finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna i någon av frågorna. Tabell 16 Skillnader i upplevd känsla av kontroll på basis av fysisk aktivitet Frågor
ME MF F Sig. Påverka innehåll 3.15(.94) 3.14(1.37) F(1,74) = .002 .966
Påverka betyg 4.09(.72) 4.37(.85) F(1,74) = 2.335 .131
Svårighetsnivåer 3.48(.9) 3.33(1.1) F(1,74) = .451 .504
Klarar av 4.30(.88) 4.60(.62) F(1,74) = 3.047 .085
Lär sig 3.73(.94) 3.95(.91) F(1,74) = 1.170 .283
ME =Medelvärde för grupp A, MF = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde
5 Diskussion
I detta avsnitt kommer jag att diskutera studiens styrkor och svagheter. Därefter kommer jag diskutera kring studiens resultat kopplat till tidigare forskning.
5.1 Metoddiskussion
Då studien baseras på en kvantitativ undersökning var ett av mina mål att få in svar ifrån så många respondenter som möjligt utifrån den tidsaspekt som fanns. Därför valde jag att göra en webbaserad enkät så att jag ej behövde närvara när eleverna fyllde i den, detta
tillvägagångsätt var mest optimalt dessutom med tanke på den rådande COVID-19-pandemin.
I och med detta kunde eleverna inte ställa eventuella frågor om de uppstod. Det kan finnas en viss problematik med elever som har läs- och skrivsvårigheter eller att de inte förstår frågor.
För att underlätta för dessa elever fick de möjlighet att svara på enkäten under lektionstid men även hemma. Jag har inte fått till mig från lärarna att någon elev haft svårigheter med att besvara frågorna vilket tyder på att det är en väl utformad enkät. Det som stärker enkätens reliabilitet/validitet? ytterligare är att det inre bortfallet är 0%. Dock kan längden på enkäten diskuteras då en lärare återberättade att en elev utbrast: ”Det är ju för helvete 27 frågor att svara på” när hen skulle svara på enkäten. Då längre enkäter kan ge lägre svarsfrekvens på grund av att den potentielle respondenten tappar intresse mitt i enkäten eller väljer att inte delta, men för att få in tillräckligt med data att analysera så anser jag att antalet frågor att rättfärdigat.
Mitt urval på skolor och klasser var gjort utefter det som var mig lättillgängligast för tillfället, vilket kan ses i antal tillfrågade elever och antal respondenter. Om det funnits mer tid hade fler skolor blivit tillfrågade och studien hade kunnat bli mer omfattande. Den delen som jag uppfattade som mest utmanande var att arbeta i SPSS, då jag saknade tidigare erfarenheter av detta eller liknande program.
För att stärka validiteten i studien genomförde jag en pilotstudie, först en vän som arbetar som idrottslärare och efter lite korrigering med två elever i årkurs 9 och sedan en slutgiltig
justering innan datainsamlingen påbörjades. En inre styrka hos studien är reliabiliteten för temat attityd. I tabell 2 redovisades reliabiliteten utifrån Cronbachs alfa hos de olika teman där attityd-temat fick .89, vilket gränsar till mycket hög reliabilitet (.90), testets högsta skala.
Vid analyseringen visade dock de övriga teman; sociala normer (.426) och känsla av kontroll (.487) på låg reliabilitet. För att åtgärda detta togs flera frågor bort och de nya värdena;
sociala normer (.72) och känsla av kontroll (.69) blev då acceptabla. Detta kan ses som en svaghet då varje tema har olika antal frågor; attityd (6), sociala normer (4) och känsla av kontroll (5).
5.2 Resultatdiskussion
I denna studie undersöktes elevers beteende, i detta fall deltagande i idrott och hälsa, med hjälp av teorin Reasoned Action Approach och dess faktorer; attityder, sociala normer och upplevd känsla av kontroll. Dessutom lyfts det fram relevanta skillnader på basis av betyg, deltagande och fysisk aktivitet på fritiden.
I avsnittet besvaras de tre frågorna (attityder, sociala normer, känsla av kontroll) i tre
underavsnitt. Svaret på den fjärde frågeställningen (skillnader) integreras i varje underavsnitt.
Elevers attityd till ämnet idrott och hälsa
Studiens första frågeställning var att ta reda på vilken attityd elever har till ämnet idrott och hälsa. Enligt mina resultat uppvisar en klar majoritet av eleverna en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa. Detta stärks av bland annat Kougioumtzis (2016) som gjorde en större studie i årskurs 9 där eleverna också visade sig positiva till att ämnet är viktigt. Däremot så ser man att det fanns en större positiv inställning till den kognitiva attityden än den affektiva i ämnet. Detta går emot Kougioumtzis (2016) som redovisade att den affektiva ställer sig högre än den kognitiva. Då differensen enbart är några procent kan detta beror på storleken på urvalet i de båda studierna, Kougioumtzis hade 1,736 respondenter medan min studie enbart 76. Om min studie hade varit mer omfattande hade denna differens möjligtvis saknats.
I analysen kan man se att i attitydskillnader på basis av betyg så har elever med högre betyg en bättre attityd till ämnet (Se tabell 8). En studie av Sollerhed m.fl. (2005) stärker detta. Vad som kommer först är svårt att säga; har de högre betyg för att de tycker ämnet är roligt eller är ämnet roligt för att de har högt betyg i det. Samma studie av Sollerhed m.fl. (2005) visar även att elever med hög fysisk kapacitet och elever som är fysisk aktiva minst 4 gånger i veckan har en positiv inställning till ämnet. Detta visar även min studie på i tabell 14. Om man upplever att man är duktig på en sak tenderar man att även att ha en positiv attityd till den.
Upplevda sociala normer hos elever
Den andra frågeställningen var om vilka sociala normer elever upplevde kopplade till ämnet idrott och hälsa. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde att både deras föräldrar
elever som alltid deltar på lektionerna har i större utsträckning föräldrar och kompisar som anser att ämnet och fysisk aktivitet är viktigt. Flera studier (Ammouri m.fl., 2007; Bailey m.fl., 2009; Hashim m.fl., 2008b, 2008a; Kahn m.fl., 2008; Redelius, 2004; Salvy m.fl., 2008) visar att barn och ungdomar påverkas stort av att ha föräldrar och kompisar som är fysisk aktiva eller anser att det är viktigt. Detta ökar chansen till att de själva har en högre fysisk aktivitet och även fortsätter med detta senare i livet.
Elevers upplevda känsla av kontroll
Den tredje frågeställningen rörde elevers upplevda känsla av kontroll i ämnet. Den bild som framkommer från mina resultat är att eleverna svarade väldigt spritt på om de upplevde att de kunde påverka innehållet på lektionerna. Liknande problematik uppstod mellan Lundvall och Meckbach (2008) och (Skolinspektionen, 2018). En anledning till att det är så många spridda svar kan var att eleverna uppfattade frågan olika, vilket även syns i variansanalysen då det inte finns några tydliga kopplingar till någon av grupperna. Oavsett så är autonomistödjande undervisning en viktigt del i elevers motivation till fysiska aktivitet (Lonsdale m.fl., 2009).
Om eleverna hade upplevt att de haft mer påverkan på lektionsinnehållet hade möjligtvis deras svar angående svårighetsnivåer och att de lär sig något på lektionerna varit annorlunda (Se tabell 7).
Intressant var att de inte fanns några signifikanta skillnader i upplevd kontroll när de kom till elevernas fysiska aktivitet. Mina tankar innan studien var att detta område kommer visa på en av de tydligaste skillnaderna. Varför det kan vara så här har jag inte bra svar på, så en djupare studie i detta hade varit av stort intresse.
Analysen visade att elever med högt betyg svarade att de klarar av att delta på i stort sett alla aktiviteter på lektionerna. Detta kan kopplas till (Skolinspektionen, 2018) som rapporterade att det är i stor utsträckning elevernas idrottsprestationer och deras fysiska status som
betygsätts vilket och undervisningen utformas oftast så att den gynnar dessa elever. Detta går emot det som står i kursplanen för ämnet (Skolverket, 2011).
Hos elever som deltog på lektionerna visade det sig tydligt att de upplevde en större känsla av kontroll än de som inte deltog. Deras svar om att de kan påverka sitt betyg och att de klara av aktiviteterna på lektionerna stack ut. Vidare hade det varit intressant att se varför de upplever att de kan påverka sina betyg; är det på grund av att de vet vad som krävs för de olika
betygen, vilket (Skolinspektionen, 2018) visar på att många inte gör, eller tror de att det
räcker med att jag kämpar på och gör mitt bästa så kan jag påverka betyget? Efter egna erfarenheter tror jag att det senare är mest troligast.
Beteende: Deltagande
Som det beskrevs tidigare i kapitlet om teoretiska utgångspunkter så används RAA när man ska förklara ett beteende men även förutse och förändra det (Fishbein & Ajzen, 2010). I denna studie så är beteendet deltagande som är i fokus.
I avsnittet 4.6 presenters variansanalyser om olika grupperingar av eleverna kontra deras deltagande nivå på idrottslektionerna, där kan vi se flera signifikanta skillnader. I tabell 11 ser man att elever som deltar mycket på lektionerna har en betydligt bättre attityd till ämnet idrott och hälsa. Detta stärks av både Filho m.fl. (2019) och Armitage & Conner (2001) studier där de visar att attityd har en stor påverkan på elevernas deltagande.
Sociala normer i tabell 12 visar också på tydliga skillnader hos eleverna. Resultaten kan tolkas som att elever med högt deltagande påverkas av kompisar och föräldrars vilket stöds av flera studier (Bailey m.fl., 2009; Filho m.fl., 2019; Redelius, 2004). Hur detta påverkar eleven kan diskuteras, är det attityden till beteendet hos eleverna som påverkas eller något annat? Andra studier (White m.fl., 2008) har dock visat att elever inte påverkas av kompisar när det
kommer till deltagande i idrott och hälsa. På grund av olika resultat kopplat till sociala normer så det flera forskare som ifrågasätter om sociala normer ska ha en så stark roll i RAA och har talar för en rekonceptualisering av teorin (Terry m.fl., 1999; Terry & Hogg, 1996).
I tabell 13 presenteras resultatet från analys av elevers deltagande i förhållande till deras upplevda känsla av kontroll. Den visar att det finns flera signifikanta skillnader mellan grupper med hög och låg närvaro där elever med högre närvaro upplever större känsla av kontroll. Även detta stärks av Filho m.fl. (2019) som visar att elever som klarar av aktiviteterna är mer intresserade av att delta på lektionerna.
Teorins användande när det kommer till att förklara och förutse ett beteende, framför allt kopplat till fysisk aktivitet, stärks av denna studies resultat. Dock finns det en tveksamhet till sociala normer då flera studier motsätter sig varandra. Mina tankar om detta är att det kan finnas en problematik med att elever ska uppskatta vad exempelvis deras föräldrar anser om fysisk aktivitet. Det finns en chans att elever uppskattar fel vilket ger ett missvisande resultat och vi kan inte förvänta oss att alla barn och ungdomar ska lyckas med detta.
5.3 Slutsatser och implikationer
Studien visar, med hjälp av enkätundersökning, att elever har en positiv attityd till ämnet idrott och hälsa, likväl kognitiv som affektiv. Dessutom ser det ut som om att eleverna påverkas av föräldrar och kompisar när det kommer till fysisk aktivitet men mer forskning kring elevers deltagande på idrottslektionerna kopplat till sociala normer hade varit av intresse. Studien pekar också på att elever som deltar och hade högt betyg visade en högre upplevd känsla av kontroll, däremot kunde den inte påvisa om fysisk aktivitet påverkar elevernas känsla av kontroll. Då många rapporter och studie visar att elever som är fysiskt aktiva på fritiden har större fördel i ämnet anser jag detta som väldigt märkligt och därför hade fortsatt forskning om vad eleverna själva upplever varit av intresse. Då det finns tveksamheter om sociala normers roll inom RAA så hade det varit fördelaktigt att det genomförs fler studier på detta område. Vad jag hoppas att denna studie bidrar till
professionen är att en förståelse över vad elever har för upplevelser av ämnet idrott och hälsa och hjälpa dem forma sin undervisning mot elevernas bästa.
Referenser
Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50(2), 179–211. https://doi.org/10.1016/0749-5978(91)90020-T
Ammouri, A. A., Kaur, H., Neuberger, G. B., Gajewski, B., & Choi, W. S. (2007). Correlates of exercise participation in adolescents. Public Health Nursing (Boston, Mass.), 24(2), 111–120. https://doi.org/10.1111/j.1525-1446.2007.00615.x
Armitage, C. J., & Conner, M. (2001). Efficacy of the Theory of Planned Behaviour: A meta-analytic review. British Journal of Social Psychology, 40(4), 471–499.
https://doi.org/10.1348/014466601164939
Bailey, R., Armour, K., Kirk, D., Jess, M., Pickup, I., Sandford, R., & BERA Physical Education and Sport Pedagogy Special Interest Group. (2009). The educational benefits claimed for physical education and school sport: An academic review.
Research Papers in Education, 24(1), 1–27.
https://doi.org/10.1080/02671520701809817
Barmark, M., & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0: Att förstå och förändra världen med siffror. Studentlitteratur.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education (7:e uppl.).
Routledge.
Filho, A. P., Mendonça, G., Neto, J. M. S., Tassitano, R. M., Silva, A. B. P., & Júnior, J. C. de F. (2019). Attendance in Physical Education classes and associated factors among high school students. Revista Brasileira de Atividade Física & Saúde, 24, 1–10.
https://doi.org/10.12820/rbafs.24e0083
Fishbein, M., & Ajzen, I. (1975). Belief, attitude, intention and behaviour: An introduction to theory and research (Vol. 27).
Fishbein, M., & Ajzen, I. (2010). Predicting and changing behavior: The reasoned action approach. Psychology Press.
Folkhälsomyndigheten. (2019, januari 15). De flesta skolelever rör sig för lite—
Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/januari/de-flesta-skolelever-ror-sig-for-lite/
Hashim, H., Grove, J. R., & Whipp, P. (2008a). Validating the youth sport enjoyment construct in high school physical education. Research Quarterly for Exercise and Sport, 79(2), 183–194. https://doi.org/10.1080/02701367.2008.10599482
Hashim, H., Grove, R., & Whipp, P. (2008b). Relationships between Physical Education Enjoyment Processes, Physical Activity, and Exercise Habit Strength among Western Australian High School Students. Asian Journal of Exercise & Sports Science, 5, 23–
Hashim, H., Grove, R., & Whipp, P. (2008b). Relationships between Physical Education Enjoyment Processes, Physical Activity, and Exercise Habit Strength among Western Australian High School Students. Asian Journal of Exercise & Sports Science, 5, 23–