Slutsatser och implikationer - Varför deltar elever på lektionen? En kvantitativ studie om elev

5 Diskussion

5.3 Slutsatser och implikationer

Studien visar, med hjälp av enkätundersökning, att elever har en positiv attityd till ämnet idrott och hälsa, likväl kognitiv som affektiv. Dessutom ser det ut som om att eleverna påverkas av föräldrar och kompisar när det kommer till fysisk aktivitet men mer forskning kring elevers deltagande på idrottslektionerna kopplat till sociala normer hade varit av intresse. Studien pekar också på att elever som deltar och hade högt betyg visade en högre upplevd känsla av kontroll, däremot kunde den inte påvisa om fysisk aktivitet påverkar elevernas känsla av kontroll. Då många rapporter och studie visar att elever som är fysiskt aktiva på fritiden har större fördel i ämnet anser jag detta som väldigt märkligt och därför hade fortsatt forskning om vad eleverna själva upplever varit av intresse. Då det finns tveksamheter om sociala normers roll inom RAA så hade det varit fördelaktigt att det genomförs fler studier på detta område. Vad jag hoppas att denna studie bidrar till

professionen är att en förståelse över vad elever har för upplevelser av ämnet idrott och hälsa och hjälpa dem forma sin undervisning mot elevernas bästa.

Referenser

Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50(2), 179–211. https://doi.org/10.1016/0749-5978(91)90020-T

Ammouri, A. A., Kaur, H., Neuberger, G. B., Gajewski, B., & Choi, W. S. (2007). Correlates of exercise participation in adolescents. Public Health Nursing (Boston, Mass.), 24(2), 111–120. https://doi.org/10.1111/j.1525-1446.2007.00615.x

Armitage, C. J., & Conner, M. (2001). Efficacy of the Theory of Planned Behaviour: A meta-analytic review. British Journal of Social Psychology, 40(4), 471–499.

https://doi.org/10.1348/014466601164939

Bailey, R., Armour, K., Kirk, D., Jess, M., Pickup, I., Sandford, R., & BERA Physical Education and Sport Pedagogy Special Interest Group. (2009). The educational benefits claimed for physical education and school sport: An academic review.

Research Papers in Education, 24(1), 1–27.

https://doi.org/10.1080/02671520701809817

Barmark, M., & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0: Att förstå och förändra världen med siffror. Studentlitteratur.

Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education (7:e uppl.).

Routledge.

Filho, A. P., Mendonça, G., Neto, J. M. S., Tassitano, R. M., Silva, A. B. P., & Júnior, J. C. de F. (2019). Attendance in Physical Education classes and associated factors among high school students. Revista Brasileira de Atividade Física & Saúde, 24, 1–10.

https://doi.org/10.12820/rbafs.24e0083

Fishbein, M., & Ajzen, I. (1975). Belief, attitude, intention and behaviour: An introduction to theory and research (Vol. 27).

Fishbein, M., & Ajzen, I. (2010). Predicting and changing behavior: The reasoned action approach. Psychology Press.

Folkhälsomyndigheten. (2019, januari 15). De flesta skolelever rör sig för lite—

Folkhälsomyndigheten.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/januari/de-flesta-skolelever-ror-sig-for-lite/

Hashim, H., Grove, J. R., & Whipp, P. (2008a). Validating the youth sport enjoyment construct in high school physical education. Research Quarterly for Exercise and Sport, 79(2), 183–194. https://doi.org/10.1080/02701367.2008.10599482

Hashim, H., Grove, R., & Whipp, P. (2008b). Relationships between Physical Education Enjoyment Processes, Physical Activity, and Exercise Habit Strength among Western Australian High School Students. Asian Journal of Exercise & Sports Science, 5, 23–

30.

Kahn, J. A., Huang, B., Gillman, M. W., Field, A. E., Austin, S. B., Colditz, G. A., & Frazier, A. L. (2008). Patterns and Determinants of Physical Activity in U.S. Adolescents.

Journal of Adolescent Health, 42(4), 369–377.

https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2007.11.143

Kougioumtzis, K. (2016). Students´ beliefs on physical education. International Journal of Physical Education, 2016, 26–34.

Larsson, H. (2004). Idrott och hälsa—Vad är det? Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, 4, 38–41.

Lonsdale, C., Sabiston, C. M., Raedeke, T. D., Ha, A. S. C., & Sum, R. K. W. (2009). Self-determined motivation and students’ physical activity during structured physical education lessons and free choice periods. Preventive Medicine, 48(1), 69–73.

https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2008.09.013

Lundvall, S., & Meckbach, J. (2008). Mind the gap: Physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings. Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4), 345–364. https://doi.org/10.1080/17408980802353362

Mercier, K., Donovan, C., Gibbone, A., & Rozga, K. (2017). Three-Year Study of Students’

Attitudes Toward Physical Education: Grades 4–8. Research Quarterly for Exercise and Sport, 88(3), 307–315. https://doi.org/10.1080/02701367.2017.1339862

Redelius, K. (2004). Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Svensk idrottsforskning, 2004(4), 42–46.

Salvy, S.-J., Bowker, J. W., Roemmich, J. N., Romero, N., Kieffer, E., Paluch, R., & Epstein, L. H. (2008). Peer Influence on Children’s Physical Activity: An Experience Sampling Study. Journal of pediatric psychology, 33(1), 39–49.

https://doi.org/10.1093/jpepsy/jsm039

Scarpa, S., Carraro, A., Gobbi, E., & Nart, A. (2012). Peer-Victimization during Physical Education and Enjoyment of Physical Activity. Perceptual and Motor Skills, 115(1), 319–324. https://doi.org/10.2466/06.05.10.PMS.115.4.319-324

Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9.

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter- statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-och-halsa-i-arskurs-79/

Skolverket. (2010). Mycket idrott och lite hälsa Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut- rapporter-stat/granskningsrapporter/ovriga-publikationer/2010/idrott--fi/slutrapport-flygande-tillsyn-idrott.pdf

Skolverket, 2011. (2011). Idrott och hälsa [Kursplan] [Text].

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

Sollerhed, A.-C., Ejlertsson, G., & Apitzsch, E. (2005). Predictors of strong sense of coherence and positive attitudes to physical education in adolescents. Scandinavian Journal of Public Health, 33(5), 334–342.

https://doi.org/10.1080/14034940510005833

Subramaniam, R., & Silverman, S. (2007). Middle school students’ attitudes toward physical education. Teaching and Teacher Education, 23, 602–611.

https://doi.org/10.1016/j.tate.2007.02.003

Säfvenbom, R., Haugen, T., & Bulie, M. (2014). Attitudes toward and motivation for PE.

Who collects the benefits of the subject? Physical Education and Sport Pedagogy.

https://doi.org/10.1080/17408989.2014.892063

Terry, D. J., & Hogg, M. A. (1996). Group Norms and the Attitude-Behavior Relationship: A Role for Group Identification. Personality and Social Psychology Bulletin, 22(8), 776–

793. https://doi.org/10.1177/0146167296228002

Terry, D. J., Hogg, M. A., & White, K. M. (1999). The theory of planned behaviour: Self-identity, social identity and group norms. The British Journal of Social Psychology, 38 ( Pt 3), 225–244. https://doi.org/10.1348/014466699164149

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf White, K., Thomas, I., Johnston, K., & Hyde, M. (2008). Predicting Attendance at

Peer-Assisted Study Sessions for Statistics: Role Identity and the Theory of Planned Behavior. The Journal of social psychology, 148, 473–491.

https://doi.org/10.3200/SOCP.148.4.473-492

Bilaga

2. Vilket var ditt senaste betyg i ämnet idrott och hälsa?

3. Vilket betyg i ämnet idrott och hälsa arbetar du mot nu?

4. Hur ofta deltar du aktivt på idrottslektionerna om du inte är sjuk eller skadad?

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

5. Hur ofta sitter du vid sidan under en idrottslektion?

Aldrig

Ibland

7. Jag tycker att idrott och hälsa är ett viktigt ämne Instämmer inte alls

10. Jag ser fram emot att gå till idrottslektionen Instämmer inte alls

Instämmer inte Varken eller

Instämmer Instämmer helt

11. Jag känner mig glad efter en idrottslektion Instämmer inte alls