Resultatdiskussion

I denna studie undersöktes elevers beteende, i detta fall deltagande i idrott och hälsa, med hjälp av teorin Reasoned Action Approach och dess faktorer; attityder, sociala normer och upplevd känsla av kontroll. Dessutom lyfts det fram relevanta skillnader på basis av betyg, deltagande och fysisk aktivitet på fritiden.

I avsnittet besvaras de tre frågorna (attityder, sociala normer, känsla av kontroll) i tre

underavsnitt. Svaret på den fjärde frågeställningen (skillnader) integreras i varje underavsnitt.

Elevers attityd till ämnet idrott och hälsa

Studiens första frågeställning var att ta reda på vilken attityd elever har till ämnet idrott och hälsa. Enligt mina resultat uppvisar en klar majoritet av eleverna en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa. Detta stärks av bland annat Kougioumtzis (2016) som gjorde en större studie i årskurs 9 där eleverna också visade sig positiva till att ämnet är viktigt. Däremot så ser man att det fanns en större positiv inställning till den kognitiva attityden än den affektiva i ämnet. Detta går emot Kougioumtzis (2016) som redovisade att den affektiva ställer sig högre än den kognitiva. Då differensen enbart är några procent kan detta beror på storleken på urvalet i de båda studierna, Kougioumtzis hade 1,736 respondenter medan min studie enbart 76. Om min studie hade varit mer omfattande hade denna differens möjligtvis saknats.

I analysen kan man se att i attitydskillnader på basis av betyg så har elever med högre betyg en bättre attityd till ämnet (Se tabell 8). En studie av Sollerhed m.fl. (2005) stärker detta. Vad som kommer först är svårt att säga; har de högre betyg för att de tycker ämnet är roligt eller är ämnet roligt för att de har högt betyg i det. Samma studie av Sollerhed m.fl. (2005) visar även att elever med hög fysisk kapacitet och elever som är fysisk aktiva minst 4 gånger i veckan har en positiv inställning till ämnet. Detta visar även min studie på i tabell 14. Om man upplever att man är duktig på en sak tenderar man att även att ha en positiv attityd till den.

Upplevda sociala normer hos elever

Den andra frågeställningen var om vilka sociala normer elever upplevde kopplade till ämnet idrott och hälsa. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde att både deras föräldrar

elever som alltid deltar på lektionerna har i större utsträckning föräldrar och kompisar som anser att ämnet och fysisk aktivitet är viktigt. Flera studier (Ammouri m.fl., 2007; Bailey m.fl., 2009; Hashim m.fl., 2008b, 2008a; Kahn m.fl., 2008; Redelius, 2004; Salvy m.fl., 2008) visar att barn och ungdomar påverkas stort av att ha föräldrar och kompisar som är fysisk aktiva eller anser att det är viktigt. Detta ökar chansen till att de själva har en högre fysisk aktivitet och även fortsätter med detta senare i livet.

Elevers upplevda känsla av kontroll

Den tredje frågeställningen rörde elevers upplevda känsla av kontroll i ämnet. Den bild som framkommer från mina resultat är att eleverna svarade väldigt spritt på om de upplevde att de kunde påverka innehållet på lektionerna. Liknande problematik uppstod mellan Lundvall och Meckbach (2008) och (Skolinspektionen, 2018). En anledning till att det är så många spridda svar kan var att eleverna uppfattade frågan olika, vilket även syns i variansanalysen då det inte finns några tydliga kopplingar till någon av grupperna. Oavsett så är autonomistödjande undervisning en viktigt del i elevers motivation till fysiska aktivitet (Lonsdale m.fl., 2009).

Om eleverna hade upplevt att de haft mer påverkan på lektionsinnehållet hade möjligtvis deras svar angående svårighetsnivåer och att de lär sig något på lektionerna varit annorlunda (Se tabell 7).

Intressant var att de inte fanns några signifikanta skillnader i upplevd kontroll när de kom till elevernas fysiska aktivitet. Mina tankar innan studien var att detta område kommer visa på en av de tydligaste skillnaderna. Varför det kan vara så här har jag inte bra svar på, så en djupare studie i detta hade varit av stort intresse.

Analysen visade att elever med högt betyg svarade att de klarar av att delta på i stort sett alla aktiviteter på lektionerna. Detta kan kopplas till (Skolinspektionen, 2018) som rapporterade att det är i stor utsträckning elevernas idrottsprestationer och deras fysiska status som

betygsätts vilket och undervisningen utformas oftast så att den gynnar dessa elever. Detta går emot det som står i kursplanen för ämnet (Skolverket, 2011).

Hos elever som deltog på lektionerna visade det sig tydligt att de upplevde en större känsla av kontroll än de som inte deltog. Deras svar om att de kan påverka sitt betyg och att de klara av aktiviteterna på lektionerna stack ut. Vidare hade det varit intressant att se varför de upplever att de kan påverka sina betyg; är det på grund av att de vet vad som krävs för de olika

betygen, vilket (Skolinspektionen, 2018) visar på att många inte gör, eller tror de att det

räcker med att jag kämpar på och gör mitt bästa så kan jag påverka betyget? Efter egna erfarenheter tror jag att det senare är mest troligast.

Beteende: Deltagande

Som det beskrevs tidigare i kapitlet om teoretiska utgångspunkter så används RAA när man ska förklara ett beteende men även förutse och förändra det (Fishbein & Ajzen, 2010). I denna studie så är beteendet deltagande som är i fokus.

I avsnittet 4.6 presenters variansanalyser om olika grupperingar av eleverna kontra deras deltagande nivå på idrottslektionerna, där kan vi se flera signifikanta skillnader. I tabell 11 ser man att elever som deltar mycket på lektionerna har en betydligt bättre attityd till ämnet idrott och hälsa. Detta stärks av både Filho m.fl. (2019) och Armitage & Conner (2001) studier där de visar att attityd har en stor påverkan på elevernas deltagande.

Sociala normer i tabell 12 visar också på tydliga skillnader hos eleverna. Resultaten kan tolkas som att elever med högt deltagande påverkas av kompisar och föräldrars vilket stöds av flera studier (Bailey m.fl., 2009; Filho m.fl., 2019; Redelius, 2004). Hur detta påverkar eleven kan diskuteras, är det attityden till beteendet hos eleverna som påverkas eller något annat? Andra studier (White m.fl., 2008) har dock visat att elever inte påverkas av kompisar när det

kommer till deltagande i idrott och hälsa. På grund av olika resultat kopplat till sociala normer så det flera forskare som ifrågasätter om sociala normer ska ha en så stark roll i RAA och har talar för en rekonceptualisering av teorin (Terry m.fl., 1999; Terry & Hogg, 1996).

I tabell 13 presenteras resultatet från analys av elevers deltagande i förhållande till deras upplevda känsla av kontroll. Den visar att det finns flera signifikanta skillnader mellan grupper med hög och låg närvaro där elever med högre närvaro upplever större känsla av kontroll. Även detta stärks av Filho m.fl. (2019) som visar att elever som klarar av aktiviteterna är mer intresserade av att delta på lektionerna.

Teorins användande när det kommer till att förklara och förutse ett beteende, framför allt kopplat till fysisk aktivitet, stärks av denna studies resultat. Dock finns det en tveksamhet till sociala normer då flera studier motsätter sig varandra. Mina tankar om detta är att det kan finnas en problematik med att elever ska uppskatta vad exempelvis deras föräldrar anser om fysisk aktivitet. Det finns en chans att elever uppskattar fel vilket ger ett missvisande resultat och vi kan inte förvänta oss att alla barn och ungdomar ska lyckas med detta.