Nedan följer en rad kortare redogörelser för de begrepp som är mest centrala för studien.
Det råder viss oreda och förväxling mellan dessa begrepp då de stundom använts synonymt.
I det följande framställs dessa begrepp i ett försök att klargöra mellan dess likheter och skillnader.
2.1 Empati
Ordet empati har många begreppsförklaringar och beskrivningarna varierar något beroende på utifrån vilken kontext de diskuteras (Höjer 2007). En vardaglig uppfattning om vad empati är går ganska väl i linje med ordets etymologi. Ordet kommer från grekiskans Empatheia, som i sin direkta översättning betyder inkännande. Att känna empati är i grund och botten att leva sig in i en annan människas situation och känna in hennes upplevelser och känslor (Kinge 2015; Höjer 2007). Empati är inte detsamma som sympati, även om de två kan komma att förväxlas. Sympati är en känsla av delaktighet, medkännande och instämmande, snarare än inkännande och förståelse som är gällande för empati (Höjer 2007).
Begreppet empati har använts som synonym till medkänsla och inkännande för en annan persons känslor och upplevelser och beskriver en förståelse för dessa (Holm 2001).
Medkänsla är dock någonting en känner för en annan människa och karaktäriseras främst av en vilja att hjälpa till och lindra någon annans lidande (Singer & Klimecki 2014). Kohut (1959:459) beskriver empati som ''vicarious introspection'', som närmast kan översättas till andrahandsintrospektion. I vardagligt tal kan empati jämföras med medlidande. Detta trots att en person kan känna empati för någon som delar med sig av en glädjerik upplevelse (Singer & Klimecki 2014).
Empati är ett komplext fenomen vilket gör det komplicerat för den som önskar en koncis och kärnfull begreppsdefinition. Texter om empati börjar ofta med brasklappen att det inte finns någon enhetlig definition, vilket gör företeelsen och förekommande av denne svår att mäta och kultivera. Däremot verkar intresset för empati ha fått ett uppsving de senaste åren. Enligt Håkansson & Summer Meranius (2020) har lika många referentgranskade artiklar i ämnet publicerats under de åtta år mellan 2012–2020 som under de nästan hundra åren mellan 1918–20121. En av de mer förekommande av definitioner återges i bland annat i Decety & Lamm (2006:1146). De skriver:
''Empathy is the ability to experience and understand what others feel [...]''
Här beskrivs vad som kan tolkas som grunden i empati. Att sätta sig in en annans situation och upplevelser för att försöka förstå hennes känslor. Citatet fortsätter:
''[...] without confusion between oneself and others'' (Decety & Lamm 2006:1146).
1 Av cirka 10,000 artiklar med titelorden empathy, empathic eller sympathetic via databasen PsycInfo.
Detta är en viktig distinktion att göra för att förstå vad korrekt empati innebär. I synnerhet i mötet mellan en professionell och brukare, klient eller kund. Att endast känna med en annan, känna likhet med en annan eller att ''gå en mil i någon annans skor'' är inte tillräckligt för att vara en hälsosam empatisör. Decety & Lamms (2006) definition öppnar upp dörren för att problematisera empati som i vardagligt tal nästan uteslutande benämns som något positivt (Holm 2001). När det inte görs någon distinktion mellan en själv och den andra kan en så kallad emotionell smitta förekomma (emotion contagion: Singer &
Klimecki 2014:R875).
Rogers myntar begreppet accurate empathy i mitten på 1900-talet. Med accurate empathy, eller korrekt empati, menar Rogers professionellas förmåga att bemöta brukare och klienter empatiskt utan att själva bli lidande (Rogers 2007). Vad skillnaden mellan korrekt och inkorrekt empati innebär för den professionelle empatisören i praktiken är dock ett relativt obeforskat fält, i synnerhet inom ramen för socialt arbete.
Empati kan också förstås utifrån de processer som sker hos empatisören. Det görs skillnad på kognitiv empati (intellektuell) och affektiv empati (känslomässig/emotionell).
Kognitiv empati är en ofta omedveten process som innebär att empatisören ser en situation ur en annan människas perspektiv och således kan uppfatta hennes känslor. Emotionell eller affektiv empati tar sig i uttryck genom att det väcks känslor hos empatisören som respons på en annan persons känslor eller tillstånd (Holm 2001; Staub 1987).
Med en grundläggande empatisk förmåga kan vi förstå andra människor med hjälp av våra egna upplevelser och känslor. Men en viktig aspekt av empatin är att inte förväxla oss själva med den andre. Empati är således en balans mellan närhet och distans (Decety &
Lamm 2006).
2.2 Trauma och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Definitionen av ett trauma och vad som räknas som en traumatisk upplevelse kan variera kraftigt från person till person (Eng et al. 2021; Todaro-Franceschi 2015). American Psychological Association (APA) beskriver trauma som en emotionell respons på en händelse, exempelvis sexuellt övergrepp, allvarlig skada eller naturkatastrof (2013). I Världshälsoorganisationens (WHO) klassificeringssystem ICD-10 beskrivs posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) enligt följande:
''Ett tillstånd som uppstår som fördröjd eller långvarig reaktion på en traumatisk händelse eller situation (av kortare eller längre varaktighet) av exceptionellt hotande eller katastrofalt slag, som kan väntas medföra kraftig påverkan på praktiskt taget alla
människor.''
(Socialstyrelsen 2021:F43.1).
Ett traumas allvarlighetsgrad och personliga förutsättningar kan påverka risken för att utveckla PTSD. Syndromet kan ta sig i uttryck på olika sätt. Vanliga följder är återupplevandet av traumatisk upplevelse, mardrömmar, insomnia och ökad beredskap.
PTSD kan också kopplas till ångest och depression (Socialstyrelsen 2021). Återupplevande av en traumatisk händelse, försök till att undvika påminnelser om traumatisk upplevelse och uppmärksamhet kring och undvikande av liknande händelser är tre symtom på PTSD.
Symtomen kan ta sig i uttryck på olika sätt och kan drabba både människor som är med om
en traumatisk upplevelse eller bevittnar en sådan. Även närstående till personer som varit med om ett trauma kan indirekt drabbas av PTSD (Todaro-Franceschi 2015).
2.3 Empatitrötthet, sekundärtraumatisk stress och vicarious traumatization
Det engelska begreppet compassion fatigue (medkänsla + trötthet) nämndes för första gången år 1992. Då för att beskriva hur sjukvårdspersonal vars entusiasm och energi gått förlorad till följd av att ha ett stort empatiskt engagemang gentemot de människor de mötte i sitt arbete (Eng, et al. 2021). Enligt Svensk MeSH är empatitrötthet en korrekt översättning av ordet compassion fatigue. MeSHs definition förklarar att empatitrötthet är en stressrespons orsakad av att upprepade gånger eller under en längre tid uttrycka empati eller medkänsla för människor i utsatthet. Något som vanligen drabbar personer inom vårdgivande yrken (MeSH via Karolinska Institutet).
Charles R. Figley (1995;2002) har haft en framträdande funktion för förståelsen om empatitrötthet. Figley, som skrivit en rad böcker i ämnet, beskriver empatitrötthet som de PTSD-liknande symtom som kan triggas hos personer som får ta del av andra personers traumahistorier. Enligt honom är empatitrötthet en kombination av sekundärtraumatisering och utbrändhet (Isdal 2017). Förutom de personliga riskerna med empatitrötthet så finns det tecken på att även kvaliteten på arbetet försämras. Empatitrötthet föregår ofta dåligt omdöme och försämrad planeringsförmåga (Bride et al. 2017).
Figley introducerade även begreppet sekundärtraumatisering år 1995. Han anser dock att empatitrötthet är en mer användarvänlig term (Bride et al. 2017; Figley 2002).
Sekundärtraumatisering definieras som en möjlig följd av att stå nära och försöka hjälpa någon som varit med om en traumatisk upplevelse (Bride et al. 2007). I boken Treating Compassion Fatigue beskriver Figley (2002) sekundärtraumatiskt stressyndrom som nästan helt kongruent med posttraumatiskt stressyndrom, med skillnaden att den istället drabbar de närstående till en person som genomlevt ett trauma, snarare än någon som genomlevt ett trauma i egen person. Symtom på sekundärtraumatisk stress är även desamma som de symtom som påvisas vid PTSD (Eng et al. 2021).
Samtidigt som teorier kring sekundärtraumatisering och empatitrötthet etablerades i mitten på 90-talet, introducerades begreppet vicarious traumatization av Pearlman &
Saakvitne. Begreppet betyder ungefär vikarierande traumatisering och liknar sekundärtraumatisering på många sätt. Vicarious traumatization syftar dock till att specifikt förklara sambandet mellan en klients trauma och en terapeuts eller annan behandlares traumatisering. Sekundärtraumatisering å andra sidan kan drabba även anhöriga eller vittnen till en traumatisk händelse (Isdal 2017)
2.4 Utmattningssyndrom
Utmattningsdepression, professionell utbrändhet och utbrändhet (från engelskans burnout) är alla namn på liknande tillstånd. Fortsättningsvis kommer texten endast referera till utmattningssyndrom då detta är den officiella termen enligt Socialstyrelsen (2017).
Utmattningssyndrom kännetecknas av fysisk och psykisk utmattning till följd av en stressig situation, vanligen i arbetet, enligt MeSH. Det är, till skillnad från sekundärtraumatisering, inte nödvändigtvis relaterat till vare sig direkt eller indirekt trauma.
Utmattningssyndrom kan vara en konsekvens av att under en längre tid befinna sig i en känslomässigt utmattande situation. Utmattningssyndrom kan uppstå till följd av att resurser och kapacitet inte är anpassade till högt ställda krav och förväntningar (Todaro-Franceschi 2015).
Symtomen kan variera men vanliga indikationer är trötthet, sömnproblem, yrsel, ångest och oro, koncentrationssvårigheter och hjärtklappning. Personer som blir drabbade har oftast blivit utsatta för långvarig stress och påfrestning och återhämtningen kan vara långvarig (1177 Vårdguiden 2020). För en människa som lider av utmattningssyndrom kan möjligheten att bidra till positiv förändring kännas obefintlig (Todaro-Franceschi 2015).
Enligt tidiga beskrivningar av utmattningssyndrom uppmålas sjukdomen som en som endast drabbar professionella inom människonära yrken. Detta är en något ensidig definition som sedan dess har utvecklas och innefattar nu flera olika yrken och situationer (Eng et al. 2021).
2.5 Compassion satisfaction
Detta begrepp saknar en etablerad svensk översättning men är en sammansättning av orden medkänsla + tillfredsställelse. Vidare i texten kommer den engelska termen att användas för enkelhetens skull. Denna tillfredsställelse antas komma från att en får utrymme och medel nog att göra sitt jobb bra. Compassion satisfaction beskriver den glädje det ger att en ha ett meningsfullt arbete som har positiv inverkan på människor och samhälle (Stamm 2010;
Eng et al. 2021). Nivåer av compassion satisfaction kan också öka om en har en god relation med kollegor och känner att en faktiskt gör skillnad. Compassion satisfaction är praktiskt taget empatitrötthetens motsats. Förhållandet mellan empatitrötthet och compassion satisfaction är dock ännu inte klarlagt men det finns tecken på att empatitrötthet och element av compassion satisfaction kan förekomma parallellt.
Compassion satisfaction antas ge vidare motivation att hjälpa andra i sitt arbete, trots de påfrestningar arbetet eventuellt har (Bride et al. 2017).