I detta avsnitt kommer metodvalet för denna studie att förklaras och argumenteras för.
Inledningsvis beskrivs metoden scoping review med stöd av Forsberg & Wengström (2016). Vidare beskrivs tillvägagångssätt för urval, bearbetning och analys samt de etiska överväganden som gjorts. I Tabell 1 introduceras den litteratur som utgör empirin för studien för att ge ytterligare inblick i sökprocessen.
4.1 Tillvägagångssätt
Denna studie är en så kallad scoping review. En scoping review är en typ av översiktsstudie vars huvudsakliga syfte är att ge en överblick över forskningsläget inom ett visst område.
Till skillnad från en systematisk litteraturstudie så tillåter denna metod ett större urval av litteratur och även så kallad gråzonslitteratur. I en översiktsstudie kan datainsamlingen vara mer flexibel och utvecklas under hela arbetsprocessen (Forsberg & Wengström 2016). Jag anser att den specifika forskningsfråga som avhandlas i denna studie inte behandlats i en tillfredsställande utsträckning tidigare. Av denna anledning var det gynnsamt att kunna ta del av en större och mer vidsträckt mängd data. Enligt Forsberg & Wengström (2016) är scoping review ett relativt nytt tillvägagångssätt som ännu saknar både enhetlig definition och vedertagen översättning till svenska. Författarna har dock beskrivit arbetsprocessen för att göra denna typ av översiktsstudier och det är denna mall som efterföljs i denna studie.
Enligt mallen bör en inledningsvis identifiera en forskningsfråga. Forskningsfrågan kan vara bred och behöver inte vara koncis och begränsande vilket den bör vara i en systematisk litteraturstudie. I denna studie är forskningsfrågan undersökande och syftar till att ta reda på om det finns några faktorer som kan bidra till eller förhindra att empatitrötthet och till detta fenomen relaterad ohälsa uppstår. Vidare i processen identifieras relevant litteratur för att sedan göra ett metodiskt urval. Det är detta urval som introduceras lättöverskådligt i Tabell 1 och beskrivs mer djupgående i Bilaga 1. Urvalet i en scoping review kan vara bredare än vid en systematisk litteraturstudie och behöver inte genomgå samma typ av kvalitetsgranskning. Det finns exempelvis inga krav på att litteraturen ska vara referentgranskad (Forsberg & Wengström 2016). Samtliga artiklar i denna studie har dock genomgått en referentgranskning. Detta på grund av att sökord som social work* och empathy som använts i denna studie genererar stora mängder resultat. Däremot fanns det endast ett fåtal av relevans vilket upptäcktes när titlar, abstracts och hela texter lästes igenom mer noggrant. Eftersom forskningsfrågan är relativt bred och undersöker olika aspekter av empatins konsekvenser fanns det utrymme att vara mer selektiv i urvalet.
Då insamling av data till en översiktsstudie är mer flexibel och kan utvecklas under arbetets gång behöver processen noggrant dokumenteras. Främst för att förloppet ska kunna följas och förstås. Sökprocessen och de avgränsningar som gjorts redovisas i Tabell 1.
Utifrån urvalet har sedan resultaten sammanfattas och analyseras varpå slutledningen utfaller i förslag för fortsatt forskning (Forsberg & Wengström 2016). Valet av metod grundar sig i en önskan att med ett brett synfält kunna ge en överblick över fenomenet empatitrötthet och relaterad ohälsa inom ramen för socialt arbete.
4.2 Urval och avgränsningar
Till en början var denna studie tänkt att endast fokusera på empatitrötthet. Det visade sig dock snabbt att begreppet, trots sin relativt breda betydelse, inte är vida spritt. I synnerhet inte inom ramen för socialt arbete. Därför togs beslutet att utöka studien till att handla om empatitrötthet och relaterad ohälsa. Med relaterad ohälsa menas i detta fall sekundärtraumatisk stress, vicarious traumatization och utmattningssyndrom. Dessa begrepp används stundom synonymt i vissa informationskällor. Därför kändes det viktigt att särskilja dem åt och förtydliga dem i bakgrundsavsnittet. Även fenomenet compassion satisfaction kommer att nämnas som en av empatins konsekvenser, trots att det syftar till något hälsosamt och positivt.
Det empiriska material denna litteraturstudie baseras på har samlats in via strukturerade databassökningar. Sociological Abstracts, PsycInfo och SwePub är de tre databaserna som använts, varav två (Sociological Abstracts och PsycInfo) genererade de åtta artiklar som ligger till grund för resultatet. Den ursprungliga idén till denna studie var att göra en litteraturstudie om empatitrötthet hos socialarbetare i Sverige. Den initiala litteratursökningen med denna något begränsande idé i baktanke genererade dock inga resultat. Därför exkluderades söktjänsten SwePub.
För att begränsa mängden sökresultat under sökprocessen och för att få fram artiklar av största möjliga relevans avgränsades sökningarna enligt Tabell 1. Efter en inledande sökprocess som bidrog till en grundläggande förförståelse för ämnet utarbetades sökord relevanta för frågeställningen. Dessa sökord presenteras även de i söktabellen nedan.
När en översiktsstudie används som forskningsmetod finns det en risk att författaren eller författarna gör ett allt för selektivt urval för att bekräfta den egna hypotesen och få fram ett specifikt resultat (Friberg, 2017). För att undvika detta i så hög grad som möjligt har ett kritiskt förhållningssätt präglat urvalet och läsningen av de studerade källorna och likaså hela skrivprocessen. En närmare beskrivning av de utvalda källorna står att läsa i Bilaga 1.
Urvalsprocessen inleddes med sökning på relevanta sökord, sökordskombinationer och aktuella avgränsningar (Tabell 1) i databaserna Sociological Abstracts, PsycInfo och SwePub. Resultatlistorna lästes igenom och de artiklar med intressanta och relevanta titlar sparades. Nästa steg i processen var läsning av abstracts i de sparade artiklarna. En rad artiklar valdes bort i detta steg på grund av irrelevans och/eller bristande metodutförande.
Resterande artiklar lästes noggrant igenom och granskades varpå ytterligare artiklar valdes bort då de inte mötte denna studies krav på relevans. En rad av dessa artiklar var publicerade i religionsbundna tidskrifter eller hade på annat sätt en religiös anknytning.
Dessa valdes bort då studiens omfattning och tidsram inte räcker till för att ta hänsyn till specifika religiösa inriktningar trots att socialt arbete otvivelaktigt kan utövas i religiösa kontexter. De valda artiklarna sammanfattades i text varpå det bildades en översikt och grund för att sammanhängande resultat. Tack vare den nu mer djupgående förståelsen kunde teman och underteman arbetas fram. Dessa teman utgör grunden för förestående resultatpresentation.
Ingen av de studerade artiklarna är skrivna utifrån en svensk kontext. Detta beror inte på en aktiv exkludering av sådana. Det är snarare en följd av att det inte påträffaddes några sådana artiklar med tillräcklig relevans för studien. Tankar kring det sociala arbetet i Sverige kommer dock att vara närvarande under studiens gång och kommenteras i både analys och diskussion. Resultatet av artikelgallringen blev totalt åtta referentgranskade
studier, publicerade mellan åren 2010–2019. Samtliga författade på engelska. Sju av studierna är skrivna utifrån en kvantitativ metod och en är en litteraturstudie.
Tabell 1.
Tabellen ger en inblick i studiens sökprocess. Den litteratur som analyserats presenteras i kronologisk ordning efter tid för sökning. Tabellen redogör för databas, avgränsningar och antalet träffar för respektive sökordskombination samt vilka artiklar sökningen genererat.
Datum Databas Sökord Avgränsningar Antal
träffar/antal valda artiklar
Valda artiklar
2021-07-30 PsycInfo Social work*
AND empathy
Peer reviewed 2010-2021 English
1,461/1 Grant, Louise (2014).
2021-08-04 PsycInfo Social work*
AND
266/2 Rossi, Alberto; Cetrano, Gaia Cetrano; Pertile, Riccardo; Rabbi.
Laura; Donisi, Valeria; Grigoletti, Laura; Curtolo, Cristina; Tansella, Michele; Thornicroft, Graham &
Amaddeo, Francesco (2012).
Craig, C.D & Sprang, G (2010).
2021-08-04 PsycInfo social work*
AND burnout AND empathy
Peer reviewed 2010-2021 English
70/1 Wagaman, Alex M; Geiger, Jennifer M; Shockley, Clara &
Segal, Elizabeth A (2015).
2021-08-04 PsycInfo social work*
AND secondary traumatic stress
Peer reviewed 2010-2021 English
314/2 Quinn, Adam; Ji, Pengsheng &
Nackerud, Larry (2019).
Baugerud, Gunn Astrid; Vangbæk, Sille & Melinder, Annika (2018).
2021-08-04 PsycInfo social work*
AND vicarious
4.3 Bearbetning och analys
För att skapa en så tydlig översikt som möjligt har jag valt att dokumentera och analysera förekommande risk- och skyddsfaktorer för empatitrötthet och relaterad ohälsa som diskuteras i studierna. Denna typ av analys är ett vanligt grepp när en scoping review används som metod (Forsberg & Wengström 2016; Levac, et al. 2010). Resultatavsnittet inleds med Tabell 2 som är en uppställning av de risk- och skyddsfaktorer som detekterats i artiklarna sorterat under fyra teman. Syftet med uppställningen är att ge en introduktion till resultatet och den analys som följer. Tabellen är ett försök att tydliggöra översikten.
Efter att relevanta artiklar valts ut bearbetades texterna för att hitta relevanta teman.
Att sortera funna faktorer under teman har främjat bearbetningsprocessen då det möjliggjort framställningen av en visuell översikt över den information som framgått. De faktorer och begrepp som identifierades placerades under temana riskfaktorer på individnivå, riskfaktorer på organisationsnivå, skyddsfaktorer på individnivå och slutligen skyddsfaktorer på organisationsnivå. Efter det att datan sammanställts och presenterats i en kvantitativ uppställning följer en närmare beskrivning av de faktorer som hittats samt en analys kring respektive tema. Utifrån temana och datan sammankopplas risk- och skyddsfaktorer med studiens teoretiska utgångspunkter för att på bästa sätt uppfylla syftet och besvara frågeställningarna.
4.4 Forskningsetiska överväganden
Studien utgår ifrån Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer för hur god forskning bör bedrivas.
Detta innebär bland annat en strävan efter att vara vördnadsfull och rättvis i hanteringen av all den litteratur som ligger till grund för studien. God forskningssed innefattar också transparens och ärlighet gentemot läsaren vilket har säkerställts genom noggrann dokumentation samt tillgänglighet till denna. Då denna text är litteraturbaserad har ingen människa utgjort direkt studieobjekt. Däremot har det varit avgörande i urvalsprocessen att den litteratur som ligger till grund för studieresultatet eller på något sätt bidragit till studien även den följer forskningsetiska riktlinjer i form av att inga studieobjekt kommit till skada.
Scoping reviews kräver traditionellt sett ingen referentgranskning (Forsberg &
Wengström 2016). Däremot är samtliga artiklar som ligger till grund för denna studie referentgranskade för att kunna säkerställa viss kvalitet och relevans. Forskningsfrågan är inte undersökt i särskilt stor utsträckning sedan tidigare. I synnerhet inte inom kontexten som denna studie är inramad av. Trots detta var det möjligt att begränsa datan till referentgranskad sådan tack vare forskningsfrågans bredd.