Bakgrund intervjupersoner

När jag gjorde urvalet av skolor var min tanke att få med skolor med ett elevunderlag från år 1 till år 9, av tidsskäl beslöt jag att ta med de som svarade först. När sedan respondenterna hörde av sig och tackade ja till att vara med i undersökningen visade det sig att samtliga var kvinnor.

Med utgångspunkt i bakgrundsfrågorna kommer jag här att presentera intervjupersonerna

 Vad har du för eftergymnasial utbildning?

 Hur länge har du arbetat inom grundskolan?

 Hur länge har du arbetat som specialpedagog/lärare?

S1 kvinnlig speciallärare som arbetat 20 år som småskollärare innan hon utbildade sig till speciallärare och talpedagog, har arbetat drygt 40 år i grundskolan. Hon arbetar idag på en F-6 skola med ca 450 elever, hon har hand om 35-40 av dessa elever.

S2 kvinnlig speciallärare som är mellanstadielärare i botten, har arbetat i grundskolan i 23 år, 20 av dessa som speciallärare. Arbetar på en 4-9 skola, mest med matematik.

S3 kvinnlig specialpedagog som är lågstadielärare i botten, därefter läste hon 10p specialpedagogik och efter det gick hon specialpedagogutbildningen. Hon har arbetat ca 25 år i grundskolan varav 14 som specialpedagog. Hon arbetar på en F-6 skola med ca 350 elever.

S4 kvinnlig specialpedagog som arbetat i grundskolan sedan hon gick ut specialpedagogutbildningen för 6 år sedan, hon är förskollärare i botten. Arbetar på en F- 4 skola med ca 200 elever.

S5 kvinnlig speciallärare som arbetat som mellanstadielärare innan hon utbildade sig till speciallärare för 30 år sedan, har arbetat i grundskolan i 36 år. Arbetar i dag på en 4-9 skola med ca 400 elever.

S6 kvinnlig specialpedagog som är textillärare i botten, efter specialpedagogutbildningen byggde hon på med en talpedagogtermin. Hon har arbetat 21 år i grundskolan varav de 6 sista som specialpedagog. Arbetar på en 6-9 skola med ca 550 elever.

S7 kvinnlig specialpedagog som har en grundskollärarutbildning 4-9 ma-no i botten, hon har därefter läst montessoripedagogik och psykologi innan hon gick specialpedagogutbildningen. Har arbetat 14 år i grundskolan och 1,5 år som specialpedagog. Arbetar på en 6-9 skola med ca 400 elever.

6.3 Kartläggning

Kartläggningen ser givetvis olika ut beroende på om specialpedagogerna arbetar med de yngre eller de äldre barnen. Gemensamt för de tre specialpedagoger som arbetar med de yngre barnen är att de tidigt kontrollerar elevernas fonologiska mognad bl. a. genom enskild kontroll av språklig medvetenhet och bokstavskontroll. Fonolek som är avsett för så kallad screening av nybörjare, görs redan i förskoleklassen innan eleverna börjat grundskolan, därför har jag inte tagit med det i tabellen över kartläggningsmaterial som ju är en översikt över vad som används i grundskolan. Inom matematikens område finns enligt de intervjuade inte så mycket kartläggningsmaterial att använda för de yngre eleverna. De kontrollerar taluppfattning och matematiska begrepp som antal, storlek och form.

6.3.1 Kartläggningsmaterial

I tabellen nedan har jag gjort en sammanställning av de test och diagnoser som de intervjuade sa sig använda.

Tabell 6.1 Kartläggningsmaterial som används på skolorna i studien.

Kartläggningsmaterial år 1 - 9 Antal användare

Matematik

Malmers ALP-test 2 av 7 Mattecirkeln 1 av 7 Analysschema 1 av 7 Egna screeningtest i matematik 3 av 7 Nationella prov i matematik 6 av 7 Svenska

LUS 5 av 7

Ordläsningsprov, OS64 och OS120 2 av 7 Meningsläsningsprov, SL40 och SL60 2 av 7 DLS, läsförståelse, ordförståelse, läshastighet, rättstavning 6 av 7 KTI (kontrollerad teckningsiakttagelse) 2 av 7

Höstproven 1 av 7 Läsproven H4 1 av 7 Ordkedjor 2 av 7 Meningskedjor 2 av 7 Umesol 1 av 7 Hagnäs meningar 1 av 7 Lässtandard 1 av 7 ITPA test 4 av 7

Nationella prov i svenska 6 av 7

I en av de undersökta kommunerna var LUS obligatoriskt att använda medan den andra kommunen inte använde sig av LUS, därav resultaten i tabellen. Nationella prov i svenska och

matematik användes av samtliga undersökta skolor i skolår 5 och 9 utom en, detta var en F – 4 skola.

Flera av de intervjuade specialpedagogerna ansåg sig inte ha något bra testmaterial för matematik. I svenska hade samtliga handlingsplaner för läs- och skrivsvårigheter eller ett kalendarium för tester och diagnoser. S3 uttrycker att ”i mattesvårigheter har vi inget direkt bra redskap… vi har ingen bra test, det tycker jag inte, som man kan använda, man får gå från samlade bitar, alltså olika bitar från olika håll”. Hon berättar att hon får utgå från vad klassläraren berättar och vad hon själv ser när hon börjar träffa eleven, titta på diagnoser och provräkningar och utifrån detta försöka analysera hela skolsituationen. Hon anser också att de nationella proven är bra men att de kommer lite sent. Ibland använder hon sig av Mattecirkeln.

En annan specialpedagog, S4 uttrycker att ”i matematik är det lite svårare där har vi inget sådant testbatteri som i svenskan utan ofta är det klassläraren som upptäcker att det inte funkar och så pratar de med oss”. Den här specialpedagogen brukar använda sig av Malmers ALP-test, som hon anser är bra. Hon menar att där får man in mycket av just läsförståelsen och ordförståelsen som gäller för matematiken och där blir det väldigt tydligt för klarar eleven inte läsningen i de testen så klarar så klarar de inte den matematiska delen heller för de kan inte läsa den

En annan specialpedagog använder Malmers ALP-test till att screena alla elever i årskurs 6. Så många som 3 utav 7 specialpedagoger anser att det inte finns något kartläggningsmaterial som är bra att använda i matematik, dessa har konstruerat egna test som handlar om basfärdigheter.

I svenska screenar specialpedagogerna eleverna regelbundet. I den ena kommunen gör man LUS varje termin kompletterat med andra karläggningstest t.ex. DLS. Den andra kommunen använder inte LUS men här har man andra test, man testar bl. a. läsförståelse i år 1, förutom alla test som görs när eleven börjar ettan, i år två, tre och fyra testar man läsförståelse och rättstavning, i fyran kompletterat med högläsning. I femman högläsning och nationella prov, i sexan är det läsförståese och rättstavning och i sjuan högläsning. I år åtta är det endast uppföljande diagnoser och i nian nationella prov. Samtliga specialpedagoger anser att de har bra kartläggningsverktyg i svenska.

Det är inte enbart genom tester som kartläggningen görs utan det handlar mycket om samtal mellan pedagoger och specialpedagogen. S2 ”Ena biten är testerna vi gör, den andra biten är kartläggning genom kommunikation mellan oss lärare och då är det ju ofta att en lärare som har klassen kommer och berättar att nu har eleven de här svårigheterna…”. På det viset menar hon får de reda på om en elev är i svårigheter, även om de skulle ha missat det vid screeningen med tester. Samtliga specialpedagoger nämner samtal med de berörda lärarna som en viktig bit av kartläggningen.

Tre av respondenterna anser att de utifrån de kartläggningsmaterial och test som de har kan bedöma om en elev befinner sig i både matematik- läs- och skrivsvårigheter. S2 säger ”jag tycker det när man lägger samman och tittar på resultaten i matematik och svenska då ser man ju ibland liksom överensstämmelsen eller vari svårigheterna ligger”. S4 menar att ”det kan man faktiskt göra, för du ser, är det en mattetest med mycket läsuppgifter och där är mycket fel så ser man ju att där finns ett samband… sen kan man se det i Malmers ALP-test, där kommer ju alla ord och tolkningar: hälften, dubbelt och sånt här som är viktigt i just matematiken”. Även S5 nämner att hon kan se det i Malmers AP-test.

6.3.2 Andel elever som specialpedagogerna bedömer är i svårigheter

På frågorna om att bedöma hur stor andel av eleverna som befann sig i matematiksvårigheter, läs- och skrivsvårigheter och kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter svarade specialpedagogerna:

Tabell 6.2 Andel elever som specialpedagogerna bedömer är i någon form av matematiksvårigheter.

Specialpedagog Åldersgrupper Andel elever I procent S4 Årskurs 1 – 4 2,0 S3 Årskurs 1 – 5 5,0 S1 Årskurs 1 – 6 4,5 S2 Årskurs 1 – 9 10,0 S5 Årskurs 5 – 9 8,5 S7 Årskurs 6 – 9 10,0 S6 Årskurs 7 – 9 20,0

Som framgår av Tabell 6.2 anser specialpedagoger med äldre elever att en större andel av deras elever är i matematiksvårigheter än specialpedagoger med yngre elever gör.

S3 ”Jag har räknat på det elevunderlag jag har och kommit fram till ca 5 % beräknat på 12 klasser”.

S4 ”Jag har 4 som jag jobbar individuellt med just nu så det är inte så många, 4 av 200 elever”.

S5 ”vi gör en sammanställning över elever i behov av stöd och när jag räknade där så hade jag 31 stycken men det kan vara fler, ca 30 – 35 av 400 elever.

S5 är en specialpedagog som arbetar med elever i årskurserna 5 – 9 medan S4 arbetar med elever i de lägre årskurserna, 1 – 4. Här kan man se att specialpedagoger med äldre elever bedömer att en mycket större andel av deras elever är i matematiksvårigheter än specialpedagoger med yngre elever. Tittar man på den specialpedagogens bedömning som endast arbetar med elever årskurs 7 – 9 är resultaten ännu mer alarmerande, här bedöms hela 20 % av eleverna vara i någon form av matematiksvårigheter.

Tabell 6.3 Andel elever som specialpedagogerna bedömer är i någon form av läs- och skrivsvårigheter

Specialpedagog Åldersgrupper Andel elever i procent

S4 Årskurs 1 - 4 7,5 S3 Årskurs 1 - 5 5,0 S1 Årskurs 1 - 6 8,5 S2 Årskurs 1 - 9 10-15 S5 Årskurs 5 - 9 15,8 S7 Årskurs 6 - 9 10,0 S6 Årskurs 7 - 9 20,0

Om man jämför denna tabell med Tabell 6.2 rörande matematik kan man se att specialpedagogerna bedömer att fler elever i de lägre åren är i någon form av läs- och skrivsvårigheter än i matematiksvårigheter. När det gäller de äldre eleverna anser specialpedagogerna att det är ungefär lika många som är i de båda svårigheterna.

S4 ” ja det är nog lite fler än i matte. Jag har 6 som jag jobbar med och den andra specialpedagogen har 8-9 elever så det blir cirka 15 elever av 200”.

S3 ”det är ungefär lika många som med matematiksvårigheter men det är bara delvis samma elever cirka 5 % ”.

S2 ”mellan 10-15 % av 600, något i den stilen, för om man tänker på någon form av läs- och skrivsvårigheter, det kan ju vara lite olika. Någon form är ju inte bara avkodningssvårigheter det kan ju vara läsförståelseproblematik också”.

S7 ” cirka 10 % det beror lite på vad man lägger in i ordet. Jag har tänkt på killarna som tycker det är tråkigt att läsa.”.

Tabell 6.4 Andel elever som specialpedagogerna bedömer är i både matematik- läs- och skrivsvårigheter.

Specialpedagog Åldersgrupper Andel elever i procent

S4 Årskurs 1 - 4 2,0 S5 Årskurs 1 - 5 1,0 S1 Årskurs 1 - 6 3,3 S2 Årskurs 1 - 9 8,0 S5 Årskurs 5 - 9 3,6 S7 Årskurs 6 - 9 5,0 S6 Årskurs 7 - 9 20,0

Samtliga specialpedagoger i undersökningen anser att det finns ett samband mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter.

S2 ” ja det är faktiskt väldigt vanligt att det överensstämmer att barn som tycker det är jobbigt med läsning och skrivning inte heller tycker det är särskilt enkelt med matematiken. Men det är ju dock inte alla så om man tänker av de som har matematiksvårigheter så kanske det är om vi då tänkte 10 % drygt som har matematiksvårigheter så kanske upp emot en 8 % har läs- och skrivsvårigheter också, det är ganska överensstämmande”.

S4 ”ofta går det hand i hand, alla de som jag jobbar med i läs- och skriv som jag också har i matte, där finns ju det sammanhanget”.

S5 ”ja och då var det 20 stycken som vi hade markerat hade båda svårigheterna och det är också med viss reservation att det är säkert fler som har problem med båda”.

En av respondenterna menade att hon inte hade så många med kombinationsproblemet idag, men att de hade haft läs- och skrivsvårigheter tidigare.

S3 ”jag kom fram till att det är ungefär bara 1 %, så det är inte så många faktiskt. Men det är de som har läs- och skrivsvårigheter nu, en del av de här har haft läs- och skrivsvårigheter tidigare, av de som nu går i 4:an, 5:an och 6:an har haft det tidigare… men nu klarar de det

som krävs i svenskan, men de klarar inte matten men tidigare har de haft hjälp i svenska också”.

En av respondenterna räknade bara med de som hade diagnos.

S7 ”det är ungefär 2 i varje klass cirka 5 % med riktiga läs- och skrivsvårigheter och mattesvårigheter, med diagnos”.