Konstnärsnämnden utsågs av regeringen 2013-2014 till en pilotmyndighet för att utarbeta metoder för att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten. Myndigheten var en av 18 som fick regeringens uppdrag
3
att arbeta med jämställdhetsintegrering. Konstnärsnämnden erhöll också 670 000 kr som
stimulansmedel från Regeringskansliet för att genomföra handlingsplanen för projektet under 2014.
Handlingsplanen innehöll ett antal aktiviteter för att uppnå målen:
a) Jämställdhetsutbildning av myndighetens personal, ledamöter i arbetsgrupper och styrelse för att skapa en gemensam kunskapsbas.
b) Utvecklade metoder för att ge bättre, systematiska verktyg att arbeta med i den kvalitativa bedömningen av mottagare av stipendier och bidrag i beslutssituationer.
c) En komparativ studie som fokuserar på skillnader i jämställdheten inom de olika konstområdena.
d) Genomgång av myndighetens styr- och policydokument ur jämställdhetsintegreringssynpunkt.
e) Kommunikation och information kring Konstnärsnämndens arbete med jämställdhetsintegrering.
I slutrapporteringen till Regeringskansliet den 31 mars 2015 skrev Konstnärsnämnden:
Målet med Konstnärsnämndens plan för jämställdhetsintegrering är att hela verksamheten skulle
genomsyras och kännetecknas av en kvantitativ och kvalitativ förankring i de jämställdhetspolitiska målen.
Under projekttiden skulle kompetensen inom myndigheten höjas för att säkerställa goda kunskaper om jämställdhetspolitiken och kunskaper kring frågor hur kön och genus påverkar bland annat värderingar, arbete och vardag - medvetet eller omedvetet. Kompetensutvecklingen skulle vävas samman med ett förbättrat stöd till beslutande grupper om hur jämställdheten ska integreras i bedömningsarbetet.
Inom området analys och utredning var målet att de planerade insatserna skulle utgöra ett bättre underlag för att aktivt bevaka och främja jämställhetsfrågor, dels bland enskilda konstnärer, dels inom
kulturområdet. Ett viktigt mål var att de erfarenheter som gjordes under projektåret skulle göras tillgängliga för andra myndigheter.
Resultat
De planerade aktiviteterna har i sina huvuddrag genomförts under året. Texten till den komparativa studien av skillnader mellan villkoren för kvinnliga och manliga konstnärer har tagits fram, liksom
reflektionsskriften kring jämställdhetsintegrering av konstnärliga urvalsprocesser.
Myndighetens personal och ledamöter i styrelse och beslutande grupper har deltagit i ett brett utbud av jämställdhetsutbildningar, workshops och tematiserade föreläsningar kopplade till jämställdhet.
Utbildningarna har gett upphov till många diskussioner kring jämställdhet i förhållande till just Konstnärsnämndens uppdrag.
Styr- och policydokument har granskats och reviderats ur ett jämställdhetsintegreringsperspektiv.
Under året har myndigheten i olika konstellationer deltagit i gemensamma aktiviteter inom gruppen av pilotmyndigheter.
Planerade informations- och spridningsinsatser utanför gruppen av pilotmyndigheter har inte hunnits med under året, men kommer att genomföras under 2015.
Effekterna
Inom myndigheten kan man efter pilotåren notera en markant höjning av kompetens och intresse kring uppdraget att integrera jämställdhet i all verksamhet. Den spridning av kunskap om jämställdhet som genererats inom just myndighetens olika projekt har inte genomförts ännu men vi har i våra kontakter med myndigheter och andra informerat om arbetet som väcker stort intresse.
4
4.1 Process för framtagande av handlingsplan
Uppdraget att ta fram en flerårig handlingsplan för jämställdhetsintegrering gavs till tre anställda varav en ingår i myndighetens ledningsgrupp. Som underlag för handlingsplanen ligger dokument sedan projektets början 2013, och inte minst den särskilda handlingsplanen för 2015. Arbetets gång har noterats i en loggbok. Loggbok och arbetsdokument ligger i en gemensam mapp på intranätet, öppet och tillgängligt för all personal.
Handlingsplanen har behandlats i myndighetens ledningsgrupp och delges Konstnärsnämndens styrelse vid nästa styrelsemöte.
Jämställdhetsmål och -aktiviteter byggs in i myndighetens verksamhetsplaner, som godkänns av ledningsgrupp, myndighetschef och styrelse.
Deltagare i arbetsgruppen för handlingsplanen har också det operativa ansvaret för myndighetens styr- och redovisningsdokument, vilket säkerställer uppföljningsarbetet.
4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills
Myndigheten har sedan mitten av 1990-talet könsuppdelad statistik i fråga om bidrag och stipendier. I den räknas både andel sökande, andel bifall samt andel bidragsbelopp. Myndigheten tillämpar ett brett kvalitetsbegrepp vid bedömning av ansökningarna. I begreppet ingår kön, etnisk mångfald, geografisk spridning, ålder och genre. Varje beslutande arbetsgrupp gör en bedömning inför beslutsomgången så att balansen upprätthålls. Styrelsen har tagit beslut om att statistisk jämställdhet ska gälla vid
fördelning av bidrag och stipendier, d.v.s. en fördelning där ettdera könet är representerat eller får del av medlen till minst 40 procent. Styrelsen har gjort ett undantag för dansområdet med minst 30 procent till männen eftersom området är kvinnodominerat. I SOU 2006:42 Plats på scen. Betänkande av Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet uppmärksammas Konstnärsnämndens
skrivning i årsredovisningen från 2003 som en viktig poäng och insikt: ”bedömningen att kvalitet måste förstås i ett genusperspektiv, såtillvida att kvinnor och män i olika grad har tillgång till de arenor som bekräftar en konstnärs status i kvalitetshänseende”1.
Myndighetens jävsregler baserade på förvaltningslagen skrevs om och gjordes genusneutrala 2009.
Myndighetens studier och rapporter har sedan lång tid tillbaka speglat konstnärers sociala och ekonomiska villkor i förhållande till kön. 2005 genomfördes en kartläggning av Konstnärsnämndens bidragsgivning 2002-2004 ur ett könsperspektiv. Då konstaterades att männen erhöll 53 % av bidragen men att fördelningen av medel var jämnt, 50 % generellt sett. 2007 samverkade Konstnärsnämnden med Kulturrådet i ett regeringsuppdrag för ökad jämställdhet inom scenkonsten. En särskild
jämställdhetsrapport – Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv. Ekonomi, arbete och familjeliv -publicerades 2010. Rapporten kartlägger konstnärernas ekonomiska jämställdhet genom att ta fram och analysera inkomster, tillgångar och transfereringar som kvinnor och män har inom de konstnärliga yrkesområdena. Frågor om balans mellan egenförsörjning, arbete och familjeliv tas upp i
1 Konstnärsnämnden,, Årsredovisning 2003, s 6.
5
rapporten. Underlaget utgjordes av registerdata på 21 500 konstnärer och är den största genomförda undersökningen i Europa, kanske t o m i världen. Studien visade bl. a. att år 2007 var de konstnärliga yrkesområdena relativt könsbalanserat med 46 % kvinnor och 54 % män. De tydligaste skillnaderna finns inom musikområdet som utgjordes av 71 % män och dansområdet som utgjordes till 70 % av kvinnor. Den sammanräknade förvärvsinkomsten var ca 25 000 kr lägre för kvinnor än för män.
Studien visade också att kvinnliga konstnärer var högre utbildade än konstnärligt yrkesverksamma män. Kvinnliga konstnärer hade färre barn än kvinnor i befolkningen, medan manliga konstnärer hade fler barn än män i befolkningen.
I ett regeringsuppdrag 2012-2014 samverkade myndigheten med Musikverket och Statens kulturråd om de särskilda medel som regeringen avsatt till projekt som syftade till ökad jämställdhet inom musiklivet. Uppdraget slutrapporterades av Musikverket 2015 och för närvarande görs en rapport som tar upp goda exempel från projekten.
Det går inte att se några skillnader under de år som enbart kan härledas till just detta jämställdhetsprojekt. Däremot visar Konstnärsnämndens statistik på att de särskilda satsningar som regeringen totalt gjort under en längre period har haft effekt.
Under de senaste tio åren har antalet kvinnor inom musikområdet som söker stöd hos Konstnärsnämnden fördubblats (från ca 300 till drygt 600). Bidragsmedlen till kvinnliga konstnärer inom musikområdet har under samma tid tredubblats totalt. Av möjliga medel är kvinnors andel ca 40 % idag mot ca 34 % för tio år sedan. Detta har skett trots att andelen ansökningar från kvinnor inom musikområdet inte har ökat då antalet manliga sökande inom området även ökat. Det betyder också att Konstnärsnämnden arbetar medvetet med
omfördelning för att ge kvinnorna ett större utrymme inom musiken.
4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag
I Konstnärsnämndens instruktion framgår av 2 § att ”Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och
samarbete.” (Förordning 2009:760).
I regleringsbrevet står sedan många år tillbaka att myndigheten i återrapporteringen till regeringen ska redovisa könsuppdelad statistik, om det inte är uppenbart irrelevant) och innehålla en analys och bedömning av eventuella skillnader mellan kvinnor och män. I Konstnärsnämndens regleringsbrev för 2015 finns dessutom uppdraget att under året fördjupa arbetet med jämställdhetsintegrering.
Myndighetens styr- och policydokument har genomlysts ur jämställdhetssynpunkt.
4.4 Utvecklingsbehov
Ett av Konstnärsnämndens uppdrag enligt instruktionen är att sprida kunskap om konstnärers sociala och ekonomiska villkor. Konstnärsnämnden arbetar just nu med att bearbeta en tidigare genomförd inkomstundersökning bland konstnärer ur ett jämställdhetsperspektiv så att könsskillnader analyseras inom konstområdet och även mellan olika konstområden. Den kommer att användas inom
myndigheten och dess arbetsgrupper, men kommer också att spridas till konstnärsorganisationer, myndigheter och berörda grupper. Genom att skapa en större kunskap om faktiska förhållanden
6
gällande skillnader mellan könen inom konstområdena kan frågorna även speglas i respektive områdes arbets- och produktionsförhållanden.
Den kompetensutveckling som såväl personal och ledamöter genomgått under pilotåret 2014 måste underhållas. En viktig utgångspunkt är att jämställdhet är en del i det uppdrag som ledamöterna i de beslutande grupperna åtagit sig och att en kvalitativ metod av bedömningsarbetet krävs för att uppnå en jämställdhetsintegrering av bedömningsprocessen. Det har blivit tydligt att den går längre än enbart en kvantitativ jämställd fördelning. Det ställer krav på att myndigheten förmedlar kunskap när en ledamot utses eller tillträder. Här har vi konstaterat att introduktionen bör bli bättre vad avser uppdragets hela bredd av aspekter som ska bevakas enligt förordning.
Den reflektionsskrift som genusforskaren och myndighetens konsult Eva Mark skrivit utifrån de workshops hon genomfört med myndighetens personal och beslutande grupper har väckt mycket intresse och den kommer att spridas brett till andra offentliga myndigheter samt även till
organisationer som arbetar med konstnärliga urval. Titeln på skriften är Konstnärlig kvalitet med demokratiska perspektiv. Jämställdhetsintegrerad bedömning av ansökningar om bidrag och
stipendier. För att föra ut skriftens innehåll planeras ett antal seminarier för olika grupper. Process för jämställdhetsintegrering av bedömningssituation ska utarbetas i vilken skriften ingår som ett av flera underlag.