Nedan beskrivs hur myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering ska organiseras och bedrivas under programperioden.
6.1 Organisering och styrning
Direktören är ansvarig för projektet inför styrelsen. Ledningsgruppen utgör projektets styrgrupp. En projektgrupp med representanter för olika enheter bildas och samordnar genomförandet av arbetet.
Projektgruppens arbete rapporteras fortlöpande till ledningsgruppen som en stående punkt.
Externa konsulter anlitas i mån av ekonomiskt utrymme och vid behov för att utveckla arbetet och uppnå satta mål. Till vissa av dessa externa insatser knyts olika konstellationer inom personalen beroende på ämnesområde. Andra insatser riktas mot hela myndigheten, såväl personal som ledamöter i styrelse och bedömningsgrupper. Jämställdhetsintegreringen är framför allt något som genomsyrar arbetet med kärnverksamheten.
Avsatta resurser består till stor del av personal- och ledamotstid, kostnader för externa konsulter samt övriga omkostnader för seminarier och tryck av rapporter.
Resurserna har inte beslutats men kan försiktigt uppskattas enligt nedan.
Resurser för perioden Kostnad Kommentar
Personal 700 000 kr Fördelat på hela personalen, inom budget
Ledamöter 150 000 kr 50 ledamöter * 3000 kr fördelat över 3 år
Externa konsulter 100 000 kr Utredare, utbildare
Omkostnader 50 000 kr Tryck, lanseringskostnader m m.
Summa 1 000 000 kr
JIM-uppdraget är väl känt och förankrat i organisationen, då Konstnärsnämnden var en av de 18 utvalda pilotmyndigheterna inom JIM-projektet 2013 – 2014 och även arbetar aktivt med frågorna 2015. Kommunikationsvägarna är korta i en organisation med 28 anställda och ca 50 ledamöter.
Myndigheten har en särskild handlingsplan för jämställdhetsintegrering för 2015. Dessutom ingår JIM i myndighetens verksamhetsplan och enheters handlingsplaner.
6.2 Kompetensförsörjning
All personal deltar i tre utbildningstillfällen under projektperioden med relevans för utvecklingen av jämställdhetsarbetet vid myndigheten. Pilotårets mer riktade utbildningar som exempelvis Jämställd kommunikation, Jämställt remissarbete, Normkritik, Intersektionalitet och maskulinitet och Jämställt bemötande aktualiseras och sprids inom myndigheten.
Jämställdhetsuppdraget i stort kommer också att få stor plats i myndighetens introduktion för nya ledamöter och medarbetare. Reflektionsskriften Konstnärlig kvalitet med demokratiska perspektiv kommer att finnas som ett viktigt dokument för alla som arbetar med stipendie- och bidragsfördelning och ingår i
introduktionen av personal och nya ledamöter i styrelse och arbetsgrupper.
Under de följande åren kommer frågor om jämställdhet att vara en del i den ordinarie kompetensutvecklingen för personal och ledamöter.
10
6.3 Samverkan
Under JIM-projektets pilotår bildades ett nätverk av myndigheter som inom sin kärnverksamhet arbetar med bidragsgivning. Nätverket blev en viktig plattform för gemensamt erfarenhetsutbyte, utbildning och jämställdhetsutveckling av arbetsprocesser. Konstnärsnämnden kommer att fortsätta samverka med nätverket som förselås utvidgas med deltagande av Statens Kulturråd och Sametinget.
Övriga myndigheter är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Vetenskapsrådet, Statens Musikverk och Statens Konstråd. Nätverket har goda förutsättningar att bli en viktig tankesmedja för en central och myndighetsgemensam uppgift, där frågor om jämställdhet kommer in i ett flertal aspekter och där varje deltagande myndighet kan lämna viktiga bidrag.
Den reflektionsskrift som myndigheten ger ut med fokus på just urvalsarbete innehåller mycket stoff för nätverkets arbete med att åstadkomma en kvalitativ förbättring av jämställdhet i urvalsarbetet. I nätverket vill myndigheten också nyttiggöra sina övriga satsningar på att jämställdhetsintegrera styrdokument och den komparativa studie som gjorts om villkoren för kvinnors och mäns konstnärliga arbete.
De andra myndigheterna i nätverket bör på samma sätt kunna få spridning och diskussion kring sina satsningar inom JIM-arbetet. Slutligen bör anpassade och gemensamma utbildningar under
programperioden vara ett kostnadseffektivt sätt att ytterligare höja kompetensen inom jämställdhetsarbetet och bidra till måluppfyllelsen.
Konstnärsnämnden samverkar i andra sammanhang bland annat med regioner och enskilda kommuner.
Flera arbetar med uppdrag som liknar myndighetens. Med Västra Götalandsregionen har
Konstnärsnämnden en överenskommelse som syftar till förbättrade villkor för de fria konstnärerna. En liknande överenskommelse håller på att utarbetas med Region Skåne. I båda fallen finns goda
möjligheter till samverkan för att nå de jämställdhetspolitika målen. Inom den större ramen för Kultursamverkansmodellen har myndigheten möjlighet att i Samverkansrådet hitta ett forum för att främja jämställdhet för konstnärer även i andra regionala sammanhang. Samverkanspart här blir Statens Kulturråd, som är ordförande i Samverkansrådet.
Myndigheten driver en aktiv hållning i ökad jämställdhet i de nordiska och europeiska uppdragen samt i sina egna internationella nätverk.
Myndighetens internationella program etablerar långsiktiga samarbeten med institutioner och organisationer utomlands som möjliggör residens för svenska konstnärer. I dessa samarbeten tas slutliga beslut om vem som ska få stipendierna av de utländska parterna som inte alltid arbetar med jämställdhet som förutsättning även om de förslag som myndigheten lämnar är jämställda.
Myndigheten bör därför se över hur ett jämställt utfall av dessa beslut kan åstadkommas inom ramen för samarbetena.
Myndigheten samverkar också med organisationer i Sverige kring internationella samverkansprojekt, t ex residens och arrangemang. Konstnärsnämnden ska i dessa samarbeten se till att ett
jämställdhetsperspektiv integreras.
11
6.4 Uppföljning och utvärdering
Ledningsgruppen har till uppgift att se till att planens olika delar genomförs och utvärderas.
Regeringsuppdraget kommer att ha ett eget avsnitt i varje årsredovisning. Utöver det finns redan jämställdhet som en integrerad del av verksamheten i årsredovisningens avsnitt om myndighetens andra uppdrag och verksamheter. Regelverket behöver utvecklas om hur redovisningen ska ske, liksom vilka eventuella ytterligare effekt- och resultatindikatorer som kan vara lämpliga att använda för att illustrera förändringar kopplade till utvecklingsarbetet.
Ledningsgruppen kommer att få lägesrapporter kvartalsvis. En löpande återkoppling mellan mål och resultat är viktig för att kunna agera på resultat som inte ser ut att bidra till måluppfyllelsen. En löpande återkoppling blir också en del av myndighetens läroprocess. Styrelsen får årliga återrapporteringar.
Jämställdhetsarbetet är långsiktigt och de uppföljningar som etableras under 2015 – 2018 kommer metodmässigt att kunna återupprepas efter det att det här uppdraget har avslutats för att fånga förändringar som tar längre tid att åstadkomma.
Uppföljningar och utvärderingar behandlas i projekt- och ledningsgrupp. Projektgruppen föreslår och ledningsgruppen beslutar om förändringar i de olika delarna av utvecklingsarbetet.
6.5 Hållbarhet och lärande
Genom att styrdokument och processbeskrivningar har jämställdhetsintegrerats kommer de att implementeras och bidra till att den ordinarie verksamheten att bli mer jämställd. Dessa typer av dokument har i regel en lång hållbarhet vilket bör säkerställa att en mer jämställd verksamhet fortsätter att vara jämställd även efter 2018.
6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar
Det omfattande och långsiktiga arbete som myndigheten genomfört sedan slutet av 1990-talet samt pilotårens erfarenheter har placerat jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Personal och
ledamöter är väl informerade om uppdraget, att det inte är något extra som ska göras utan mer handlar om hur arbetet ska göras, fördjupas och implementeras. Uppdraget löper över flera år och allt behöver inte uppnås första året.
Det är många olika insatser som planeras, både internt och tillsammans med andra myndigheter.
Insatserna ska göras samtidigt som myndigheten är i ett intensivt utvecklingsskede med nya
omfattande regeringsuppdrag och många nya medarbetare på nya tjänster som ska introduceras och bli en del av organisationen. Det kan göra att delar av uppdraget kommer att genomföras under
programperiodens senare del.
12
Konstnärsnämndens måluppfyllelse när det gäller jämställdhet är beroende av att även andra
institutioner i samhället förändras. Det kan t.ex. handla om antagningen till konstnärliga utbildningar eller tillträde för konstnärer oavsett kön till arenor inom konst- och kulturområdena.
Beslut om stipendier och bidrag fattas av arbetsgrupper med personer som regelbundet byts ut och uppbyggd kompetens försvinner vilket förutsätter att myndigheten måste kunna tradera kunskap.
13