Bakgrundsfrågor

Undersökningens population utgjordes av 145 lärare och av dem besva- rade 119 enkätformuläret. Enkätundersökningens svarsprocent är såle- des 82 procent. Respondenternas könsfördelning är kvinnodominerad då 79 procent (94) är kvinnor och 18 procent (21) är män, emedan fyra respondenter inte angett sitt kön. Den yngsta respondenten är 27 år och den äldsta 65 år, medan medelåldern för respondenterna är 47 år och medianen 48 år. I tabell 6:1 visas respondenternas åldersfördelning som är rätt jämnt fördelad i kvartiler, den minsta gruppen med 27-36 åringar består av 24 lärare och den största åldersgruppen med 47-56 åringar be- står av 33 lärare.

De tre största yrkesgrupperingarna är lågstadielärare, mellanstadielära- re och 1-7 lärare som tillsammans utgör 67 procent (80) av undersök- ningens population. De lärare som fortbildat sig till speciallärare eller specialpedagoger utgör 10 procent (12) av respondenterna och 23 pro- cent (27) består av övriga pedagoger. I sammanställningen av respon- denternas examensår har den senaste examen beaktats. I tabell 6:2 framkommer att nästan en tredjedel av respondenterna tog examen mel- lan åren 1964-1974 och en annan tredjedel mellan åren 1997-2007. Resterande lärare tog sin examen mellan åren 1986-1996 och 1975-

1985. I samband med bakgrundsfrågorna uppger lärarna att samtliga skolor har arbetslag.

Tabell 6:1: Lärarnas ålder Tabell 6:2 Lärarnas examensår

Ålder f % Examensår f % 27-36 24 20 1997-2007 36 30 37-46 30 25 1986-1996 29 24 47-56 33 28 1975-1985 14 12 57-65 28 24 1964-1974 35 30 Okänd 4 3 Okänd 5 4 n = 119 100 n = 119 100 6.2 Bakgrund

Majoriteten av lärarna, 56 procent, instämmer helt eller delvis i upp- fattningen att skolans rektor är en tydlig pedagogisk ledare, tabell 6:3. Nästan en femtedel uppger att de inte vet hurdan rektorn är som peda- gogisk ledare, medan en lika stor andel anser att de inte/inte alls in- stämmer i den först nämnda uppfattningen. Typvärdet och medianen för lärarnas uppfattning om rektor som pedagogisk ledare sammanfaller vid svarsalternativ 2, instämmer delvis.

Tabell 6:3 Lärarnas uppfattning om rektor som pedagogisk ledare och huruvida rektor och lärare har en gemensam vision om en skola för alla

Svarsalternativ Tydlig pedagogisk ledare

Rektor och lärare har en gemensam vision f % f % Instämmer helt 26 22 39 33 Instämmer delvis 41 34 40 34 Vet ej 22 18 20 16 Instämmer inte 15 13 9 8

Instämmer inte alls 7 6 2 2

Ej svarat 8 7 9 7

n = 119 100 119 100

I tabell 6:3 synliggörs att huvudparten av lärarna, 67 procent, instäm- mer helt eller delvis i uppfattningen att rektor och lärare har en gemen- sam vision om en skola för alla. Närapå en sjättedel uppger att de inte vet om de instämmer i uppfattningen, medan elva lärare framför att de inte gör det. Typvärdet och medianen för lärares uppfattning om rektor

instämmer delvis. Resultat påvisar ett måttligt orsakssamband mellan uppfattningen om rektor som pedagogisk ledare och huruvida rektor och lärare har en gemensam vision om en skola för alla (bilaga 4:1). Verksamhetens mål upplevs som mycket tydliga (33) eller ganska tyd- liga (56) av majoriteten, 75 procent. Några lärare (14) uppger att målen är varken tydliga eller otydliga, medan 10 uppfattar dem som ganska otydliga. Sex lärare har inte uppgett sin uppfattning. Typvärdet och medianen för lärares uppfattning sammanfaller vid svarsalternativ 2, ganska tydliga mål. Orsakssambandet mellan uppfattningen om rektor som pedagogisk ledare och en tydlig målbeskrivning är måttligt (bilaga 4:1).

Resultatredovisningen i tabell 6:4 visar att så när som hälften, 49 pro- cent, av lärarna instämmer helt eller delvis i uppfattningen att rektor skapar förutsättningar för kompetensutveckling under arbetstid, medan nästan en fjärdedel, 24 procent, uppger att de inte instämmer i uppfatt- ningen. Närmare en femtedel uppger att de inte vet vilken uppfattning de har. Typvärdet och medianen för lärares uppfattning sammanfaller vid svarsalternativ 2, instämmer delvis. Databearbetningen påvisar ett svagt orsakssamband mellan lärares uppfattning om rektor som peda- gogisk ledare och huruvida rektor skapar förutsättningar för kompe- tensutveckling under arbetstid (bilaga 4:1).

Tabell 6:4 Lärarnas uppfattning om rektor skapar förutsättningar för kompetensut- veckling under arbetstid

Svarsalternativ Skapar förutsättningar

f %

Instämmer helt 24 20

Instämmer delvis 34 28

Vet ej 21 18

Instämmer inte 19 16

Instämmer inte alls 9 8

Ej svarat 12 10

n = 119 100

I databearbetningen framkommer att orsakssambandet mellan lärares uppfattning om rektor som pedagogisk ledare och huruvida rektor upp- muntrar till kompetensutveckling är måttligt (bilaga 4:1). Fler än hälf- ten, 53 procent, upplever att rektor uppmuntrar mycket (23) eller gans- ka mycket (40) till kompetensutveckling. Något över en tredjedel, 34

procent, uppger att rektor uppmuntrar ganska litet (31) eller mycket li- tet (10), medan sex lärare anser att rektor inte alls uppmuntrar till kom- petensutveckling Nio lärare har lämnat frågan obesvarad. Typvärdet och medianen för lärares uppfattning huruvida rektor uppmuntrar till kompetensutveckling sammanfaller vid svarsalternativ 2, ganska myck- et.

Kollektiv kompetensutveckling

Ungefär hälften av lärarna, 51 procent (61), uppger att kollektivets kompetensutvecklingsbehov kartlagts. De vanligaste tillvägagångssät- ten vid kartläggning är diskussion mellan rektor/områdeschef och lä- rarkollektivet eller arbetslagen, se tabell 6:5. Andra mer sällsynta me- toder är kartläggning genom enkät eller checklista eller kartläggning i samband med enskilt utvecklingssamtal. En tredjedel (20) av lärarna framför att flera metoder används vid kartläggningen, främst en kom- bination av de två mest förekommande. Närmare en tredjedel, 29 pro- cent, av respondenterna uppger att de inte vet om kartläggning genom- förts och 16 procent framför att så inte gjorts. Fyra lärare har inte be- svarat frågan.

Tabell 6:5 Rektors tillvägagångssätt vid kartläggning av det kollektiva kompetens- utvecklingsbehovet. Det var möjligt avge flera svarsalternativ

Av dem som uppgett att en kartläggning genomförts är fyra lärare mycket och 15 ganska nöjda med genomförandet, tillsammans utgör de 31 procent av de 61 lärarna. Typvärdet är varken nöjd eller missnöjd, vilket utgör svaret för närmare hälften, 51 procent, av lärarna. Tre lära- re uppger att de är ganska respektive mycket missnöjda. Likaså säger sig en majoritet, 45 procent (26), av dem som inte fått lärarkollektivets kompetensutvecklingsbehov kartlagt att de är varken nöjda eller miss- nöjda med den uteblivna kartläggningen. Nio lärare upplever att de är ganska nöjda fastän ingen kartläggning gjorts, medan 32 procent (17) uppger att de är ganska eller mycket missnöjda. Varken nöjd eller

Tillvägagångssätt f %

Diskussion med lärarkollegiet 34 28

Diskussion med arbetslagen 23 19

Enkät eller checklista 8 7

Utvecklingssamtal 8 16

Har inte kartlagts 19 16

missnöjd utgör typvärdet för lärares uppfattning om kartläggningens genomförande för samtliga tillvägagångssätt.

Alla lärare som uppger att den kollektiva kartläggningen genomförts som en diskussion mellan rektor och arbetslag har uppfattningen att de är mycket eller litet delaktiga i planeringen av den kollektiva kompe- tensutvecklingens innehåll. Det råder således ett perfekt samband, 100 procent, mellan förfaringssättet och lärarnas uppfattning om delaktig- het. Motsvarande siffra för kartläggning genom diskussion med lärar- kollektivet är 30 procent. Resultatet tyder även på ett måttligt orsaks- samband mellan lärares uppfattning om rektor som pedagogisk ledare och lärares upplevelse av delaktighet i planeringen (bilaga 4:1). Or- sakssambandet mellan lärares uppfattning om att rektor och lärare har en gemensam vision om en skola för alla och delaktighet är däremot svagt (bilaga 4:2).

Nästan 19 procent av respondenterna, 22 lärare, uppger att de har en dokumenterad utbildningsplan för lärarkollektivets kompetensutveck- ling. Dessa lärare utgör 36 procent av dem som uppger att kartläggning genomförts i deras skola. Tolv lärare framför att kartläggningen istället resulterat i önskelistor om kompetensutveckling eller direkta kurser el- ler studiebesök. Nio upplever att kartläggningen inte resulterat i något alls och åtta lärare har lämnat frågan obesvarad. I undersökningen kan inget samband fastställas mellan metod vid kartläggning och dokumen- terad utbildningsplan.

Av respondenterna uppger 18 procent, 23 lärare, att kollektivet fått kompetensutveckling. Kollektiv kompetensutveckling är följaktligen rätt ovanligt då 74 procent (88) av respondenterna framför att de inte fått kompetensutveckling, medan åtta lämnat frågan obesvarad. Flerta- let, 17 lärare, av dem som deltagit i kompetensutveckling har tidigare angett att kollektivet har dokumenterad utbildningsplan. Då 77 procent av dem som har en utbildningsplan har deltagit i kompetensutveckling, kan antas att det råder ett måttligt samband mellan variablerna kollektiv utbildningsplan och kompetensutveckling.

Majoriteten av de 23 lärare som fått kompetensutveckling uppger att två eller tre faktorer tillsammans styr innehållet i kompetensutveck- lingen, tabell 6:6. Främst upplevs skolans ekonomi, rektor och elever- nas behov styra kompetensutvecklingens riktning. Inget samband kan fastställas mellan vem som styr och lärares uppfattning av att de påver-

kat kompetensutvecklingens innehåll, det finns således inget samband mellan lärares uppfattning att innehållet styrs av deras behov och att de kan påverka innehållet. Däremot framkommer ett måttligt samband då 70 procent (8) respektive 67 procent (10) av lärarna är av uppfattningen att de inte kunnat påverka då rektor eller ekonomi styrt kompetensut- vecklingens innehåll.

Tabell 6:6 Lärarnas uppfattning om vad/vem som styr den kollektiva kompetensut- vecklingens innehåll. Det var möjligt avge flera svarsalternativ

Styrande f % Skolans ekonomi 15 65 Elevers behov 14 61 Rektor 11 48 Lärares behov 9 40 Kursutbud 3 13 Politiker krav 1 4

Vid förfrågan om kompetensutvecklingen utgår från elevers behov uppger nio lärare att det gör den absolut, medan tio svarar troligtvis och två kanske. Två lärare har lämnat frågan obesvarad. En korstabulering mellan lärares uppfattning om kompetensutvecklingens styrande fakto- rer och huruvida elevers behov beaktas visar att majoritetens uppfatt- ning är att elevers behov absolut eller troligtvis beaktas då innehållet styrs av; skolans ekonomi, elevers behov, rektor och lärare, tabell 6:7. Likaså framkommer ett måttligt orsakssamband mellan lärares uppfatt- ning om rektor som pedagogisk ledare och att innehållet utgår från ele- vers behov (bilaga 4:1).

Tabell 6:7 Lärarnas uppfattning huruvida den kollektiva kompetensutvecklingens styrande faktorer beaktar elevers behov

Beaktar absolut/troligtvis elevers behov Styrande f % Skolans ekonomi 13 86 Elevers behov 13 93 Rektor 9 80 Lärares behov 8 89

Planering av kompetensutveckling genomförs som ett samarbete mel- lan rektor och lärare enligt 14 lärare. Övriga anger att rektor ensam (4)

lärare har kryssat för två svarsalternativ och lika många har lämnat frå- gan obesvarad. Tio lärare upplever att de själva kunde påverka innehål- let, medan lika många tyckte att de inte kunde det. Fem av de 14, 36 procent, som uppgav att lärare och rektor tillsammans planerat kompe- tensutvecklingen uppfattade att de själva kunde påverka innehållet. Databearbetningen visar ett måttligt orsakssamband mellan lärares upp- fattning om deras möjlighet att påverka innehållet och känslan av del- aktighet (bilaga 4:2). Majoriteten, 16 lärare, upplever att de var litet delaktiga i planeringen och två uppger att de var mycket delaktiga. Tre lärare upplevde att de inte alls var delaktiga, medan två inte uppger sin uppfattning om delaktighet.

De flesta, 22 av 23 lärare, upplever att kompetensutvecklingen utgår från verksamhetens problem eller utvecklingsbehov, tabell 6:8. En liten majoritet anser att verksamhetens utvecklingsbehov utgör utgångs- punkten för innehållet, medan en något mindre andel lärare framför att verksamhetens problem är riktgivande för innehållet. Tre lärare uppger att kompetensutvecklingen utgår från både verksamhetens problem och utvecklingsbehov, medan en lärare uppger svaret ”vet inte” i det öppna svarsalternativet. Då lärare styr kompetensutvecklingens innehåll är ut- gångspunkten, till 80 procent, utvecklingsbehov.

Tabell 6:8 Lärarnas upplevelse av vad den kollektiva kompetensutvecklingen utgår ifrån

Utgår från f %

Utvecklingsbehov 12 53

Problem 7 30

Problem och utvecklingsbehov 3 13

Vet inte 1 4

n = 23 100

Flertalet, 19 lärare, uppger att de kände till målet för kompetensutveck- lingen innan den påbörjades, medan tre inte gjorde det. En lärare har lämnat frågan obesvarad. En tredjedel, sju lärare, instämmer helt i upp- fattningen att den kollegiala kompetensutvecklingen har skolutveckling som mål, medan fem instämmer delvis. Fyra vet inte om målet är skolutveckling och tre anser att det inte är målet. Fyra har lärare har inte uppgett sin uppfattning. Orsakssambandet mellan upplevelsen av rektor som pedagogisk ledare och kompetensutvecklingens inriktning på skolutveckling är måttligt (bilaga 4:1).

Individuell kompetensutveckling

Majoriteten av lärarna, 78 procent (93), uppger att det individuella be- hovet av kompetensutveckling har kartlagts. Kartläggningen har enligt 91 lärare skett i samband med utvecklingssamtalet och mer sällan med enkät (1) eller checklista (3). Två lärare har angett två tillvägagångssätt och fyra lärare tillägger att kartläggningen gjorts på deras initiativ. De 24 lärare som framför att ingen individuell kartläggning gjorts utgör 20 procent av respondenterna.

Flertalet av lärarna, 56 procent, vars kompetensutvecklingsbehov kart- lagts är mycket nöjda eller ganska nöjda med kartläggningen, se tabell 6:9. Sambandet mellan genomförd kartläggning och lärares uppfattning om att de är helt eller delvis nöjda är således måttligt. Nästan en tredje- del uppger att de är varken nöjda eller missnöjda, medan nio lärare är ganska missnöjda. Av övriga 26 lärare som inte fått någon kartläggning uttrycker hälften (13) sitt missnöje, medan tre är nöjda som det är. Kvarvarande lärare är varken missnöjda eller nöjda.

Tabell 6:9 Lärarnas uppfattning om kartläggning av det individuella kompetensut- vecklingsbehovet eller utebliven sådan

Databearbetningen påvisar ett måttligt samband, γ = 0,769, mellan hur nöjda lärare är med den kollegiala och individuella kartläggningen. Or- sakssambandet är även måttligt mellan lärares uppfattning om rektor som pedagogisk ledare och kartläggningen av de kollegiala och indivi- duella kompetensutvecklingsbehoven (bilaga 4:1).

Majoriteten, 92 procent (109), av respondenterna uppger att en indivi- duell utbildningsplan är mycket viktig (52) eller viktig (57) för dem. Fyra lärare uppger att det är varken viktigt eller oviktigt med en utbild- ningsplan och två framför att det är ganska oviktigt. I tabell 6:10 fram-

Upplevelse Kartlagda Övriga f %

Mycket nöjd 15 2 17 14

Ganska nöjd 37 1 38 32

Varken nöjd eller missnöjd 29 7 36 30

Ganska missnöjd 9 7 16 13

Mycket missnöd 0 6 6 5

Ej besvarat 3 3 6 5

eller utvecklingsplan, för 48 lärare. Således har 40 procent av respon- denterna, 52 procent av dem som uppger att kartläggning genomförts, en dokumenterad utbildningsplan.

Resultatet visar att 80 procent (38) av de lärare som instämmer helt el- ler delvis i uppfattningen att rektor är en tydlig pedagogisk ledare har individuell utbildningsplan, vilket tyder på ett måttligt samband. Sam- bandet mellan kartläggning i samband med utvecklingssamtal och do- kumenterad utbildningsplan är däremot svagt då endast 47 procent (43) av de lärare som deltagit i liknande kartläggning har en utbildnings- plan. Ett svagt samband kan även iakttas då 49 procent (23) av lärarna som har individuell utbildningsplan är av uppfattningen att de är myck- et/ganska nöjda med kartläggningen.

En tredjedel av respondenterna, 39 lärare, har enligt resultatredovis- ningen i tabell 6:10 deltagit i individuell kompetensutveckling. För 34 av dessa lärare har utbildningsbehoven kartlagts, följaktligen har 42 procent av dem som fått utbildningsbehoven kartlagda deltagit i kom- petensutveckling. Fem lärare vars kompetensutvecklingsbehov inte kartlagts har ändå fått kompetensutveckling. Över häften av lärarna, 48 procent, som deltagit i kompetensutveckling har en dokumenterad ut- bildningsplan. Resultatet visar således att över hälften, 63 procent (59), av dem som fått sina kompetensutvecklingsbehov kartlagda och 52 procent av de lärare som har en dokumenterad utbildningsplan är utan kompetensutveckling. Totalt sett är 80 respondenter, 67 procent, utan individuell kompetensutveckling.

Tabell 6:10 Förekomst av individuell kartläggning, utbildningsplan och kompe- tensutveckling bland lärarna

Kompetensutveckling Bakgrund

Har fått Ingen

f %

Har kartlagts och utbildningsplan

23 25 48 40

Kartlagts, ingen utbildningsplan

11 34 45 38

Har inte kartlagts 5 19 24 20

Okänt 0 2 2 2

n = 39 80 119 100

I databearbetningen framkommer inget samband mellan dokumenterad individuell utbildningsplan och kompetensutveckling. Resultatet visar heller inget samband mellan lärares uppfattning att rektor är tydlig pe-

dagogisk ledare och att lärare har deltagit i kompetensutveckling. Där- emot framkommer att 63 procent (24) av de lärare som deltagit i kom- petensutveckling uppfattar att rektor uppmuntrar dem mycket eller ganska mycket till kompetensutveckling.

I tabell 6:11 kan avläsas att majoriteten av lärarna, 90 procent, har upp- fattningen att den individuella kompetensutvecklingens innehåll styrs av lärarnas eget behov. Likaså upplever en stor andel att elevernas be- hov är riktgivande för innehållet. Ett fåtal anser att skolans ekonomi och kursutbudet är styrande och endast tre uppger att rektor bestämmer om innehållet.

Tabell 6:11 Lärarnas uppfattning om vad/vem som styr innehållet i kompetensut- vecklingen. Det var möjligt avge flera svarsalternativ

Styrande f % Mina behov 35 90 Elevers behov 28 72 Skolans ekonomi 16 41 Arbetslagets behov 9 23 Kursutbudet 7 18 Rektor 3 13

Orsaken till deltagandet i kompetensutveckling är enligt majoriteten, 35 lärare, det egna intresset. Ett måttligt samband framkommer då 79 pro- cent (22) av de lärare som framför att elevers behov styr kompetensut- vecklingens innehåll uppger att de går kursen av eget intresse. Elva har uppfattningen att kompetensutvecklingen skall hjälpa dem uppnå upp- satt mål och två lärare deltog i kompetensutveckling på grund av rek- tors inrådan. Den individuella kompetensutvecklingens innehåll utgår enligt en majoritet, 59 procent, främst från verksamhetens problem, men även från utvecklingsbehov, se tabell 6:12.

Tabell 6:12 Lärarnas uppfattning om vad den individuella kompetensutvecklingen utgår ifrån Utgår från f % Problem 23 59 Utvecklingsbehov 7 18 Vet inte 3 8 Okänt 6 15 n = 39 100

6.3 Process

I tabell 6:13 framkommer att över hälften av respondenterna, 58 pro- cent, varken fått kollektiv eller individuell kompetensutveckling. Av de resterande, 50 lärare, har majoriteten fått endera kollektiv eller indivi- duell kompetensutveckling, medan 16 lärare fått bådadera. Sammanlagt 42 procent av respondenterna har således fått någon form av kompe- tensutveckling. I tabell 12 redovisas kompetensutvecklingens fördel- ning över åldersgrupperna. I dataanalysen framkommer varken positivt eller negativt samband mellan åldersgrupp eller examensår och någon annan variabel.

Tabell 6:13 Den kollektiva och individuella kompetensutvecklingens fördelning över åldersgrupperna

Kollektiv kompetensutveckling

Vid förfrågan om den kollektiva kompetensutvecklingens innehåll an- gav majoriteten, 20 av 23 lärare, flera svarsalternativ. Det vanligaste är att kompetensutveckling ger information om nya forskningsrön, delger processorienterad kunskap, skall öka social eller personlig kompetens, se tabell 6:14. Tre lärare anser att innehållet är relevant för deras ar- betsuppgifter och sex uppger att det är delvis relevant. Fem vet inte om de anser att innehållet har relevans, medan tre har uppfattningen att in- nehållet inte är relevant för deras arbetsuppgifter.

Resultatet visar inget samband mellan kompetensutvecklingens inne- håll och uppfattningen om dess relevans för lärarnas arbetsuppgifter. Däremot framkommer ett måttligt orsakssamband mellan upplevelsen av delaktighet i planeringen och innehållets relevans (bilaga 4:2). Inget samband kan däremot fastställas mellan innehållet och lärares uppfatt- ning av att målet är skolutveckling. Däremot är sambandet mellan me- todinriktad kunskap och utgångspunkten problem i verksamheten sä- kerställd till 100 procent.

Åldersgrupp Endera Bådadera Ingendera Totalt

27-36 6 0 18 24 37-46 8 9 13 30 47-56 10 2 21 33 56-65 9 4 15 28 Ålder okänd 1 1 2 4 Totalt 34 16 69 119

Tabell 6:14 Lärarnas uppfattning om innehållet i den kollektiva kompetensutveck- lingen. Det var möjligt avge flera svarsalternativ

Innehåll f %

Information om nya forskningsrön 8 35

Processorienterad kunskap 7 30 Social kompetens 7 30 Personlig kompetens 7 30 Metodinriktad kunskap 6 26 Erfarenhetskunskap 4 17 Strategisk kompetens 3 13 Individuell kompetensutveckling

Ungefär hälften av lärarna, 20 av 39, uppger att den individuella kom- petensutvecklingens innehåll täcker flera ämnesområden. I tabell 6:15 kan avläsas att innehållet huvudsakligen koncentreras till fem ämnes- områden; information om nya forskningsrön, processorienterad och metodinriktad kunskap, social och personlig kompetens.

Tabell 6:15 Lärarnas uppfattning om innehållet i den individuella kompetensut- vecklingen. Det var möjligt avge flera svarsalternativ

Fem av de 16 lärare, 31 procent, som fått både kollektiv och individuell kompetensutveckling instämmer delvis i uppfattningen att innehållet i den kollektiva känns relevant för deras arbetsuppgifter. Tre uppger att de inte instämmer i den uppfattningen och tre framför att de inte vet vad de anser. Majoriteten, 81 procent, av de 16 lärarna instämmer helt (6) eller delvis (7) i uppfattningen att innehållet i den individuella kompetensutvecklingen är mer relevant för deras arbetsuppgifter.

6.4 Utfall

Av de 50 lärare som fått kompetensutveckling uppfattar de flesta, 84

Innehåll f %

Information om nya forskningsrön 18 46

Processorienterad kunskap 17 44 Social kompetens 15 39 Metodinriktad kunskap 14 36 Personlig kompetens 13 33 Erfarenhetskunskap 9 23 Strategisk kompetens 2 5

baskunskaper i specialpedagogik, se tabell 6:15. Ett fåtal uppger att baskunskaperna kanske eller inte alls ökat. Typvärdet och medianen för lärarnas svar sammanfaller vid svarsalternativ 2, ja troligtvis. Samban- det mellan förvärvandet av baskunskaper och upplevelsen av kompe- tensutvecklingen som inspirerande är stark (bilaga 4:2). Likaså uppger en majoritet, 84 procent, att kompetensutvecklingen inspirerar mycket (14) eller ganska mycket (28) till att i framtiden delta i liknande utbild- ning. Sex lärare framför att de inspirerats endast ganska (4) eller myck- et (2) litet, medan två lärare säger att de inte alls inspirerats. I resultat- analysen framkommer att samtliga ämnesområden upplevs ha ökat baskunskaperna för över 80 procent av deltagarna.

Tabell 6:16 Lärarnas uppfattning om kompetensutveckling har ökat deras baskun- skaper i specialpedagogik

Majoriteten av lärarna, 74 procent, instämmer helt eller delvis i upp- fattningen att rektor uppmuntrar dem använda sina nya kunska- per/färdigheter i verksamheten, se tabell 6:17. Åtta lärare vet inte vil- ken uppfattning de har emedan en uppger att rektor inte uppmuntrar lä- rare att använda sina nya kunskaper/färdigheter. Typvärdet och media- nen för lärarnas uppfattning om rektor i rollen som uppmuntrare sam- manfaller vid svarsalternativ 2, instämmer delvis. Lärares uppfattning om rektor som pedagogisk ledare har ett måttligt orsakssamband med uppfattningen om rektor som uppmuntrare (bilaga 4:1).