Undersökningens reliabilitet bestäms av hur mätningarna genomförs och hur noggrann bearbetningen är (Holme och Solvang, 1991). I arbe- tet med frågeformuläret försökte jag formulera precisa, tydliga och enkla meningar, men det är ändå svårt att veta om respondenterna upp- fattat frågorna så som jag avsett. Jag är även medveten om att svarsal- ternativen knappast är uttömmande, det skulle kräva en mer omfattande undersökning. Det är även omöjligt att veta om respondenterna kom ihåg undersökningens ramar; att frågorna endast gäller kompetensut- veckling kring elever i behov av särskilt stöd, tidsbegränsningen med mera, då de besvarade frågeformuläret. Likaså kan nyanserna i svarsal- ternativen till attitydfrågorna och påståendena uppfattas olika.
Då datainsamlingen pågick under en hel månad måste även framföras att de lärare som besvarade frågeformuläret i februari kanske gett ett annat svar en månad senare. Stukát (2005) uppger att undersökningar med hög reliabilitet får samma resultat vid en upprepning, tiden mellan respektive undersökning skall då inte vara för lång. En månad är kan- ske för lång tid för en undersökning som min. Tyvärr har jag inte såda- na resurser att undersökningen kan upprepas för att se om resultatet blir detsamma.
Vid genomförandet av enkätundersökningen varierade insamlingsme- toderna något mellan skolorna. Det är svårt att säga om variationen på- verkat lärarnas svar. Kanske svaren påverkats av att i fyra av skolorna satt lärarna bredvid sina kolleger då de besvarade frågeformuläret. Li- kaså kan det finnas skillnader i svaren beroende på om lärare besvarat enkäten omedelbart eller vid ett senare tillfälle. Reliabiliteten kan även påverkas av att svaren ibland kommit på fel plats, men flera responden- ter har märkt detta och korrigerat sina svar eller på annat sätt visat sitt misstag. Likaså har några respondenter som inte deltagit i kompetens- utveckling besvarat flera frågor än nödvändigt, men dessa svar har för- bisetts vid bearbetningen.
Inmatningen av rådata i SPSS och dess bearbetning har jag ansvarat för helt ensam så variationen i denna process torde inte vara stor. För att undvika inkodningsfel har jag på Aronssons (1999) inrådan letat fel med hjälp av frekvenstabeller i SPSS. Frekvenstabellerna var till stor hjälp och jag hittade flera inkodningsfel som korrigerades innan bear- betningen.
Begreppet validitet avser vad vi mäter och om detta är tydliggjort i frå- geställningen (Holme och Solvang, 1991). Validiteten är således bero- ende av att frågeformuläret utgör ett relevant mätinstrument som ger svar på forskningsfrågorna och syftet. Hög validitet förutsätter således definitionsmässig validitet av för undersökningen viktiga begrepp. Här är jag medveten om att undersökningens teoretiska definition av me- ningsfullhet knappast är heltäckande, men vid operationaliseringen fick jag prioritera begreppets mätbarhet före validiteten. Jag försökte ändå öka validiteten genom att använda mig av flera indikatorer på menings- fullhet. Enligt Holme och Solvang (1991) är det vanligt att forskaren måste välja mellan hög reliabilitet eller validitet.
Enligt Stukát (2005) påverkas validiteten också av respondentens ärlig- het vilken har en betydelse för undersökningens sanningshalt. För att få respondentens tillit inleddes frågeformuläret därför med allmänna frå- gor som därefter övergick till frågor kring rektors ansvar för kompe- tensutveckling, enligt så kallad tratteknik (Wärneryd, 1990). För att kontrollera om frågeformuläret gett tillförlitligt mätresultat har delar av resultatet validerats mot tidigare undersökningars resultat (Körner, Ek & Berg, 1984). Möjligheten till validering mot annan forskning är ty- värr ändå begränsad, vilket förstås påverkar resultatets validitet.
I dataanalysen framkom långt flera samband än de som redovisas i re- sultatavsnittet. En förklaring till att så många samband framkom i ana- lysen är att undersökningens population är numerärt liten. För att öka resultatets validitet har jag valt att frånse från samband som är beroen- de av fyra eller färre respondenter svar. Likväl kunde resultatet presen- teras mer uttömmande, men jag har valt att begränsa redovisningen till resultat viktiga för forskningsfrågorna. En sådan begränsning är helt möjligt enligt Stukát (2005).
Undersökningens population är liten i förhållande till antalet lärare i svenska skolor. Resultatet gäller därför enbart för de undersökta sko-
Enligt Stukát (2005) och Wärneryd (1990) skall forskaren då istället sträva mot relaterbarhet. Detta har jag gjort genom att sträva mot en noggrann beskrivning av hela undersökningsprocessen och resultatet. Dahmströms (2002) uppfattning är att bortfall inte kan undvikas helt. Min avsikt var därför att motverka externt bortfall, personer som inte vill vara med eller som inte kan nås, genom att presentera undersök- ningen positivt, ha ett avidentifierat frågeformulär och använda mig av avprickning då respondenterna inlämnade svar. Detta var ändå inte möjligt på alla skolor, så istället har jag motverkat externt bortfall ge- nom påminnelsebrev. Det externa bortfallet blev lägst i de skolor där undersökningen genomfördes som en gruppenkät och högst i de skolor var jag inte kunde träffa alla lärare. Undersökningens svarsprocenten påvisar att det externa bortfallet ändå är rätt lågt och kan troligtvis till stor del förklaras med sjukfrånvaro och dylikt (Trost, 2001). Under in- samlandet av enkätformuläret framkom ändå en annan förklaring till bortfallet. Det visade sig att några lärare lät bli att besvara frågeformu- läret på grund av sin rädsla för att bli identifierad. En del av dessa lära- re besvarade ändå frågeformuläret då de fick möjlighet att personligen skicka svaret direkt hem till mig.
Det interna bortfallet, där respondenter inte besvarat vissa frågor, ver- kar inte bero på otydliga frågor. Respondenternas ändamål verkar främst vara att skydda sin identitet genom att inte uppge till exempel ålder eller utbildning. En annan förklaring till det interna bortfallet är att en respondent har förbisett sidan med attitydfrågor och en annan den sista sidan med påståenden. Troligtvis beror bortfallet på misstag efter- som respondenterna i övrigt besvarat frågeformuläret mycket noggrant. Övrigt internt bortfall verkar slumpmässigt och kan kanske förklaras av frågeformulärets omfattning, kanske formuläret borde ha varit mer luf- tigt (a.a).
5.9 Etik
Lärarna som besvarade frågefrågeformuläret har lovats anonymitet, li- kaså skolorna och kommunen. Svarskortet som bifogats frågeformulä- ret makulerades genast vid returneringen av formuläret. Jag vill även framföra att jag inte har studerat enskilda lärares svar utan är intresse- rad av den helhetsbild populationens svar ger.
Enligt Gullveig Alver och Øyen (1997) behöver forskaren beakta att kravet på hög svarsprocent innebär i sammanhanget ett etiskt dilemma vid kvantitativa undersökningar. Var går gränsen mellan delgivning av information och övertalning? Själv valde jag att begränsa mig till ett påminnelsebrev, för att lärarna inte skulle känna sig besvärade. Risken var förstås att svarsprocenten kunde bli låg. Vid låg svarsprocent hade jag kanske ha fått tänka om och skicka en påminnelse till, men nu var en tillräcklig.
I stora kvantitativa undersökningar syns individen sällan, men i mindre undersökningar som denna känner jag att det är av stor vikt att presen- tera resultatet så att enskilda lärare inte kan identifieras. Ett sådant för- farande kan försvaga forskningsresultatet då ytterligheter kanske inte presenteras (a.a). Detta är en ändå konsekvens som jag måste ta för att skydda respondenterna. Stukát (2005) betonar att undersökningens svarsprocent skall åtföljas av uppgifter om antalet respondenter i sam- band med redovisningen av svarsfrekvensen. Då skolorna kan identifie- ras på basen av antalet lärare har jag valt att inte presentera de enskilda skolornas svarsfrekvens, istället redovisas enbart svarsfrekvensen för hela undersökningens population.
Enligt Stukát (2005) beror bortfall ofta på rädsla för registrering och tidigare erfarenheter av dåliga enkäter, flera lärare har bekräftat att bortfallet i denna undersökning delvis kan förklaras av liknande orsa- ker. Frågorna kring rektors ansvar visade sig vara av mycket känslig karaktär. Några lärare som lät bli att besvara frågeformuläret uttryckte oro för risken att bli identifierade. Likaså har lärare uttryckt oro för rek- torers och speciallärares reaktioner på resultatet. Lärare har både munt- ligt och skriftligt förklarat att i deras skola är all specialpedagogisk kompetensutveckling specialläraren/specialpedagogen förbehållet. Av respekt för lärarnas rädsla har jag valt att inte presentera resultatet ut- gående från åldersgrupp eller yrkeskategori (HSFR, 1990). Min upp- fattning är att beslutet troligtvis inte begränsat presentationen av resul- tatet såtillvida att inga viktiga resultat utelämnats.