Förslag till fortsatt forskning - 6 RESULTAT OCH ANALYS

6 RESULTAT OCH ANALYS

7.6 Förslag till fortsatt forskning

Undersökningens resultat visar att lärares kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd är ett problemområde som behöver un- dersökas även i fortsättningen. För att åstadkomma en förändring är det kanske främst kommunens och rektors betydelse för lärares kompetensutveckling som borde beskrivas närmare. Förslagsvis kunde rektorers syn på kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter studeras. Undersökningens resultat visar att det vore speciellt viktigt att undersö- ka hur rektorer ser på den kollektiva kompetensutvecklingens betydelse för utvecklandet av en skola för alla. Likaså vore det kanske intressant att studera huruvida rektorsutbildningen förbereder blivande rektorer att ta sitt ansvar för lärares kompetensutveckling. Rektorers arbete kring kartläggningen av kompetensutvecklingsbehoven och utbild- ningsplanen kan också vara ett intressant problemområde. Undersök- ningens resultat visar också att det finns skäl att undersöka i vilken ut- sträckning det specialpedagogiska perspektivet och organisationsper- spektivet förekommer i utbildningsplaner.

REFERENSER

Ainscow, M. (2004). Special needs trough school improvement; school improvement trough special needs. (ss.265-279). Mitchell, D. (2004). (Red). Special Educational Needs and Inclusive Education. Major Themes in Education. Volume 2. Inclusive Education. London: RoutledgeFalmer.

Aronsson, Å. (1999). SPSS. En introduktion till basmodulen. Lund: Studentlitteratur.

Atanassova G., T. (2002). Kompetensutveckling inom grundskolan. Grundskollärares kompetensutveckling – en drivande kraft i skolut- vecklingen. Lunds Universitet: Pedagogiska Institutionen. [online]. Tillgänglig:http://theses.lub.lu.se

Axelsson, B. (1996). Kompetens för konkurrenskraft. Källor, drivkraf- ter och metoder för kompetensutveckling i företag. Stockholm: SNS Förlag.

Carlgren, I. & Marton, F. (2002). Lärare av imorgon. Pedagogiska ma- gasinets skriftserie, nummer ett. Stockholm: Lärarförbundets Förlag. Dahmström, K. (2000). Från datainsamling till rapport. Lund: Stu- dentlitteratur.

Dalin, Å. (1997). Den lärande organisationen – kompetensutveckling i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitte- ratur.

Ellström, P-E. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Stockholm: Publica.

Emsheimer, P. (1994). Fortbildning för en bättre undervisning, om skolledaren och det pedagogiska ledarskapet. Stockholm: HLS Förlag

Didaktikcentrum.

Granberg, O. (2004). Lära eller läras. Om kompetens och utbildnings- planering i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Gullveig, B. & Öyen, Ö. (1997). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur.

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Holme, I. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik om kvantitativa och kvalitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

HSFR. (1990). Etikregler. Stockholm: HSFR.

Isaksson, C. (Red). (2000). En skola för alla? På jakt efter det natio- nella uppdraget. Lärarnas riksförbund granskar den svenska skolan. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Johansson, L. (2002). Lärares upplevelse av kompetensutveckling. Lu- leå: Luleå Tekniska Universitet: Arbetsvetenskap / Teknisk Psykologi. D-uppsats Psykologi / 2002:06.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlit- teratur.

Körner, S., Ek, L. & Berg, S. (1984). Deskriptiv statistik. Lund: Stu- dentlitteratur.

Lipsky, D.K. & Gartner, A. (2004). Inclusive Education. A requirement of a democratic society. (ss.31-44). Mitchell, D. (2004). (Red). Special Educational Needs and Inclusive Education. Major Themes in Educa- tion. Volume 2. Inclusive Education. London: RoutledgeFalmer.

Lundmark, A. (1998). Utbildning i arbetslivet. Utgångspunkter och principer för planering och genomförande av personalutbildning. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fri- tidshemmet – Lpo 94. [online]. Tillgänglig: www.skolverket.se

Maltén, A. (1995). Lärarkompetens – i ett mångdimensionellt perspek- tiv. Lund: Studentlitteratur.

Mitchell, D. (2004a). (Red). Special Educational Needs and Inclusive Education. Major Themes in Education. Volume 2. Inclusive Educa- tion. London: RoutledgeFalmer.

Mitchell, D. (2004b). (Red). Special Educational Needs and Inclusive Education. Major Themes in Education. Volume 4. Effective Practices. London: RoutledgeFalmer.

Nilsson, I. (2006). Grundskollärares tankar om kompetensutveckling. Lund: Pedagogiska Institutionen, Lunds Universitet.

Ohlander, I. & Wall, M. (2005). Används elevers olikheter som en resurs i skolan? C-uppsats i specialpedagogik. Institutionen för beteen- devetenskap. Kristianstad: Högskolan Kristianstad. [online]. Tillgäng- lig:http://eprints.bibl.hkr.se

Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.

Persson, P. (2005). Pedagogers utvecklande av kompetens – en förut- sättning för att kunna möta alla elever (Examensarbete, Specialpeda- gogiskt program, Malmö lärarhögskola), [online]. Tillgänglig: MUEP:

http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/2036

Regeringens proposition Prop.1980:81:97 Skolforskning och perso- nalutveckling. Stockholm: Riksdagen.

Regeringens proposition Prop.1987/88:100 Budgetpropositionen. Bi- laga 10, Utbildningsdepartementet, 1-3. Stockholm: Riksdagen. Regeringens proposition 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Utbildningsdepartementet: Stockholm. [online]. Tillgänglig:

www.riksdagen.se

Regeringens proposition 2001/02:188. Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbete i förskola, skola och vuxenutbildning. Utbildningsdepartementet: Stockholm. [on- line]. Tillgänglig: www.riksdagen.se

Sandberg, J. & Targama, A. (1998). Ledning och förståelse. Ett komp- tensperspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Schaffner, C.B. & Buswell, B.E. (2004). Ten critical elements for cre- ating inclusive and effective school communities. (ss.295-313). Mitchell, D. (2004). (Red). Special Educational Needs and Inclusive Education. Major Themes in Education. Volume 2. Inclusive Educa- tion. London: RoutledgeFalmer.

SFS nr 1985:1100. Skollagen. Utbildningsdepartementet: Stockholm. [online]. Tillgänglig:www.rikslex.se.

SFS 2001:23 39. (2001). Examensordningen för specialpedagogexamen. Specialpedagogexamen. Malmö högskola: Malmö. [online]. Tillgänglig: www.mah.se

Skolverket. (93). Skolan och lärarfortbildningen. Rapport nr 49. Diari- enr 93:0125. Stockholm: Liber distribution.

Skolverket. (1998). Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Skolverkets rapport nr 160. Stockholm: Liber distribution.

Skolverket. (2006). Skolverkets lägesbedömning 2006. DNR 2006:1433. Stockholm: Statens skolverk.

Skolöverstyrelsen. [SÖ]. (1980). Läroplan för grundskolan [Lgr80]. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Allmänna Förlaget. Skolöverstyrelsen. (1982). Hjälp till elever med svårigheter. SÖ:s pub- likation. Läroplaner 1982:7. Kommentarmaterial Lgr 80. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.

Skrtic, T.M. (1995). Disability Democracy. Reconstructing [Special] Education for Postmodernity. New York: New York Teachers College Press cop.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

SOU 1999:63. Att lära och leda. - En lärarutbildning för samverkan och utveckling. (Lärarutbildningskommitteéns slutbetänkande, LUK 99). [online]. Tillgänglig:http://www.regeringen.se

Svenska Unescorådet (2001). Salamancadeklarationen. Svenska Une- scorådets skriftserie nr.1/2001. Stockholm: Svenska Unescorådet. Trost, J. (2001). Enkätboken (2:a uppl). Lund: Studentlitteratur. Vernersson, I-L. (1995). Speciallärarens kunskaper och kompetens. In- tervjuer med tio speciallärare. Institutionen för pedagogik och psyko- logi. LiU-PEK-R-186 (Licentiatarbete). Linköpings Universitet

Vernersson, I-L. (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspek- tiv. Lund: Studentlitteratur.

von Wright, M. (2001). Det relationella perspektivets utmaning. (ss.9- 20). Skolverket. (2001). Att arbeta med särskilt stöd – några perspek- tiv. Stockholm: Skolverket/Liber distribution. [online]. Tillgänglig:

www.skolverket.se

Wahlgren, L. (2005). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur. Wärneryd, B. (1990). Att fråga. Om frågekonstruktion vid intervjuun- dersökningar och postenkäter. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.

BILAGOR

Bilaga 1 Enkätundersökning

Kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd.

Jag studerar till specialpedagog vid lärarutbildningen i Malmö. Nu närmar sig slutet på utbildningen och jag arbetar med examensarbetet som handlar om lärares kompetensutveckling kring elever i behov av sär- skilt stöd. Avsikten är att beskriva såväl lärares gemensamma som den individuella kompetensutvecklingen.

Jag är tacksam om Du vill hjälpa mig genom att delta i undersökningen och svara på enkätens frågor. De svar som jag får i enkätundersökningen kommer att användas som underlag i rapporten för mitt examensarbete. Det kommer inte att vara möjligt för läsare av rapporten att härleda vem eller vilka som svarat på

enkäten eller vilken skola jag besökt.Frågorna i enkätundersökningen handlar inledningsvis om kompe-

tensutvecklingens bakgrund, innehåll och utfall. Avslutningsvis ställs frågor om Din uppfattning kring kompetensfrågor.

I undersökningen beaktas enbart kompetensutveckling som sker under arbetstid. Arbetstiden är den tid som du använder för att utföra hela Ditt arbete, 45 timmar vid ferieanställning, 40 timmar vid semester- tjänst. Jag avser inte sådant Du eventuellt gör på fritiden för att utveckla Din kompetens. Då Du besvarar frågorna skall Du tänka på pågående eller senast genomförd utbildning, inte kommande utbildning. Ut- bildning innan höstterminen 2005 beaktas inte, men besvara ändå enkäten enligt givna instruktioner. För mig är Din medverkan av största betydelse. Ditt enkätsvar är helt anonymt och konfidentiellt, även om Du avslöjar Din identitet. Ditt deltagande viktigt eftersom det är avgörande för hur giltigt mitt examensarbete blir. Det tar cirka 10 minuter att besvara enkäten. Alla lärare som undervisar elever i år 1-6 i din skola har fått enkätformuläret.

Om Du har några frågor om undersökningen nås jag per telefon på nummer: xxx och på följande mobil- nummer: xxx. Jag är även anträffbar på e-postadressen: xxx.

Tack på förhand

Bilaga 2

Bakgrundsfrågor

Vilken yrkesutbildning har Du?

Lågstadielärare Mellanstadielärare Speciallärare/specialpedagog

Tidigare lärare 1-7 lärare Annan:__________________

Vilket år tog Du examen? År: ___________

Vilket år föddes Du? År ___________

Vilket kön har Du? Kvinna Man

Har Ni arbetslag på skolan? Ja Nej

Frågor om lärarnas gemensamma kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd.

1a. Hur har skolans rektor kartlagt lärarkollegiets behov av kompetensutveckling?

I diskussion tillsammans med alla lärare Annat: ___________________________________

I diskussion med arbetslagen Har inte kartlagts

Med enkät eller checklista Vet inte

1b. Om en kartläggning gjorts, vad har den resulterat i?

En dokumenterad utbildningsplan Inget _________________________________

2. Vilken termin fick Ni senast kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd? Om Er utbildning genomfördes innan höstterminen 2005 kan Du efter att ha besvarat frågan gå vidare till fråga 9a.

Hösttermin år ________ Vårtermin år ________ Har inget liknande (gå till fråga 9a)

3. Vad/vem uppfattar Du styr innehållet i Er kompetensutveckling? Max tre kryss.

Rektor Elevers behov Politiker krav Lärares behov

Skolans ekonomi Kursutbudet ______________________________

4a. Vem planerade Er kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd?

Rektor och lärare tillsammans Rektor Ingen Vet inte

Rektor och specialpedagog Specialpedagog ______________________________

4b. Hade Du möjlighet att påverka innehållet i Er gemensamma kompetensutveckling?

Ja Nej ________________________________________________________

4c. Vad i verksamheten uppfattar Du att innehållet i Er kompetensutveckling utgår/utgick från?

5. Vilket innehåll har/hade Er kompetensutveckling?

Information om nya forskningsrön (aktuell forskning om t.ex. ADHD) Processorienterade kunskap (t.ex. förhållningssätt, konflikthantering)

Metodinriktad kunskap (t.ex. hur man ställer diagnoser, hur man lär elever läsa)

Erfarenhetskunskap (t.ex. diskussion och reflektion kring elevfall, samarbete med kolleger) Strategisk kompetens (t.ex. om organisationen, verksamhetens mål mm)

Social kompetens (t.ex. egen förmåga att möta elever i svårigheter) Personlig kompetens (t.ex. attityd till elever, undervisning mm) Vet inte

__________________________________________________________________________________

6. Visste Du vilket målet med utbildningen var/är innan den började? Ja Nej

7. Vad kommer/har kompetensutvecklingen resulterat i för Dig?

Ny information Nya färdigheter Tid för reflektion

Ny kunskap Dialog med expertis om egna erfarenheter ________________

8a. Vilken effekt tror Du att skolans rektor förväntar/förväntade sig av Er kompetensutveckling? Att alla lärare kan anpassa sin undervisning efter elevers behov

Att alla lärare kan anpassa sitt bemötande efter elevers behov

Att alla lärare har större förståelse för elevers svårigheter och vilken hjälp som finns att få Skolutveckling, kring elever i behov av särskilt stöd

__________________________________________________________________________________ Vet inte

8b. För vem upplever Du att effekten från Er kompetensutveckling är/var till nytta? Max tre kryss.

Arbetslaget Alla elever Rektor

Elever i behov av särskilt stöd Hela organisationen _________________

Frågor om Din individuella kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd.

9a. Hur har rektor kartlagt Ditt individuella behov av kompetensutveckling?

I utvecklingssamtal Med enkät Har inte kartlagts

I intervju Med checklista ________________

9b. Vad har kartläggningen resulterat i?

En dokumenterad utbildningsplan Inget _________________________________

10. När deltog Du senast i individuell kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd? Om Din utbildning genomfördes innan höstterminen 2005 kan Du efter att ha besvarat frågan gå vidare till fråga 18a.

Hösttermin år ________ Vårtermin år ________ Har inget liknande (gå till fråga 18a)

11. Vad/vem styr innehållet i Din individuella kompetensutveckling? Max tre kryss.

Mina intressen/behov Arbetslagets behov Elevers behov Rektor

12. Varför går/gick Du utbildningen?

För att uppnå uppsatt mål Eget intresse/behov På rektors inrådan

Kollega deltar Paus från jobbet ______________________________

13. Vad i verksamheten uppfattar Du att innehållet i Din kompetensutveckling utgår/utgick från?

Problem Utvecklingsbehov Inget ________________________________________

14. Vilket innehåll har/hade Din individuella kompetensutveckling? Information om nya forskningsrön (aktuell forskning om t.ex. DAMP) Processorienterade kunskap (t.ex. förhållningssätt, konflikthantering)

Metodinriktad kunskap (t.ex. hur man ställer diagnoser, hur man lär elever läsa) Erfarenhetskunskap (t.ex. diskutera elevfall, samarbete med kolleger)

Strategisk kompetens (om organisationen, verksamhetens mål mm) Social kompetens (t.ex. egen förmåga att möta elever i svårigheter) Personlig kompetens (attityd till elever, undervisning mm)

Vet inte

__________________________________________________________________________________ 15. Vad kommer/har kompetensutveckling en resulterat i för Dig?

Ny information Nya färdigheter Tid för reflektion

Ny kunskap Dialog med expertis om egna erfarenheter _________________

16. Vilken effekt förväntar/fick Du Dig av kompetensutvecklingen? Jag kan anpassa undervisning och bemötande efter elevers behov

Jag kan ge förslag på organisatoriska förändringar som gynnar elever i behov av särskilt stöd Jag har nya arbetsuppgifter med anknytning till elever i behov av särskilt stöd

Jag har större förståelse för elevers svårigheter

Jag har kännedom om vilken hjälp som finns att få och vem som kan bistå

__________________________________________________________________________________ Vet inte

17. För vem är/var effekten från Din kompetensutveckling till nytta? Max tre kryss.

Mig Alla elever Rektor

Elever i behov av särskilt stöd Arbetslaget _________________

Ta ställning till följande frågor om kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd. Du som inte deltagit i någon kompetensutveckling besvarar endast frågor som markerats med ٭.

18a٭. Hur nöjd är Du med kartläggningen av lärarkollegiets kompetensutvecklingsbehov?

Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket miss-

nöjd

18b. Upplever Du Dig delaktig i planeringen av den gemensamma kompetensutvecklingens innehåll?

Ja, mycket delaktig Litet delaktig Inte alls delaktig

19a٭. Hur nöjd är Du med kartläggningen av Ditt individuella kompetensutvecklingsbehov?

Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket miss-

nöjd

19b٭. Hur viktigt är det att rektor gör en individuell utbildningsplan för Din kompetensutveckling?

Mycket viktigt Ganska viktigt Varken viktigt eller oviktigt Ganska oviktigt Helt ovik-

tigt

20٭. Hur tydliga mål upplever Du att Er verksamheten har?

Mycket tydliga Ganska tydliga Varken tydliga eller otydliga Ganska otydliga Mycket

otydliga

21. Upplever Du att kompetensutveckling ökar/har ökat Dina baskunskaper i specialpedagogik?

Ja, absolut Ja, troligen Kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte

22. Upplever Du att kompetensutveckling inspirerar/har inspirerat till fortsatt kompetensutveckling?

Ja, mycket Ganska mycket Ganska litet Mycket litet Inte alls

23٭. Upplever Du att rektor uppmuntrar till kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd?

Ja, mycket Ganska mycket Ganska litet Mycket litet Inte alls

Här följer några påståenden. Tag ställning till hur Du uppfattar situationen på Din skola just nu. Skalan går från 1-5, 1= instämmer helt, 2= instämmer delvis, 3= vet ej, 4 = instämmer inte och 5 = instämmer inte alls. Ringa in den siffra som bäst motsvarar Din uppfattning. Du som inte deltagit i någon kompetensutveckling besvarar endast frågor som markerats med ٭.

24٭. Skolans rektor och lärare har en gemensam vision om en skola för alla.