I Mål och riktlinjer för elevhälsoarbetet i Borås Stad står det att elevhälsa ska ses som ett
verksamhetsområde där medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ingår och är en del av skolans lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. I
förskolan ansvarar BVC för de medicinska och utredande psykologiska insatserna. Det främjande och förebyggande arbetet, som riktar sig till alla barn och elever, ska betonas och bedrivas
salutogent och med ett inkluderande förhållningssätt. Detta gäller även det åtgärdande arbetet.
Förskola
Förskolecheferna beskriver barnhälsoteamets samverkan och kompetens enligt följande:
Förskola Norr: Barnkonferenser förekommer och utifrån aktuella fall används de resurser som finns. SPKC handleder i flera förskoleområden.
Förskola Väster: I stadsdelen är barnhälsoteam organiserat. Efter ansökan om stöd från Barnhälsoteamet beslutar teamet vilken personalkategori eller person som är bäst lämpad för uppdraget. I normalfallet har varje förskoledistrikt sin egen specialpedagog. Alla chefer är samstämmiga i att det inte saknas några kompetenser i teamet. Teamet är som man uttrycker det fullgott.
Förskola Öster: Utifrån ärendet tas de kontakter med kompetenser som behövs. På någon förskola pågår ett utvecklingsarbete kring arbetssättet.
Kommungemensam förskola: Dialog sker med föräldrar kring vilken kompetens som tas in.
Handledning till personal sker t ex från SPKC. Barnhabilitering medverkar vid kompetens-utveckling.
Inga förskolechefer har angett att det saknas kompetenser i teamet.
Samverkan sker med
Sällan Vid behov Regelbundet
BVC
Stadsdel Norr 10 förskolor 17 förskolor Stadsdel Väster 28 förskolor 8 förskolor Stadsdel Öster143 21 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola Habilitering
Stadsdel Norr144 2 förskolor 21 förskolor 1 förskolor Stadsdel Väster 1 förskola 31 förskolor 4 förskolor Stadsdel Öster145 17 förskolor 3 förskolor
143 Naturleken saknas i underlaget.
144 Frufällegården, Smörbollen och Lilla Safiren saknas i underlaget.
40
Kommungemensam förskola 1 förskola IFO
Stadsdel Norr146 23 förskolor
Stadsdel Väster 5 förskolor 25 förskolor 6 förskolor Stadsdel Öster147 2 förskolor 16 förskolor
Kommungemensam förskola 1 förskola
Samverkan med olika aktörer sker mycket olika både mellan och inom stadsdelarna. I Stadsdel Norr utmärker sig en regelbunden samverkan med BVC på de flesta förskolorna. I övrigt verkar samverkan ske vid behov på de flesta förskolor.
Grundskola
Samverkan i elevhälsoteamet och kompetens
Stadsdel Norr148: Elevhälsoteamet (EHT) träffas var eller varannan vecka på skolorna och då deltar alla kompetenser.
Stadsdel Väster149: Skolorna har olika rutiner för ett ärendes gång, men gemensamt är att EHT träffas regelbundet för att samverka, kartlägga och analysera behov av insatser.
Stadsdel Öster150: Det finns olika rutiner för hur EHT arbetar på varje skola. Olika kompetenser på olika nivåer används i arbetet. Rektorer beskriver också hur de olika kompetenserna samverkar på ett sätt som utvecklar arbetet.
Grundsärskola151: När ärenden lyfts sker det ur olika perspektiv.
Särskilda undervisningsgrupper: Specialpedagog deltar alltid i de olika teamen och därutöver den kompetens som behövs.
Kompetenser som saknas eller behöver utökas för att EHT ska tillgodose de behov som identifierats Stadsdel Norr152: Med något undantag beskriver skolorna att alla kompetenser som anges i skollagen finns i teamet men menar ändå att man är i behov av utökad tid för samtliga
kompetenser. På en skola lyfts behovet av specialkompetens inom området språkstörning då man har många elever med sådan diagnos.
Stadsdel Väster153: Någon skola menar att teamet är komplett medan övriga önskar utöka tiden för olika professioner. Samverkan med IFO är också något som flera skolor saknar.
Stadsdel Öster: Flera skolor uttrycker behov av mer specialpedagogs- och kuratorstid. Det framförs även ett behov av att i ett Borås Stadsperspektiv diskutera frågan kring elever med starkt normbrytande beteende.
Grundsärskola154: Skolpsykolog.
Särskilda undervisningsgrupper: I stadsdel Väster och till viss del även i Öster har det varit personalbrist vilket gjort att kurator och psykolog har saknats. Det har varit svårt för särskilda undervisningsgrupper att få tillgång till stadsdelarnas elevhälsopersonal då ansvariga för
elevhälsan ansett att särskilda undervisningsgrupper inte kan ta del av deras personal genom köp av tjänster då det råder personalbrist.
145 Naturleken saknas i underlaget.
146 Frufällegården, Smörbollen, Lilla Safiren och Kröklingegården saknas i underlaget.
147 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd och Naturleken saknas i underlaget.
148 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
149 Sandared saknas i underlaget.
150 Trandared, Dalsjöskolan 7-9, Bodaskolan, Aplared och Äspered saknas i underlaget.
151 Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget.
152 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
153 Sandared saknas i underlaget.
154 Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget.
41
Gymnasieskola och vuxenutbildning
Skollagen föreskriver att Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För medicinska, psykologiska och
psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Samtliga verksamheter inom gymnasieskolan har tillgång till de i skollagen föreskrivna kompetenserna genom att varje skola har egen kurator, skolsköterska och specialpedagog.
Skolläkartjänst köps in. Psykologkompetens finns att tillgå inom förvaltningen med två centralt placerade psykologer som arbetar konsultativt mot alla skolor. Samtliga gymnasieskolor inräknar även studie- och yrkesvägledaren (syv) till elevhälsan och använder kompetensen i enlighet med Riktlinjer för Elevhälsoarbetet i Borås Stad: ”Studie- och yrkesvägledare har ett särskilt ansvar för elever i behov av särskilt stöd ur ett vägledningsperspektiv samt för att bistå lärare i arbetet med att vägleda eleverna i deras val av studie- och yrkesväg.”
Vuxenutbildningen har inget lagkrav på att ha elevhälsa men inte heller något som hindrar detta.
Den kommunala vuxenutbildningen i Borås har såväl speciallärare och specialpedagog som kurator och studie- och yrkesvägledare.
Kompetensmässigt är förutsättningarna goda för skolorna att bedriva ett framgångsrikt elevhälsoarbete. Flera skolor aviserar att det behövs fler personer inom kompetenserna i Elevhälsan för att möta en ökning av antalet elever i behov av särskilt stöd och en ökad andel elever med specifika svårigheter inom främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inom gymnasiesärskolan finns därutöver behov av bland annat talpedagog.
Analys
Barn- och elevhälsa
Både det förebyggande och åtgärdande arbetet ska bedrivas i team enligt riktlinjerna. Förskolorna beskriver att man har så kallade barnhälsoteam och barnkonferenser och ger inte alls uttryck för behov av utökad tid för olika kompetenser i det arbetet. Flera nämner också stöd av SPKC, vilket inte alls framträder i grundskolornas svar. Förskolorna samverkar i olika grad med externa
aktörer, om denna samverkan behöver utvecklas kan inte bedömas utifrån den ställda frågan.
Grundskolorna beskriver att man har rutiner för elevhälsoarbetet, men många säger samtidigt att det behövs mer tid för olika elevhälsofunktioner. Detta är en indikator på att stödet inte upplevs räcka till, vilket blir synligt när elever i särskilda undervisningsgrupper inte får tillgång till
stadsdelarnas elevhälsa på grund av personalbrist. Hur elevhälsopersonalen uppfattar sitt arbete är en fråga att fördjupa analysen i, men där finns inget relevant underlag att tillgå.
I Mål och riktlinjer för elevhälsoarbetet står det att elevhälsoarbetet ska nyttja arbetsmetoder som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta förhållningssätt är grundläggande men på vilket sätt detta kvalitetssäkras utöver den enskilde medarbetarens eget ansvar är en fråga att fundera vidare på utifrån den elevhälsoorganisation som finns. Vad sker på de olika nivåerna i Borås Stad?
42
Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet
Förskolechef/Rektor
På vilket sätt drar vi nytta av den kompetens och resurs som finns på SPKC?
Huvudmannen
Hur ser likvärdigheten ut i stadsdelarnas elevhälsoarbete? Hur kan SPKC:s uppdrag tydliggöras? Hur kvalitetssäkrar vi ett elevhälsoarbete på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?