Barn i rörelse

Denotativ beskrivning bild 7

I denna bild syns en mörkhyad pojke iklädd blåa jeansshorts, orange t-shirt, grön/vit keps och mönstrade skor. Bilden är fotograferad ur en vertikal vinkel lätt underifrån med ett kort avstånd mellan pojken och betraktaren. Pojken har en bortvänd blick och är fotograferad i profil, med ena armen och benen i marken. Då bilden är fotograferad i profil kan inte något specifikt ansiktsuttryck tydas. Bilden är tagen i en utomhusmiljö. I bakgrunden kan en vägg skymtas i betong och asfalt på marken med ett grönt spröjsat streck. I bilden synliggörs även texten “Super Soft jeansshorts 179:-” följt av “SUPER- SOFT DENIM. Lika bekväma som ett par mjukisbyxor men med betydligt mer attityd.” i svart färg.

Konnotativ beskrivning bild 7

T-shirtens färg som pojken bär är inte en stereotypisk maskulin färg enligt Vänskä utan snarare en feminin pastellfärg (Vänskä, 2017:18). Däremot framställs pojken som maktfull och dominant med överlägsenhet gentemot betraktaren då bilden är fotograferad ur en vertikal vinkel underifrån vilket Jarlbro menar är vanligt förekommande hur män avbildas (Machin, 2007:113–115; Jarlbro, 2013:66-69). Reklambilden är framställd med ett kort avstånd mellan pojken och betraktaren vilket skapar en intimitet och närvaro men som sedan kommer att fråntas då betraktaren inte möter pojkens blick (ibid:110, 116–117). Då pojkens blick inte är närvarande upprätthåller det stereotypen att pojkar oftast inte har kontaktsökande blickar i visuella framställningar (Jarlbro, 2013:66–69). Hinton och Stålfors belyser en stereotypisk framställning av mörkhyade personer som atletiska och aktiva (Hinton & Strålfors, 2003:92–93). Bilden upprätthåller också stereotypen om att pojkar framställs aktiva i visuella sammanhang (Borg, 2006:90-91; Bakir & Palan 2010:1; Larson, 2001:52,54; M. Anuradha, 2012:211, 214; Bakir & Palan, 2013:49-50; Neto & Furnham, 2005:82; Bakir, 2013:62-64; Eriksson & Göthlund, 2012:13, 16, 54, 67 & 74). Dessa två stereotyper kan tydligt ses i bilden där pojken framställs som aktiv genom sin pose och den utomhusmiljö pojken vistas i. Yamazaki och Yamazaki (2010) talar om hur mörkhyade personer oftast visualiseras i en underordnad position eller synliggjordes i bakgrunden vilket vi finner avvikande i denna bild då pojken snarare är i fokus än i bakgrunden (Yamazaki & Yamazaki, 2010:117). Borg (2006) fann i sin studie att tidigare H&M-kataloger främst representerade ljushyade barn och att när barn av annan etnicitet representerades var det främst i form av gruppbilder och aldrig individuellt (Borg, 2006:105). I och med att pojken är själv i denna bild finner vi Borgs studieresultat inte heller giltigt. Ericsson och Baaz (2002) menar att mörkhyade personer har associerats med egenskaper såsom aggressiva och med attityd (Ericsson & Baaz, 2002:36–37). Vi finner inte att pojken framställs som aggressiv och upprätthåller alltså inte denna stereotyp.

Denotativ beskrivning bild 8

På bilden syns två flickor varav den vänstra är mörkhyad och den högra ljushyad med asiatiskt utseende. Flickan till vänster har krulligt, axellångt brunt utsläppt hår och bär träningstights i rosa färgskala som slutar vid vaden, vit träningsjacka med orangea detaljer och ärmarna uppdragen strax under armbågen, sporttopp i regnbågsfärger och rosa sneakers. Flickan till höger har mörkt hår uppsatt i en tofs och bär ett vitt träningslinne, svarta korta träningsshorts och svarta sneakers. Flickan håller i en basketboll. Bilden är tagen från en vertikal vinkel med kort avstånd mellan flickorna och betraktaren. Flickan till vänster är positionerad i en öppen pose som liknar en rörelse. Hon har ett glatt ansiktsuttryck med stort leende och en frånvarande blick. Flickan till höger är likväl som den andra flickan positionerad i en öppen pose som liknar en rörelse, även hon med ett glatt ansiktsuttryck och en frånvarande blick. Flickorna befinner sig i en utomhusmiljö liknande en basketplan med linjer i marken. Palmträd kan skymtas i bakgrunden och ett starkt solljus gör att den vänstra flickan blir något ur fokus. Bilden innefattar även texten “Träningstights 129:-” samt “A Good Sport. Snygga träningskläder med smarta detaljer - perfekt för aktiva dagar.” i svart färg som visas i bilagan.

Konnotativ beskrivning bild 8

Flickorna bär kläder i ljusa pastellfärger, förutom den högra flickans shorts och skor, vilket är en stereotypisk feminin färg (Vänskä 2017:18; Frassanito & Pettorini 2008:881–882). Utöver detta kan vi också se att kläderna som flickan till vänster bär är korta, visar mycket hud och exponerar benen och armarna, ett studieresultat som även Borg fann i sin studie (Borg, 2006:110). Då flickan till höger håller i en basketboll förstår vi det som att hon spelar basket. Det som är märkbart är att hennes kläder inte liknar “typiska” basketkläder då dem vanligtvis är längre och pösiga. Istället bär hon ett par korta svarta shorts och ett “vanligt” träningslinne. Detta gör att praktiken att spela basket i bilden blir iscensatt. Flickorna befinner sig i en utomhusmiljö, liknande en basketplan som kan avläsas genom linjer både på väggar, men

motsäger stereotypen gällande vilken miljö flickor oftast representeras i (Bakir & Palan 2010:1; Larson, 2001:52,54; M. Anuradha, 2012:211, 214; Bakir & Palan, 2013:49–50; Neto & Furnham, 2005:82; Bakir, 2013:62–64). Flickorna betraktas ur en vertikal vinkel underifrån, vilket tyder på dominans och överlägsenhet (Machin, 2007:113–115). Detta menar Jarlbro inte är en stereotypisk framställning av kvinnor i visuella sammanhang då dem oftast betraktas ur makthavande vinklar (Jarlbro, 2013:66–69). Det som inte heller är stereotypt i denna bild är att miljön, poserna, kläderna och basketbollen konnoterar gemensamt aktivitet hos flickorna vilket säger emot tidigare studier och teori som belyser flickors dominerande passivitet i visuella framställningar (Borg, 2006:90-91; Bell & Milic 2002:214-218; Bakir & Palan 2010:1; Larson, 2001:52,54; M. Anuradha, 2012:211, 214; Bakir & Palan, 2013:49-50; Neto & Furnham, 2005:82; Bakir, 2013:62-64; Eriksson & Göthlund, 2012:54, 67, 74). I denna bild tilldelades flickorna mycket utrymme genom deras poser som motsäger vetskapen om att flickor oftast utgör snäva poseringar (Eriksson & Göthlund, 2012:54, 67, 74). Goffman talar om begreppet “feminine touch” som beskriver hur kvinnor oftast vidrör föremål (främst utan avsikt) vilket inte verkar stämma i denna bild då flickan till höger avsiktligt håller i bollen för att spela basket (Goffman, 1976:29). Mörkhyade personer framställs ofta med egenskaper som atletiska, vilket kan avläsas i denna bild då den mörkhyade flickan framställs aktiv och atletisk genom hennes träningskläder och pose (Ericsson & Baaz, 2002:36–37). Vidare exemplifierar Bramlett-Solomon och Roeder (2008) en stereotypisk representation av mörkhyade personer som basketspelare (Solomon & Roeder, 2008:62). Visserligen är det inte den mörkhyade flickan som håller i basketbollen med kontexten säger att båda flickorna spelar basket och den mörkhyade flickan framställs då stereotypt.

Bildbeskrivningen “A Good Sport. Snygga träningskläder med smarta detaljer - perfekt för aktiva dagar.” sätter bilden i en kontext. Ordvalen “aktiva dagar” bidrar till en aktiv framställning av flickorna. Samtidigt som “snygga träningskläder” aktualiseras och antyder att flickors träningskläder ska vara snygga och inte funktionella för att utöva sport. Detta blir tydligt då flickornas kläder inte liknar de traditionella basketkläderna i verkligheten.