Bakgrund
Revisorerna genomförde i slutet av 2009 en granskning avseende skolornas arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Granskningen visade att det fanns ett antal förbättringsområden. Syftet med denna granskning har varit att bedöma om de brister som påtalades har åtgärdats. Inom ramen för den uppfölj ande granskningen har även en översiktlig granskning genomförts om det bedrivs ett systematiskt värdegrundsarbete inom grundskolan.
Värdegrundsarbetet innebär att skolorna utvecklar ett förhållningssätt som bygger på grundläggande demokratiska värderingar och som genomsyrar den
pedagogiska vardagen.
För att genomföra granskningen har PwC utfört dokumentstudier och intervjuer, enskilt och i grupp. Föreliggande granskning omfattar endast Norrtullskolan och Bergvikskolan, dvs, två skolor av tolv. Bergvikskolan ingick tillsammans med Vågbroskolan i den ursprungliga granskningen. Intervjuer har gjorts med nämndens presidium, verksamhetschef för förskola och grundskola, controller, rektorer och lärare på de båda skolorna.
PwC konstaterar att de brister som påtalades 2009 i stort, på ett tillfredsställande sätt, är åtgärdade och föreslår följande fortsatta utvecklingsområden:
• Det förebyggande och främj ande arbetet av likabehandling samordnas på en mer övergripande nivå med vissa lokala anpassningar.
• Fortsatt och regelbunden kompetensutveckling sker för att säkerställa att personalen har den medvetenhet och kunskap som behövs avseende diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En fortsatt dialog kring behovet av kompetensutvecklingen rekommenderas.
• Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller kraven bl.a. avseende lokal anpassning.
• Den kommunövergripande enkäten utgör ett stöd i det främj ande och förebyggande arbetet på förvaltningsnivå såväl som på skolnivå.
Därutöver bedöms i granskningen att det inte sker något systematiskt värdegrundsarbete på kommun- eller förvaltningsövergripande nivå.
Värdegrundsarbetet sker främst på skolnivå. Slutligen bedömer rapportförfattarna att det inte sker någon återrapportering till nämnden som innefattar skolornas värdegrundsarbete.
För att åtgärda ovanstående brister föreslås dels att ett förvaltningsövergripande arbete initieras för att säkerställa att skolorna har samma utgångspunkter i sitt fortsatta värdegrundsarbete och dels att nämnden efterfrågar återkoppling från skolorna för att kunna ta beslut om ett framtida systematiskt och strukturerat värdegrundsarbete.
3 (6)
Överväganden och ställningstaganden
Barn- och utbildningsförvaltningen instämmer i flera delar i det som påtalas i granskningsrapporten och anser att värdegrundsfrågorna är centrala i skolarbetet.
Det är därför viktigt att det sker en återkommande planering, uppföljning och utvärdering av värdegrundsarbetet som kan redovisas till nämnden.
1 den nya läroplanen från 2011 framgår tydligt att skolans värdegrund ska baseras på de mänskliga rättigheterna.
“. ..Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska
gestalta och förmedla. 1 överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och
ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.” (Lgr 201])
Det framgår även i de kurspianer som är knutna till läroplanen att undervisningen bl.a. ska behandla:
• grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde
• vikten av elevinflytande och delaktighet
• livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex. frågor om gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer,
• normer och regler i elevens livsmiljö Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2014
Statens skolinspektion genomförde under 2014 sin regelbundna tillsyn av
skolverksamheten i Söderhamns kommun. Skolinspektionen granskade ingående samtliga skolors verksamhet. 1 några fall räckte det med en sk bastillsyn men de allra flesta skolor hade en ordinarie tillsyn. Skolinspektionens uppdrag vid
inspektion är att utreda om huvudmannen och skolenheterna lever upp till kraven i skollagen och i gällande förordningar.
Skolinspektionens granskning leder till beslut om förelägganden och kommunen får i normalfallet tre månader på sig att åtgärda eventuella brister. Vid
inspektionen framkom för några skolor brister i likabehandlingsplanerna vilket snabbt åtgärdades i samband med läsårets start 2014/15. Söderhamns kommun lämnade i september 2014 in ett omfattande svar på vilka åtgärder som planeras med anledning av de förelägganden som riktats till kommunen och skolorna.
När det gäller det kommunens värdegrundsarbete riktade skolinspektionen endast ett föreläggande till huvudmannen om att implementera rutiner för att anmälan om kränkande behandling från rektorer sker mer frekvent än tidigare, vilket åtgärdats genom månadsvis rapportering samt sammanställning vid två tillfällen per år enligt årshjulet. 1 övrigt omnämns inte värdegrundsarbetet på huvudmannanivå, troligen beroende på att lagstiftaren mycket tydligt pekat ut rektor som ansvarig
4 (6)
för skolans inre arbete och undervisningen. På några skolenheter förekommer dock förelägganden som har att göra med trygghet och studiero, normer och värden samt likabehandlingsplanerna. 1 ovanstående exempel avses att skolan måste ha en uppdaterad likabehandlingspian som är baserad på återkommande uppföljning på den egna skolan och uppdaterade ordningsregler som utgår från den egna skolans förutsättningar.
Det bör dock tydliggöras att det är nämnden och ytterst fullmäktige som
huvudman för verksamheten som är ansvarig för att rektorerna och skolorna lever upp till de krav som ställs utifrån skollag och läroplaner.
1 de förslag till fortsatta utvecklingsområden som PwC anför anser barn- och utbildningsförvaltningen att arbetet, efter Skolinspektionens tillsyn, i huvudsak redan är påbörjat, genomfört eller under utveckling.
När det gäller den kommunövergripande enkäten så kompletteras den fr.o.m. 2015 med SKL:s frågor som också årligen redovisas i Öppna jämförelser. Frågorna är också ett stöd för uppföljningen av hur delar av värdegrundsarbetet fungerar på skolorna.
Värdegrundsarbetet
Barn- och utbildningsförvaltningen uppfattar att rektorerna och skolorna är tydliga i sitt arbete med värdegrunden. Värdegrundsfrågor diskuteras återkommande inom skolorna, mellan lärare och mellan lärare och elever. Det genomförs
utvecklingsprojekt baserade på värdegrunden, trivselenkäter, trygghetsvandringar, ordningsregler, temadagar och övningar med olika perspektiv utifrån
värdegrunden. Verksamheter analyseras i ett skolperspektiv genom
kulturstudieanalyser och rektorer, lärare och övriga medarbetare bedriver i stort ett medvetet och omfattande värdegrundsarbete.
Det framkommer dock behov av ytterligare utvecklingsinsatser, inte minst inom det systematiska kvalitetsarbetet. Vi väljer att använda begreppet systematiskt kvalitetsarbete som begrepp för hela skolans kvalitet. 1 det systematiska kvalitetsarbetet ingår såväl kunskapsuppdraget som demokratiuppdraget.
Vi använder ett samlat begrepp för att arbetet ska ske samlat och inte uppdelat.
Enligt Skolverket och Skolinspektionen (Kvalitetsgranskning 2012:9) med flera, nås ett framgångsrikt arbete när värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget sammanfaller dvs när det sker i det ordinarie lärandetillfället och inte vid skilda tillfällen eller vid särskilda aktiviteter några gånger per termin. Värdegrundsfrågor och kunskapsfrågor/ämnesstudier är och ska vara intimt sammankopplade för att nå goda resultat. Det är därför viktigt att det återkommande på skolorna förs en diskussion om hur värdegrunds- och demokratifrågor kommer i uttryck i
undervisningen och att det organiseras så att lärare i alla ämnen tar ett stort ansvar för att frågorna behandlas på ett välstrukturerat sätt. Rektor har det övergripande ansvaret för att ge alla medarbetare förutsättningar att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på skol- och klassrumsnivå.
Huvudmannen är ytterst ansvarig för att tillgodose att det finns förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och på huvudmannanivå ska
5 (6)
kvalitetsarbetet bygga på de uppgifter som framkommer i verksamheternas dokumentation av kvalitetsarbetet och uppföljningen av det.
Huvudmannens ansvar är att:
- Fastställa vilka mål och andra krav som ska följas upp, hur och med vilka intervaller uppföljningen ska ske samt vem som är ansvarig för
dokumentation och rapportering på såväl förvaltnings- som skolnivå.
- Se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser och sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet.
Rektorn är ansvarig för att bedriva kvalitetsarbetet på skolnivå, och behöver därför formulera rutiner och former för kvalitetsarbetet gällande planering, genomförande, dokumentation och uppföljning. Det är angeläget att rektor tydliggör hur den dokumentation som personalen gör i olika delar av
kvalitetsarbetet ska systematiseras, så att den kan sammanställas och analyseras.
Såväl lärare, pedagoger, övrig personal och elever ska vara delaktiga i skolans systematiska kvalitetsarbete.
Bedömning av värdegrundsarbetet
Demokratiuppdraget låter sig inte bedömas på samma sätt som stora delar av kunskapsuppdraget. Kunskaper kan mätas på olika sätt och det finns i de flesta kommuner en etablerad bedömning och uppföljning utifrån betyg eller prognoser om framtida betyg. Kränkningar rapporteras och enkäter genomförs när det gäller likabehandlingsarbetet. Oftast sker det genom bedömningar och uppföljningar av kvantitativa data.
När det gäller värdegrundsfrågor så bör de bedömas kvalitativt genom enkäter med öppna svar, återkommande intervjuer och fokusgrupper etc. Det är inte lika vanligt med en sådan systematisk uppföljning, troligen beroende på att det är ett mer omfattande och svårare arbete att genomföra. Idag är det på grund av
bristande uppföljning svårt att jämföra skolornas arbete. En bristande systematiskt uppföljning på huvudmannanivå kan innebära svårigheter att upptäcka
återkommande mönster och att utvecklingsinsatser uteblir.
Både kunskaps- och värdegrundsbedömningar bör analyseras och
sambandsanalyser behöver göras. Skolornas värdegrundsresultat behöver tydligare kopplas till kunskapsresultaten så att huvudmannen får en bild av angelägna förbättringsåtgärder inom och mellan skolor.
6 (6)
Åtgärder med anledning av de revisionella bedömningarna Barn- och utbildningsförvaltningen kommer, inom ramen för det utvecklade systematiska kvalitetsarbetet, att initiera ett utvecklingsarbete för att kunna genomföra en bättre uppföljning av demokrati- och värdegrundsarbetet på skolorna.
1 samband med att rektorerna redovisar sina pedagogiska bokslut kommer också värdegrundsfrågor att redovisas utförligare i avsnittet om grundläggande värden och inflytande och avsnittet om trygghet och studiero. Redovisningen ska baseras på en självvärdering som genomförs där Skolverkets stödmaterial
BRUK(Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet) kommer att användas. De enkäter som genomförs på skolorna i samband med likabehandlingsarbetet är ytterligare underlag vid rektors och lärares självskattning av arbetet.
Rektorernas pedagogiska bokslut sammanställs och redovisas för nämnden i den årliga verksamhetsredogörelsen, vilken beskriver den samlade skolverksamheten i kommunen. Med den samlade bilden av skolverksamheten som underlag
genomför förvaltningen ett analysarbete där nämnden kommer kunna fatta beslut om eventuella åtgärder för att ytterligare utveckla arbetet med
värdegrundsfrågorna i kommunen.
Beslutsalternativ 1
Barn- och utbildningsnämnden beslutar
- att anta barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt eget.
- att överlämna yttrandet till revisionen.