KALLELSE Nämndsammanträde: , kl 09:00-12:00 Information och utbildning: , kl 13:00-16:00

DL

^{EJ KALLELSE2015-05-12}

BARN OCH UTBILDNING

Ledamöter kallas Ersättare informeras

Barn- och utbildningsnämnden

OBS! Heldag

Nämndsammanträde: 2015-05-20, kl 09:00-12:00 Information och utbildning: 2015-05-20, kl 13:00-16:00

Plats: Bergviksskolan, sal 210 (1 trappa upp), Bergvik Inbjudna personalföreträdare: Beatrice Hagström, SACO

Thomas Eriksson, TCO Agneta Höglin, LO

Särskilt kallade: Åsa Arvidsson, punkt 3, kl 09:00

Gunilla Nauwerck Stefansson, punkt 4, kl 09:20 Markus Thorsteinsen, punkt 5-6, kl 10:00 Johan Rasmussen, punkt 5, kl 10:00

Alexandra Gard Ordförande

OBS!

Eventuellt förhinder anmäls till barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor telefon752 79 eller 752 81 för inkallande av ersättare.

DLL

BARN OCH UTBILDNING

FÖREDRAGNINGSLISTA

Barn- och utbildningsnämnden 2015-05-20

1. Val av justerare

2. Upprop

3. Yttrande över motion om arbetsgivarfinansierade arbetskläder inom barnomsorgen BUN/2015/0067

4. Yttrande över motion om medvetenhet och kunskap angående hedersrelaterat våld BUN/2015/0044

5. Systematiskt kvalitetsarbete ^- rapport över arbete mot diskriminering och kränkande behandling under liisåret 2014/2015

BUN/2015/0006

6. Systematiskt kvalitetsarbete ^- redovisning av brukarundersökning inom förskola och fritidshem

BUN/2015/0006

7. Yttrande över granskningsrapport ^- uppföljning av tidigare granskning av likabehandling inklusive systematiskt värdegrundsarbete

BUN/2015/0051

8. Ändring i barn- och utbildningsnämndens reglemente BUN/2015/0031

9. Ekonomisk rapport BUN/2015/0018

Handlingar skickas separat med e-post och läggs in i Politikerrummet 10. Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m

BUN/2015/001 1

11. Anmälan av delegationsbeslut BUN/2015/0008

12. Rapporter

a) Hälsinglands utbildningsförbund

b) Utbildning ^- Statlig styrning i kommunal verksamhet c) Skolriksdag 2015

Ärende 3

1 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE

D DnrBUN/2015/0067

U U Datum

J J ⁰

^2015-04-22

Barn och Utbildning

Asa Arvidsson

Svar på motion om arbetsgivarfinansierade arbetskläder inom barnomsorgen

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut

Ärendet

Ärendet handlar om att arbetsgivaren ska finansiera inköp av arbetskläder för personal i barnomsorgen. Gäller inom- och utomhuskläder. Frågan handlar både om jämställdhet och ur hälsoaspekt för barnen. Vi har på uppdrag undersökt behovet av kläder och tittat på kostnader för att tillgodose de båda alternativen.

Tidigare beslut

Barn- och utbildningsnämnden tog ett beslut 2007-12-11

§

188 Dnr 2007/0035/040 att köpa in ytterkläder för personal inom barnomsorgen där kostnaden täcktes av balanserade medel från 2005 med ett maxbelopp på 0,6 Mkr.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Efter undersökning bland barnomsorgspersonalen kan vi konstatera att det finns ett behov av både ytter- innerkläder och skor. Det största behovet tycks vara ytterkläder. Vi har även gjort en undersökning bland andra kommunmedarbetare och kan konstatera att inom

Omvårdnadförvaltningen erbjuds all personal arbetskläder. Inom KUS-förvaltningen erbjuds alla som arbetar ute jackor samt inom kost och städ får man arbetskläder för inomhusbruk.

Vissa yrken får även speciella skor.

Inom barnomsorgen krävs det många olika sorters kläder, särskilt ytterkläder både för vinter och för sommarbruk. Det krävs även regnkläder eftersom personalen är ute i alla väder. Det är även ett stort slitage på innekläder eftersom man vistas på golvet och har barn i knäet.

Beslutsalternativ 1

Barn- och utbildningsnämnden föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att säga JA till motionen om arbetsgivarfinansierade arbetskläder.

Ekonomiska konsekvenser

Inköp av ytterkläder, täckbyxa, skaljacka och windstopperfleece för tillsvidareanställda medarbetare cirka 200 stycken skulle innebära en kostnad av cirka 0,9 Mkr.

Inköp av innekläder fritidbyxa, T-shirt (fyra stycken) samt mellanlagertröja skulle vara en kostnad av 0,5 Mkr. Då det i dagsläget inte finns någon upphandling av arbetskläder inom barnomsorgen torde kostnaden bli något lägre om upphandling sker.

Eftersom inköp av arbetskläder blir en ökad kostnad för nämnden förutsätts en ramökning på motsvarande nivå alternativt omdisponering av de pengar som finns. En trolig konsekvens är då att organisatoriska förändringar måste genomföras motsvarande 3-4 pedagoger.

2 (2)

Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv

Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att alla medarbetare behandlas lika inom kommunen.

Utvärderingskriterier

En påverkan är att kommunen får nöjdare medarbetare som inte behöver slita på sina egna kläder.

Om man beslutar att personal inom barnomsorgen ska få arbetsgivarfinansierade arbetskläder måste en plan finnas hur kommunen hanterar inköp av nya medarbetares kläder. Detta innebär då en löpande ekonomisk kostnad som måste täckas.

Det ska också finnas tydliga regler vem som tvättar kläderna.

Om beslutet är att medarbetarna tvättar sina kläder hemma, kan inte hälsoaspekten

tillgodoses. Skulle däremot kommunen tvätta kläderna innebär det att komunnen får ökade kostnader, men i stället kan hälsoaspekten tillgodoses.

Beslutsalternativ 2

Barn- och utbildningsnämnden föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att säga NEJ till motionen om arbetsgivarfinansierade arbetskläder.

Konsekvenser av beslutsalternativ 2 skulle innebära mindre nöjda medarbetare och mindre likvärdighet inom kommunen. Däremot blir det inga ekonomiska konsekvenser.

Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1 under förutsättning att kommunfullmäktige utökar nämndens budgetram i motsvarande omfattning.

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen

Åsa Arvidsson Agneta Olofsson

KommrnE/Tehfl

Z:

fr

^{nr7ce fl 0p}

Motion till Sö derhamns kommunfulknäktige

Arbetsgivarfinansierade arbetskläder inom barnomsorgen.

Söderhamn 25/1-15

26

²

25

1 1’

Att främja barnens utveckling och nyfikenhet för omvärlden är en viktig del av arbetet inom barnomsorgen.

1 samband med att personalen deltar i barnens utforskande kommer frågan om arbetskläder fram.

Det handlar om utomhusvistelse, bland stenar, buskar och snår men även på golvet på förskole avdelningen eller på daghemmet, De kläder som personalen har är till stor del deras egna och således även självbeskostade.

Många som arbetar inom offentlig sektor har redan arbets-/skyddskläder och vi anser ^att det är viktigt ur ett jämstälidhetsperspektiv att även personal inom barnornsorgen får möjlighet till detta.

Det finns även en hälsoaspekt i frågan då många har ex. pälsdjur hemma vilket kan få inverkan på barn med svåra allergier.

Vii Folkpartiet vill därför föreslå:

• att Kommunfullmäktige ger Barn och Utbildningsnämnden (BUN) i uppdrag att undersöka behovet av arbetskläder som personal inom kommunens förskole-, friticishems- och dagbarnsverksamhet har samt tillgodose detta.

För Folkpartiet liberalerna i Söderhamn

7

/

Magnus Ludvigsson Ingrid BackeliI’

PUJV 17

1 (2)

CD

TJANSTEUTLÅTANDE

f [

^fl DnrBUN/2015/0044

U U Datum

jJ ^U

^2015-04-20

Barn och Utbildning

Carin Mellqvist, Gunilla Nauwerck Stefansson

Yttrande över motion om medvetenhet och kunskap angående hedersrelaterat våld

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut

Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att säga JA till motionen.

Ärendet

Anders Ramstrand (KD) har lämnat in en motion där han yrkar att kommunfullmäktige ska besluta om:

• Intensifierad vägledning och stöd i HRV-frågor för personal inom kommunala förvaltningar

• Särskild utökad information och utbildning i HRV-frågor

• Fortsatt metodutveckling kring arbetet med familjer inom detta område

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Bakgrund

År

2012 deltog Söderhamns kommun som pilotkommun tillsammans med fem andra kommuner ^- Borlänge, Norrköping, Karlstad, Umeå och Västerås, i det nationella projektet Våga göra skillnad. Länsstyrelsen Östergötland ansvarade på regeringens uppdrag för projektet (U201 1/4322/JÄM), Våga göra skillnad

(rapport nr:

2011:14). Ett projekt för stöd till och rehabilitering av unga som placerats i familj ehem och hem för vård eller boende (HVB) på grund av att de riskerar att bli eller har blivit gifta mot sin vilja eller utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV).

Kommunens deltagande i projektet innebar en kompetenshöjning om dessa ungas

sammanhang för aktörer inom skola, socialtjänst, ungdomsmottagning och polis. Genom utbildningarna fick aktörerna kunskaper om den kontext de utsatta befinner sig i. Band annat skillnaderna mellan en uppfostran i en kollektivistisk och i en individualistisk samhällskultur.

2012 tog barn- och utbildningsförvaltningen i Söderhamn beslutet att i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland genomföra ytterligare särskilda utbildningsdagar för skolchefer, rektorer och övrig skolpersonal. Totalt 40 personer fick två dagars utbildning. Utbildningen tog sin utgångspunkt i Skolverkets stödmaterial: Till rektor: Hedersrelaterat våld och förtryck, skolans ansvar.

För skolan är HRV en aktuell och viktig fråga som tydligt måste uppmärksammas och prioriteras. För aktörerna i skolgruppen resulterade projektet Våga göra skillnad i en

handlingsplan för skolan, vilken just nu håller på att avslutas. Handlingsplanens har som syfte

2 (2)

att verka för att alla elever ska få förutsättningen att forma sina liv utifrån allas lika va••rde oavsett kön, bakgrund, religion, sexuell läggning och etnicitet. Målsättningen är att handlingsplanen ska tas i bruk från och med höstterminen 2015.

Behov av kompetens rörande HRV-frågor

Iman Hussein, Söderhamns tjänstiediga HRV-strateg, menar att många skolor inte har

tillräcklig kunskap om HRV, vilket innebär att man missar signalerna eller rationaliserar bort dem som ett uttryck för en viss kultur (Tidningen Vision nr 3 2015).

För att inte endast några få “eldsjälar” i personalen ska bli de som engagerar sig i och tar ansvaret för frågan om HRV är det viktigt att all personal på samtliga skolor i kommunen får ta del av en kontinuerlig kompetensutveckling. Detta för att kunna identifiera och hjälpa elever som lever i ett sammanhang med HRV.

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att säga JA till motionen.

Ekonomiska konsekvenser

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. De beskrivna kompetensutvecklings insatserna ryms inom budget.

Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv

• Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Positiv påverkan

• Tillväxt är en ökning av koinmunkoncernens gemensamma ekonomi.

Ingen påverkan

• Hållbar utveckling står för ett långsiktigt, ansvarstagande arbete för och med människor tillsammans för och med biologisk och social mångfald. Ren luft, mark och vatten,

minskat beroende avfossila bränslen och god hälsa för hela befolkningen ska främjas.

Positiv påverkan

• Kvalitet är att tillfredsställa eller överträffa medborgarnas behov och förväntningar.

Positiv påverkan

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen

Carin Mellqvist Gunilla Nauwerck Stefansson

Verksamhetschef Rektor

FÖDERHAMN KOMM -- C ^j.

30 O3

Korn ntrr rnn /

“

/

‘

/ ttp

___

dust

!_

Kristdemokrarern ——-. —-——— ^---. /

SÖDERHAMN

_____

Söderhamn 201SO1-22

Motion om medvetenhet och kunskap anqående Hedersrelateratvåld

“Glöm aldrig Pelaoch Fadime” Detta är vår skyldighet!

1 vår kommun finns barn och ungdomar som Lever i situationer där ev. hedersrelaterat våld (HRV) kan förekomma. Det finns familjer där hedersrelaterat våld är en del av familjens kultur.

Enl. en undersökning gjord av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (fd Ungdomsstyrelsen) säger att 70000 unga i åldrar 16—25 år inte själva får välja vilka de ska gifta sig med.

Söderhamns kommun har gjort en hel del när det gäller arbetet mot hedersrelaterat våld, bLa. genom deLtagande av Projektet Våga göra skillnad, vi har en HRV-strateg, en handlingsplan inom skolan håller på att upprättas, Sara Mohammed, Ordf i GAPF har besökt Söderhamn ett par gånger de senaste åren o.s.v. men vi kan göra mycket mer.

Trots det Söderhamns kommun gör ang. hedersrelaterat våld är det fortfarande ett känsligt ämne.

Många tycker inte att de kan tillräckligt för att våga ta ställning. Många förväxlar sin rädsla för ämnet med rasism. Därför behövs en ökad medvetenhet hos alla kommuninnevånare.

2013 gav regeringen Länsstyrelsen Östergötland i uppdrag att vägleda personal inom skola, polis, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Målet var dels att för de som arbetar ute på fältet utveckla verktyg och arbetsrnetoder samt sprida kunskap rörande ämnet vidare. Dels leda till en fungerande samverkan mellan de olika verksamheterna, på lokal och regional nivå. Här deltog Söderhamn som en av sex pilotkommuner. För skolans del resulterade arbetet i en handlingsplan i arbetet mot hedersrelaterat våld.

Fortfarande behövs fortsatt vägledning och stöd för personer som arbetar med barn och ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Omsättning på personal gör att frågan hela tiden måste aktualiseras och lyftas. För att alla barn ska ha samma tillgång till hälsa, trygghet och måluppfyllelse måste Söderhamns kommun prioritera frågan.

Källor:

Rapport “Gift mot sin vilja”, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, www.mucf.se Riksorganisationen mot heders våld, www. gapf.se

Vi anser att Kommunfullmäktige ska besluta om:

- intensifierade vägledning och stöd i HRV-frågor för personal inom kommunala förvaltningar

- särskild och utökad information och utbildning i HRV-frågor

- fortsatttmetodutveckling kring arbetet med familjer inom detta område

fr,

fr, ,.. 1’

Kritdernokraerna i Söderhamij

c.

,1

Anders Ramstrand (KD)

—3

RAPPORT 1(11) 2015-05-08

BARN OCH UTBILDNING Markus Thorsteinsen

Arbete mot diskriminering och kränkande behandling under läsåret 2014/2015

Ärendet

Enligt årshjulet i det systematiska kvalitetsarbetet görs en rapport om hur arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genomförts under läsåret.

Tidigare beslut

Ärendet behandlas årligen under maj enligt årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet.

Bakgrund och syfte

Rapporten är en del i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete som krävs enligt skollagen.

Den redovisar delar av den enkät gällande trivsel och kränkande behandling som besvarats av elever från förskoleklass till årkurs i grundskolan samt delar av motsvarande enkät som gjorts i årskurs 2 i gymnasieskolan. Enkätmaterialet är bl a underlag för kommande arbete för att ta fram planer mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2015/2016. Dessutom finns statistik över antalet rapporterade kränkningar under innevarande läsår och kontroll av att det finns upprättade planer för diskriminering och kränkande behandling i förskolor och skolor för läsåret 2014/2015.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Planer mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 201 4/2015 Förskolan

Elva av kommunens femton förskolor har haft aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling under hela läsåret 2014/2015. Vilket jämföras mot förra året då 8 förskolor hade aktuella likabehandlingsplaner.

1 stort sett alla av förskolornas nu gällande planer är upprättade utifrån den mall som beslutats.

Den mall som beslutats att använda är den mall som diskrimineringsombudsmannen tagit fram.

Vid förra årets mätning och tillsammans med skolinspektionens besökt väcktes frågan kring om likabehandlingsmallen följer skollagen något förvaltningen fick i uppdrag att undersöka. Det kan konstateras att mallen följer skollagen med ett förtydligande kring att det är centralt att beskriva sin uppföljning utifrån vad som genomförts från föregående års likabehandlingsplan. Något som inte gjorts ändamålsenligt ochvardet som låg till grund för skolinspektionens nedslag.

Sida 2 av 12 Förteckning över kommunens förskolor och notering om aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling finns

Enhet ht 2014 vt2015

Bergviks förskola NEJ NEJ

Kilsmyra förskola JA JA

Klossdammens förskola JA JA

Kungsgårdens förskola NEJ NEJ

Lillbergets förskola JA JA

Ljusne förskola JA JA

Mo förskola JA JA

Nymåla förskola JA JA

Rosenvalls förskola JA JA

Sandarne förskola NEJ NEJ

Stentägtens förskola NEJ NEJ

Stråtj ära förskola JA JA

Trönö förskola JA JA

Utterns förskola NEJ NEJ

Vågbro förskola JA JA

Skolan

Samtliga av kommunens grundskolor har haft aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling under hela läsåret 2014/2015. Något som kan jämföras mot förra året då 8 skolor hade aktuella likabehandlingsplaner.

Beslut har fattats att kommunens samtliga skolor ska använda DO:s mali för likabehandling. Det kan dock konstateras att alla skolor ännu inte övergått till DO:s mali.

Innehållet i skolornas planer uppfyller inte alltid skollagens krav på plan mot kränkande behandling, vilket har framkommit i de inspektioner som Skolinspektionen genomfört under vårterminen 2014. Detta grundar sig bla på att beskrivningen av hur uppföljningsarbetet gentemot förra årets aktiviter och åtgärder inte varit till fyllest. Skolinspektionen kommenterar även att likabehandlingsplanerna är för generella och inte anknyta till verksamheten i den utsträckning som sig bör.

Förteckning över kommunens skolor och notering om aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling finns

Enhet ht 2014 vt 2015

Bergviksskoian ^{JA JA}

Mo skola ^{JA JA}

Norrtullskolan ^{JA JA}

Rosenvallskolan ^{JA JA}

Sandarne skola ^{JA JA}

Stenbergaskolan ^{JA JA}

Stenbergaskolan, grundsär ^{JA JA}

Stentägtskolan ^{JA JA}

Stråtj ära skola ^{JA JA}

Stugsunds skola ^{JA JA}

Trönö skola ^{JA JA}

Vågbro skola ^{JA JA}

Östra skolan ^{JA JA}

Staffangymnasiet ^{JA JA}

Utanhed ^{JA JA}

Sida3av 12

En av aktiviteterna i nämndens verksamhetspian för både 2014 och 2015 är att varje skola årligen i sin lika behandlingspian ska beskriva, förutom hur man hanterar kränkningar och mobbing mellan barn, även beskriva hur man hanterar kräkningar mellan vuxna och barn/ungdomar.

Alla skolor ska i sin likabehandlingsplan beskriva hur de ska hantera kränkningar och mobbing mellan barn/elever. Beskrivningen av hur kräkningar mellan vuxna och barn/ungdomar ska hanteras är inte beskrivet på samtliga skolor.

För att en plan mot diskriminering och kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav ska den bl a innehålla åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året.

Flertalet av kommunens skolor har fått föreläggande om att planen inte uppfyller skollagens krav och då är det bl a denna beskrivning som saknas. 1 nämndens verksamhetsplan finns en aktivitet där varje rektor årligen ska redovisa hur arbetet med likabehandling bedrivs.

1 tabellen nedan visas några exempel på åtgärder som bedrivs under året.

Skola

?

___________________ _____

Stugsundsskola Kön, Kompetensutveckling med hjälp av kommunens Könsidentitet genuspedagoger.

eller

könsuttryck Personal i skola och fritidshem hjälper varandra i

och Sexuell vardagsarbetet att bli medvetna om sitt förhållningssätt och läggning sina värderingar.

Vi arbetar med normer och värderingar genom litteratur, filmer och värderingsövningar.

Boken “1 normens öga’ ^- metoder för en normbrytande undervisning, kommer att köpas in till skolan.

Fritids erbjuder varierade aktiviteter för att främja kompisskap samt motverka eventuella könsbundna val bland eleverna.

Exempelvis arbetar vi med “leklotteri” vid ett tillfälle per vecka. Då får eleverna dra en lott på en aktivitet och utföra den tillsammans med andra. Det kan vara aktiviteter såsom;

Lego, lera, måla, data, spel, bandy m.m.

Stentägtskolan Kränkande För att synliggöra våra trivselregeler bättre ska vi ha dem på behandling väggar runt om i skolan samt på vår

hemsida.

Utifrån diskrimineringsgrunderna jobbar vi med tema

olikheter och likheter. Vi gör det till ett tema under våren som en fortsättning av vårt värdegrundsarbete. Vi jobbar

fram en gemensam LPP och genomför det samtidigt i klass 1- 3.

Vi jobbar fram en enkel definition tillsammans med elever och personal från Östra skolan om vad en

Sida4av 12

_______________ ____________

kränkning kan vara.

Norrtullskolan Kränkande Skolans Homiesgrupp (kamratstödjare) jobbar främj ande och behandling har utefter konstaterat behov kommit med förslag på insatser

kring tolerans, jämlikhet och allas lika värde för årskurs 6-9.

Eleverna på 7-9 kommer att se en föreställning genom Skapande skola som heter “Kärleken är fri”. 1 teatern tas frågor kring könsidentitet och sexuell läggning upp.

1 klasserna och på elevråden diskuteras frågan och låta

eleverna komma med förslag på förbättringar för att motverka mobbing, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Detta kommer även att vara fokus för Homies gruppens arbete.

Östra skolan Kränkande Fokus på att jobba extra med diskrimineringsgrunderna etnisk behandling tillhörighet och religion och annan trosuppfattning. Under

höstterminen kommer vi att involvera det i olika ämnen och lyfta det extra under v 40, 43 och 49. Vi samplanerar och har avstämning efter veckan på Apt.

Vi jobbar fram en enkel definition tillsammans med elever om vad en kränkning kan vara.

Anmälan av kränkningar under läsåret 201 4/2015

Under innevarande läsår fram^t o m 1 april har 25 anmälningar om kränkningar inkommit till huvudmannen. Under förra läsåret anmäldes 33 kränkningar till huvudmannen.

Anmälan om kränkningar fördelar sig mellan skolor enligt följande:

Enhet Läsåret 2012/13 Läsåret 2013/14 Läsåret 2014/15

(t o m 1 april) (t o m 1 april)

Bergviksskolan 13 12 6

Moskola 1 0 5

Norrtullskolan 5 6 7

Rosenvallskolan 1 0 0

Sandarne skola 0 1 1

Staffangymnasiet 1 1 0

Stenbergaskolan 0 1 0

Stentägtskolan 0 2 0

Stråtjära skola 0 1 1

Stugsunds skola 1 2 0

Trönö skola 2 5 0

Vågbroskolan 0 2 5

Summa 24 ^- 33 25

Sida 5 av 12

Resultat från enkät om trivsel och kränkningar Syfte och tillvägagångssätt

Enkäten som handlar om trivsel och kränkningar är årligt återkommande och avser att synliggöra kränkningar och trakasserier samt hur elevernas trivsel är på skolan och vara ett underlag för kommande arbete att motverka diskrimineringar och kränkande behandling samt att främja trivseln på skolan. Den syftar också till att följa upp barn- och utbildningsnämndens mål om att andelen elever från förskoleklass till och med gymnasiet som upplever sig utsatta för kränkning under den senaste 12-månadersperioden ska minska.

Gymnasiet gör egna enkäter till eleverna. 1 denna rapport redovisas resultatet från den enkät som eleverna i årskurs 2 svarat på.

Enkäten för förskoleklass och grundskolan fanns tillgänglig att besvara under perioden 23 februari till 20 mars 2015. Enkäten skickades ut till rektorerna där varje skola fick en unik länk för att besvara enkäten. Eleverna i förskoleklass till årskurs 2 fick muntligen besvara frågorna med en lärare som samtidigt fick förklara innebörden i begreppet kränkning och som fick hjälpa till med att fylla i enkäten.

1 rapporten redovisas ett urval av de frågor som ställs i enkäten.

Sida 6 av 12

Svarsfrekvens

Totalt besvarade 1 699 elever (884 pojkar och 815 flickor) enkäten för förskoleklass till årskurs 9. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 69%. Svarsfrekvensen för 2014 var också 69%.

Enkäten för eleverna i årskurs 2 på gymnasiet besvarades av 140 elever (77 pojkar och 63 flickor). Detta motsvarar en svarsfrekvens på 64%. Motsvarande svarsfrekvens vid förra mätningen var 67%.

Trivsel

Trivs du i skolan? F-9

s Pojkar flickor

95% av eleverna i förskoleklass till årskurs 9 uppger att de trivs mycket eller ganska bra i skolan (90% 2014). Fördelat mellan skolorna så varierar svaret mellan 82 och 100% där Stråtjära skola har lägsta värdet och Vågbroskolan har högsta värdet. Vid förra årets mätning var svar på 75%

och 100% där Stråtj ära skola har lägsta värdet och Mo skola har högsta värdet. Motsvarande siffra för gymnasiets årskurs 2 är 89% (85% 2014).

59%

____

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10% 4 ^-

39%

34%

-i

0%

Stämmer helt och hållet

4% 3%

2% 1%

Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls

Sida7 av 12

Trivs du i skolan? Gy åk 2

Flickor Pojkar 60% —---—-——----—--—-- ---—

______

52%

50% _-__

_____-

40% ^-

___ ____

30% - --__---

20%

10%f ^-

-

___

0%

Stammer helt och Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls hållet

1 en öppen fråga har eleverna i förskoleklass till årskurs 9 fått besvara vad de tycker är bra med sin skola. Nedanstående punkter är ett axplock ur svaren och ger en samlad bild över vad eleverna tycker är bra med sin skola.

• Att jag lär mig mer.

• Det finns jätteroliga grejer att leka med. Det är roligt att sjunga med Gunilla från Kulturskolan.

• Att vi har guldregler.

• Jag tycker om att prov nya leksaker. jag tycker om att leka med J.

• Att manfår nya kompisar. och lära sig mer grejer av fröknar och kompisar. Att man fårhitta på nya lekar.

• Det är bra att den finns, för att i andra länder finns det inga skolor. Att man kan få leka. Att det finns kompisar där som kan hjälpa en när man har gjort illa sig.

• Att man har många kompisar och att dom är snälla. Att man känner sig trygg.

• Man får lära sig saker, som när jag kom, då kunde jag inte läsa men det kan jag nu.

• Att det finns en liten skog, det är roligt att leka där.

• man får tycka avd man vill och att man kan vara trygg.

• Mycket kompisar. Snälla lärare.

• Jag lär mig saker.

• stor bra skolgård, fin skola.

• Att man har bra fröknar, att man får leka med vem man vill på rasterna, att det finns klätterställningar.

• Man har kompisar och det är roligt att jobba med matte.

• Ranchen

• Jag gillar min klass. Vi har ganska bra lärare också.

45%

0%

11%

1

4% 4%

Kränkningar

Har du under de senaste 12 månaderna känt dig

90% 83% 82%

80%

70%

60%

50%

40%

kränkt eller trakasserad?

Sida 8 av 12

18% (18% av flickorna och 17% av pojkarna) av eleverna i förskoleklass till årskurs 9 har under de senaste 12 månaderna känt sig kränkt eller trakasserad. Detta är en marginell förändring gentemot förra året då 19% av eleverna känt sig kränkt eller trakasserade. Fördelat per stadie så svarar 20% av eleverna i förskoleklass till åk 3, 15% av eleverna i åk 4-6 och 18% av eleverna i åk 7-9 att de upplevt sig kränkt eller trakasserade de senaste 12 månaderna.

20%

18%

16%

14%

12%

10%

8%

6%

4%

2%

0%

30%

20%

10%

0% ^-

17% 18%

SPojkar Flickor

Nej Ja

18%

Andel elever som känt sig kränkt och på vilket sätt

10%

5%

1

1

1

^2%

Andel kränkt Andel utfrusen Andel kränkt skoltid Andel kränkt fritiden Andel kränkt av vuxen

Sida9av 12

De elever som svarat ja på frågan om de blivit kränkt eller trakasserad under de senaste 12 månadernahar sedan fått svara på ytterligare frågor om hur, näroch av vem de känt sig kränkta.

Dessa kan jämföras mot 2014 års uppgifter där 11% svarade att de blivit utfrusna, 14% att de blivit kränkta på skoltid, 6% att de blivit kränkta på fritiden och 4% att de blivit kränkt av en vuxen på skolan. Andel elever sjunker därmed i samtliga former. Dock bör det lyftas att det i årets mätning är 2 % av eleverna i förskoleklass till åk 9 som upplever att de blivit kränkt av en vuxen, vilket är 37 elever.

1 enkäten för gymnasieskolan finns inte frågan om du känt dig kränkt eller trakasserad. Däremot finns en fråga om du som elev blivit utsatt för mobbing och en annan fråga om du som elev blivit kränkt av en vuxen på skolan. Båda frågorna gäller inom de senaste 12 månaderna.

Har du under det senaste året blivit utsatt för mobbning på Staffangymnasiet.

På gymnasieskolan uppger 22% (36% 2014) av de elever som svarat på enkäten att det

förekommer mobbing på skolan. 9% (23% 2014) av eleverna uppger att de förekommit mobbing i sin egen klass och 4% (14% 2014) uppger att de blivit utsatta för mobbing de senaste 12 månaderna.

Att andelen elever som svarat att det förekommer mobbing på skolan är högre än andelen som uppger att det känner sig mobbade har sin naturliga förklaring i att det kan vara samma elev som flera andra elever sett bli mobbad.

98%

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

94%

—=-

Pojkar

JJa Nej

6%

F lic kor

Sida 10 av 12

100%

Har du under det senaste året blir kränkt av en vuxen på Staffangymnasiet. (Vuxen avser ej elev)

90%

19% (33% förra årets mätning) av eleverna uppger att det blivit kränkt av någon vuxen på Staffangymnasiet under det senaste året, (8 pojkar och 18 flickor) Ijämförelse med förra årets mätning svarade 36,6 av kvinnorna och 30,7% av männen att det under senaste året blivit kränkt av en vuxen på skolan. Ovanstående diagram visar fördelningen mellan kvinnor och män i årets mätning.

En förbättring vad gäller jämförelsemöj ligheter med tidigare år är att gymnasiet även detta år frågar enbart åk 2. Uppgifterna visar på att arbetet med kränkningar och trakasserier går i rätt riktning med en minskad andel elever som blivit mobbade av andra elever samt kränkta av vuxna. Bör dock lyftas att andelen elever som känner sig kränkta av vuxna övervägande

representeras av flickor och är på en hög nivå. Något som ses som allvarligt och bör undersökas ytterligare.

Har du sett någon annan elev i din klass som du anser blivit trakasserad eller kränkt under de senaste 12 månaderna (F-9)

ria Nej

80% 90%

60%

50%

40%

20%

10%

___

Pojkar Flickor

71% ha

Nej

29%

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

79% 81%

21%

Pojkar Flickor

Sida 11av 12

1 genomsnitt uppger 20 % ^{(23% 2014)} av eleverna i förskoleklass till åk 9 att de sett någon annan elev i sin klass som de anser blivit kränkt eller trakasserad under de senaste 12 månaderna.

1 min klass har det under det senaste året förekommit mobbning

.L 70

1 genomsnitt uppger 9% (23% förra mätningen) av eleverna i åk 2 på gymnasiet att det förekommit mobbing i sin klass under det senaste året.

Om du ser att någon blivit kränkt eller trakasserad vem!

vilka pratar du med då? (F-9)

Av de 1699 som besvarat enkäten angav även 728 elever vemlvilka de pratar med om de ser att något kränks eller trakasseras. 234 elever besvarade frågan med att de bla pratade med en lärare.

94%

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

87%

Ja

_________

Nej

6%

Pojkar Flickor

32%

30%

25%

20%

15%

10%

10%

5%

2%

0% 1-

Kompisar Skolsköterska Fritidsledare Lärare

20%

6%

3% 3%—

r

Rektor Någon i min Det finns Annan egen familj ingen som jag

kan prata med

Sida 12 av 12

Reflektion över kränkningsenkaterna

Enkäten rörande kränkningar och trivsel görs varje år under vårterminen och ingår i det

systematiska kvalitetsarbetet där det utgör ett underlag i det fortsatta arbetet med att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Ett underlag som går att brytas ned till en rad olika nivåer såsom kön, årskurs, deifrågor m.m. Något som efterfrågas av rektorer/förskolechefer för att möjliggöra en djupare analys av just sin verksamhet och se möjliga förbättringsåtgärder.

Vid en jämförelse med förra årets mätning kan vi konstatera att andel elever som känner sig kränkta har minskat. Något som dock anses anmärkningsvärt är den höga andelen flickor på gymnasieskolan som känner sig kränkta av en vuxen. Hela 29% anger att de känt sig kränkta av en vuxen, vilket inte kan anses som acceptabelt.

Markus Thorsteinsen Kvalitetscontroller

Antal inkomna anmälningar om kränkning perioden oktober till mars

Dnr

[Skriv diarienummer här]’

Utifrån det systematiska kvalitetsarbetet sammanställs här antalet

inrapporterade anmälningar om kränkning avseende perioden 1:a oktober till 31:a mars.

Syftet med rapporteringen är att nämnden ska ha kännedom om antalet kränkningar och hur detta varierar över tid.

1t ^{[a] I[.1T} I’i4’ INa I:i:

Bergvikskolan ^- 4 ^{- -} 2 ^-

Moskola ^{- - -} 5 ^{- -}

Norrtullskolan ^- 1 1 1 2

Rosenvalls skola ^{- - - - - -}

Sandarne skola ^{- - - - - -}

Staffangymnasiet ^{- - - - - -}

Stenbergaskolan ^{- - - - - -}

Stentägtens skola ^{- - - - - -}

Stråtjära skola ^{- - - - -}

Stugsunds skola ^{- - - - - -}

Trönö skola ^{- - - - -}

Vågbro skola ^{- -} 2 ^{- - -}

ingar per skola okt

^-

mars

Ez 1

^[z

Norrtullskolan Vågbro skola

Bergviksskolan har 6 st inrapporterade fall av kränkningar. Norrtullskolan och Mo skola har 5 st och Vågbrosskola har 2 st.

Hädanefter kommer rapportering av antalet kränkningar göras månatligen.

RAPPORT

Datum

2015-05-05

Sida

1(1)

7 6 5 4 3 2 1 0

Totalt antal inkomna kränkn

L*i

___

--- __..______j

Bergvikskolan Mo skola

-3 0’

Undersökning inom förskolan Söderhamns kommun 2015

— Sammanställning av enkätresultat

Sammanfattning

Barn- och utbildningsförvaltningen 1 Söderhamns kommun har under våren 2015 genomfört kvalitetsmätningar inom förskolan. Undersökningen omfattar 15 förskolor^- Bergviksförskola, Kilsmyrans förskola, Klossdammens förskola, Kungsgårdens förskola, Lillbergets förskola, Ljusne förskola, Mo förskola, Nymåla förskola, Rosenvalls förskola, Sandarne förskola, Stentägtens förskola, Stråtjära förskola, Trönö förskola, Utterns förskola och Vågbro förskola Totalt har 334 av 924 tillfrågade vårdnadshavarna besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 36,1 %.

Övergripande resultat

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

Observera att andelen betyg 1-2 summerat med andelen betyg 3-4 inte alltid uppgår till 100%.

Eventuell differens beror dels på att procentsatserna avrundas till heltal och dels på s.k. internt bortfall där vissa svarande hoppat över påståendet.

Vårdnadshavarna anser att deras barn trivs iförskolan

Den absolut viktigaste frågan för vårdnadshavarna är “Mitt barn trivsi förskolan”. Hela 94 % av de svarande har markerat påståendet som viktigt. Av dessa har 96 % markerat betyget 3 eller 4— ett mycket bra resultat.

Tabell: Vikt och betyg

Vikt Betyg Betyg

Vad är allra viktigast och vilket betyg ger de som viktat? % 1-2 % 3-4 %

Mitt barn trivs i förskolan 94 3 96

Mitt barn erbjuds en stimulerande förskola 33 11 89

Jag får ett bra bemötande när jag lämnar/hämtar mitt barn 32 5 95 Personalen informerar alltid om vad mitt barn gör/är med om i förskolan 22 32 67 Personalen informerar alltid om vad som görs i förskolan 9 32 64 Jag har möjlighet att påverka verksamheten utifrån mitt barns behov 9 26 74 Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan 1 40 40

Personalen engagerar sig i mitt barn 52 5 95

Personalen är engagerad i förskolans verksamhet 19 5 95

Mitt barn får möjlighet till utveckling i förskolan 50 6 93

Utvecklingssamtalet om mitt barn fungerar bra 7 9 91

Det serveras bra mat i förskolan 35 23 77

Mitt barn ges bra förutsättningar för olika former av lärande genom lek 29 15 81

Inomhusmiljön i förskolan är bra 18 25 73

Utomhusmiljöni förskotan är bra 18 20 80

Jagkännermigtryggnärmittbarnäriförskolan 68 4 95

Som helhet är jag nöjd med färskolan 8 92

Helhetsbedömningen “Som helhet är jag nöjd med förskolan” får höga betyg. 92 % av vårdnadshavarna anger betygen 3 eller 4 på den fyr-gradiga skalan.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

Betydelsen av mätningar av betyg i kombination med vikt

Påståenden med relativt låg andel höga betyg, 3-4, anses i flertalet fall inte som viktiga av de svarande. Påståendet “Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan” har av 40 % vårdnadshavare fått betyget 1-2 medan 40 % angett betyget 3-4. Endast 1 % av

vårdnadshavarna anser att frågan är viktig.

Analyseras påståendet enbart utifrån betygsättning d.v.s. utan hänsyn till om den svarande viktat påståendet eller inte utgör “Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan”

den enda frågan som en majoritet av vårdnadshavare ger låga betyg. 55 % av vårdnadshavarna ger betyget 1 eller 2.

En undersökning med resultat enbart grundad på betygsättning hade kanske lett till att

åtgärder och resurser satts in för att förbättra resultatet inför kommande mätningar på just frågan om vårdnadshavarnas möjlighet att påverka verksamheten i förskolan. Åtgärder som

Tabell: Betyg

Betyg Betyg Andelen betyg från samtliga^— även från de som inte viktat 1-2 % 3-4 %

Mitt barn trivs i förskolan 3 96

Mitt barn erbjuds en stimulerande förskola 8 89

Jag får ett bra bemötande när jag lämnar/hämtar mitt barn 9 90 Personalen informerar alltid om vad mitt barn gör/är med om iförskolan 28 70 Personalen informerar alltid om vad som görs i förskolan 32 66 Jag har möjlighet att påverka verksamheten utifrån mitt barns behov 42 56 Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan 55 43

Personalen engagerar sig i mitt barn 8 91

Personalen ärengagerad iförskolans verksamhet 6 91

Mitt barn får möjlighet till utvecklingi förskolan 7 92

Utvecklingssamtalet om mitt barn fungerar bra 17 82

Det serveras bra matiförskolan 15 84

Mitt barn ges bra förutsättningar för olika former av lärande genom lek 8 90

Inomhusmiljön i förskolan är bra 18 81

Utomhusmiljön i förskolanärbra 21 77

Jag kännermig tryggnär mitt barn äriförskolan 4 95

Som helhet ärjcig nöjd med förs ko/an 8 92

troligen inte skulle ge någon effekt på vårdnadshavarnas upplevelser av kvaliteten i

förskolan. Endast 1 % av de svarande anser att “Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan” är viktigt.

1. Inledning och syfte

Barn- och utbildningsförva[tningen i Söderhamns kommun har under våren 2015 genomfört kvalitetsmätningar inom förskolan.

Syftet med undersökningen är att kartlägga vårdnadshavarnas upplevda kvalitet och hur den eventuellt skiljer sig åt mellan olika förskolor. Ambitionen är att resultaten ska användas av respektive förskola som underlag för diskussion och analys av kvaliteten i den egna verksamheten samt över tid analysera eventuella förbättringar eller försämringar inom de områden frågorna behandlar.

1.1 Metod

Undersökningen består av en vikt- och en betygsdel.

Viktdelen innebär att var och en av de svarande ges möjlighet att välja ut fem av de totalt sexton påståenden som den svarande anser allra viktigast utifrån sin egen situation.

Betygsdelen innebär att den svarande betygssätter samtliga sexton påståenden ^—samt ett övergripande påstående ^— som inte är föremål för viktning. Betygsättningen framträder på en fyrgradig skala där en 4:a innebär att den svarande håller med helt i det påstående som ställs i enkäten. Då den svarande inte alls håller med markeras en 1:a. Ligger åsikten däremellan markeras betyget 2 eller 3.

De påståenden som viktas högt och dessutom erhåller höga betyg är tillstånd värda att bevara och kanske utveckla och kan därför betraktas som verksamhetens styrkor. De påståenden som viktas högt men erhåller låga betyg kan emellertid betraktas som en svaghet för verksamheten och därmed utgöra underlag för diskussioner, samtal samt beslut om förbättringar.

1.2 Svarsfrekvens

Undersökningen omfattar 15 förskolor^- Bergviksförskola, Kilsmyrans förskola, Klossdammens förskola, Kungsgårdens förskola, Lillbergets förskola, Ljusne förskola,

Mo förskola, Nymåla förskola, Rosenvalls förskola, Sandarne förskola, Stentägtens förskola, Stråtjära förskola, Trönö förskola, Utterns förskola och Vågbro förskola

Totalt har 334 av de 924 tillfrågade vårdnadshavarna besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 36% (Förra årets mätning låg på 48 %). Nedan visas en tabell över svarsfrekvensen fördelat på var och en av de 14 förskolorna.

Tabell 1.1 Svarsfrekvens

Antal Antal

Enhet utskickade svar Svarsfrekvens

Bergviks förskola 42 20 48% (52)

Kilsmyrans förskola 37 14 38% (60)

Klossdammens förskola 95 33 35% (41)

Kungsgårdens förskola 41 12 29% (56)

Lillbergets förskola 149 53 36% (53)

Ljusne förskola 93 23 25% (24)

Mo förskola 40 13 33% (50)

Nymåla förskola 94 34 36% (48)

Rosenvalls förskola 74 22 30% (46)

Sandarne förskola 80 36 45% (57)

Stentägtens förskola 31 12 39% (53)

Stråtjära förskola 28 10 36% (37)

Trönö förskola 19 9 47% (55)

Utterns förskola 35 13 36% (Ny)

Vågbro förskola 66 30 46% (52)

Alla förskolor 924 334 36% (48)

2. Resultat

Resultaten är indelade i följande femton avsnitt: 1. Samtliga förskolor, 2. Bergviksförskola, 3. Kilsmyrans förskola, 4. Klossdammens förskola, 5. Kungsgårdens förskola, 6. Lillbergets förskola, 7. Ljusne förskola, 8. Mo förskola, 9. Nymåla förskola, 10. Rosenvalls förskola, 11. Sandarne förskola, 12. Stentägtens förskola, 13. Stråtjära förskola, 14. Trönö förskola, 15. Utterns förskola och 16. Vågbro förskola

Presentation av resultat

Resultaten presenteras i två tabeller:

1. Vikt- och betygstabell 2. Betygtabell

1 vikt- och betygstabellen presenteras hur de svarande har viktat de sexton påståendena.

Betygsresultaten är framtagna med hänseende till viktningen d.v.s. betygen är kopplade till de som anser att respektive påstående är viktigt. Utöver de sexton påståendena förekommer ett påstående som syftar till att framställa en totalbild av den svarandes åsikter.

Påståendet är inte föremål för viktning, utan enbart betygsättning.

1 betygstabellen visas andel betyg från samtliga svarande d.v.s. oavsett om den svarande har valt påståendet som viktigt eller inte.

2.1 Resultat från samtliga förskolor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

334 svar av totalt 924, 36 %

Observera att andelen betyg 1-2 summerat med andelen betyg 3-4 inte alltid uppgår till 100^%.

Eventuell differens beror dels på att procentsatserna avrundas till heltal och dels på s.k. internt bortfall där vissa svarande hoppat över påståendet.

Kommentar

Den absolut viktigaste frågan för vårdnadshavarna är “Mitt barn trivs i förskolan”. Hela 94 % av de svarande har markerat påståendet som viktigt. Av dessa har 96 % markerat betyget 3 eller 4—ett mycket bra resultat.

Påståenden med relativt låg andel höga betyg, 3-4, anses inte som viktiga av de svarande. Påståendet

“Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan” har av 40 % vårdnadshavare fått betyget 1- 2 medan 40 % angett betyget 3-4. Endast 1 % av vårdnadshavarna anser att frågan är viktig.

Helhetsbedömningen “Som helhet är jag nöjd med förskolan” får höga betyg. 92 % av vårdnadshavarna anger betygen 3 eller 4 på den fyr-gradiga skalan.

Tabell 1: Vikt och betyg

- Vikt Betyg Betyg

Vad är allra viktigast och vilket betyg ger de som viktat? % 1-2 % 3-4 %

Mitt barn trivs i förskolan 94 3 96

Mitt barn erbjuds en stimulerande förskola 33 11 89

Jag får ett bra bemötande när jag lämnar/hämtar mitt barn 32 6 95 Personalen informerar alltid om vad mitt barn gör/är med om i förskolan 22 32 67 Personalen informerar alltid om vad som görs i förskolan 9 32 64 Jag har möjlighet att påverka verksamheten utifrån mitt barns behov 9 26 74

Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan 1 40 40

Personalen engagerar sig i mitt barn 52 5 95

Personalen är engagerad i förskolans verksamhet 19 5 95

Mitt barn får möjlighet till utveckling i förskolan 50 6 93

Utvecklingssamtalet om mitt barn fungerar bra 7 9 91

Det serveras bra mat i förskolan 35 23 77

Mitt barn ges bra förutsättningar för olika former av lärande genom lek 29 15 81

Inomhusmiljön i förskolan är bra 18 25 73

Utomhusmiljön i förskolan är bra 18 20 80

Jag känner mig trygg när mitt barn äriförskolan 68 4 95

Som helhet är jag nöjd med förs kolan ^{8 92}

Tabell 2: Betyg

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

Betyg Betyg Andelen betyg från samtliga^—även från de som inte viktat 1-2 % 3-4 %

Mftt barn trivs i förskolan 3 96

Mitt barn erbjuds en stimulerande förskola 8 89

Jag får ett bra bemötande när jag lämnar/hämtar mitt barn 9 90 Personalen informerar alltid om vad mitt barn gör/är med om i förskolan 28 70 Personalen informerar alltid om vad som görs i förskolan 32 66 Jag har möjlighet att påverka verksamheten utifrån mitt barns behov 42 56 Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan 55 43

Personalen engagerar sig i mitt barn 8 91

Personalen är engagerad i förskolans verksamhet 6 91

Mitt barn får möjlighet till utveckling i förskolan 7 92

Utvecklingssamtalet om mitt barn fungerar bra 17 82

Det serveras bra mat i förskolan 15 84

Mitt barn ges bra förutsättningar för olika former av lärande genom lek 8 90

Inomhusmiljön i förskolan är bra 18 81

Utomhusmiljön i förskolan är bra 21 77

Jag känner mig trygg när mitt barn är i förskolan 4 95

Som helhet är jag nöjd med försko/an 8 92

Observera att andelen betyg 1-2 summerat med andelen betyg 3-4 inte alltid uppgår till 100^%.

Eventuell differens beror dels på att procentsatserna avrundas till heltal och dels på s.k. internt bortfall där vissa svarande hoppat över påståendet.

Kommentar

Tabellen redovisar betygs-resultat från samtliga svarande d.v.s. utan hänsyn till om den svarande viktat påståendet eller inte.

Den enda frågan som en majoritet av vårdnadshavare ger låga betyg, 1-2, är påståendet “Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan”. 55 % av vårdnadshavarna ger ett lågt betyg. Går vi tillbaks till föregående tabell ser vi att endast 1 % av de svarande anser det som viktigt att kunna påverka verksamheten i förskolan. Utifrån de två tabellerna kan vi även dra slutsatsen att de vårdnadshavare som anser frågan viktig ger högre betyg än de som inte ser frågan som viktig.

Hade förvaltningen enbart genomfört en undersökning med en betygsdel hade den analysen inte varit möjlig. Det i sin tur hade kanske lett till att resurser och åtgärder satts in för att förbättra resultatet inför kommande mätningar på just frågan om vårdnadshavarnas möjligheter att påverka verksamheten i förskolan. Resurser hade 1 då lagts på ett område som troligen inte skulle ge någon effekt på vårdnadshavarnas upplevelser av kvaliteten i förskolan eftersom frågan inte är viktig.

Exemplet visar på nödvändigheten av att kombinera vikt och betygi mätningar av upplevd kvalitet för att kunna analysera starka och svaga sidoriverksamheten.

Bergviks förskola

20 svar av totalt 42, 48 %

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

Tabell 1: Vikt och betyg

Vikt Betyg Betyg Vad är allra viktigast och vilket betyg ger de som viktat? % 1-2 % 3-4 %

Mitt barn trivs i förskolan 95 0 100

Mitt barn erbjuds en stimulerande förskola 50 0 100

Jag får ett bra bemötande när jag lämnar/hämtar mitt barn 30 0 100 Personalen informerar alltid om vad mitt barn gör/är med om i förskolan 15 0 100 Personalen informerar alltid om vad som görs i förskolan 10 0 100 Jag har möjlighet att påverka verksamheten utifrån mitt barns behov 5 0 100 Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan 5 0 100

Personalen engagerar sig i mitt barn 25 0 100

Personalen är engagerad i förskolans verksamhet 25 0 100

Mitt barn får möjlighet till utveckling i förskolan 50 0 100

Utvecklingssamtalet om mitt barn fungerar bra 0 0 0

Det serveras bra mat i förskolan 35 43 57

Mitt barn ges bra förutsättningar för olika former av lärande genom lek 40 0 101

Inomhusmiljön i förskolan är bra 15 0 100

Utomhusmiljön i förskolan är bra 15 0 100

Jag känner mig trygg när mitt barn äriförskolan 85 0 100

Som helhet är jag nöjd med förs ko/an 0 100

Tabell 2: Betyg

Betyg Betyg Andelen betyg från samtliga^—även från de som inte viktat 1-2 % 3-4 %

Mitt barn trivs i förskolan 0 100

Mitt barn erbjuds en stimulerande förskola 0 100

Jag får ett bra bemötande när jag lämnar/hämtar mitt barn 0 100 Personalen informerar alltid om vad mitt barn gör/är med om i förskolan 30 70 Personalen informerar alltid om vad som görs i förskolan 40 60 Jag har möjlighet att påverka verksamheten utifrån mitt barns behov 25 75 Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan 45 55

Personalen engagerar sig i mitt barn 0 100

Personalen är engagerad i förskolans verksamhet 0 100

Mitt barn får möjlighet till utveckling i förskolan 0 100

Utvecklingssamtalet om mitt barn fungerar bra 15 85

Det serveras bra mat i förskolan 20 80

Mitt barn ges bra förutsättningar för olika former av lärande genom lek 0 100

Inomhusmiljön i förskolan är bra 10 90

Utomhusmiljön i förskolan är bra 40 60

Jag känner mig trygg när mitt barn är i förskolan 0 100

Som helhet är jag nöjd med förs kolan 0 100