Nämndens sammanfattning
Sektor Bildnings sjukfrånvaro har glädjande nog minskat sedan samma period föregående år. Både vad det gäller kort- och långtidssjuk-frånvaro. Pandemin har troligtvis bidragit till att sjukfrånvaron minskat på kort sikt, eftersom barn/ungdomar inte är i skolan vid vanliga förkylningar eller vid andra symtom. Vi ser att framgångsfaktorer för att få tillbaka medarbe-tare till arbetet är att intensivt arbeta med den sjukskrivne på olika sätt.
Under våren har ett av förvaltningens fokus varit att upprätthålla god omsorg och utbild-ning i en tid med pandemi. Verksamheten har till största del kunnat upprätthållas även om det varit hög frånvaro bland såväl personal som barn och elever och därmed ansträngt.
Trots pandemin har elever med behörighet till yrkesprogram på gymnasiet ökat sedan föregå-ende år. Däremot visar gymnasiet på en studie-skuld för vissa elevgrupper, vilket gör att en del elever kommer att behöva längre tid på sig för att ta gymnasieexamen.
Att arbeta med motivation och studiero som enskilda företeelser är svårt, då dessa faktorer korrelerar med varandra men även med andra faktorer. Det vi vet är, att den enskilde läraren i klassrummet gör skillnad för eleverna. Vi kom-mer att utveckla undervisningen så den blir kom-mer likvärdig mellan klassrum och mellan skolor.
Trots underskott på vissa grundskolor samt grundsärskolan så prognostiserar nämnden en budget i balans vid årets slut. Det finns en utmaning i att anpassa bemanningen på en del grundskolor där man ser ett minskat antal elev-er och här behövelev-er organisationen framövelev-er öka flexibiliteten och samarbeta mellan skolenheter
för att minska sårbarheten.
De riktade statsbidragen och ersättningarna till kommuner har ökat kraftigt till antalet de senaste åren. Detta medför en ökad detaljstyr-ning och administration och det kan till och med även påverka kommunens förutsättningar att planera och effektivisera sin verksamhet och ekonomi.
Väsentliga personalförhållanden Kommunfullmäktige har gett nämnder och förvaltningen i uppdrag att arbeta aktivt för att sänka medarbetarnas sjuktal.
Målet är att Östhammars kommuns sjuktal för 2021 ska ligga max 1 %-enhet över medelvärdet för kommunernas sjukfrånvaro och att sjuktal för 2022 ska ligga i nivå med medelvärdet för kommunernas sjukfrånvaro. 2020 var medelvär-det för kommunernas sjukfrånvaro 8,3% (9,1%
för kvinnor, 5,7% för man)
Sektor Bildnings totala sjukfrånvaro för Q2 2021 låg på 7,4 % och ligger under medelvärdet för kommunernas sjukfrånvaro 2020.
Sänkningen kan förklaras av att barn/ungdo-mar med anledning av pandemin hålls hemma vid minsta symptom samt att vi har bättre hygienrutiner, vilket sammantaget ger att vi har mindre av säsongsinfluensa och förkylning i samhället i stort. Inom gymnasiet kan sänk-ningen även förklaras av distansundervissänk-ningen som bidrar till att smittspridning av alla slags sjukdomar hålls nere samt en lägre benägenhet att sjukskriva sig då man kan jobba hemifrån trots att man är litet sjuk.
Även långtidssjukfrånvaron har gått ner vilket förklaras av att rektorerna arbetat aktivt med rehabilitering och plan för återgång i arbete.
KOMMUNENS VERKSAMHET
42
Framgångsfaktorer har varit tät kontakt via tele-fon och sms, att hålla medarbetaren informerad om vad som händer inom verksamheten, social träning på arbetsplatsen samt att rektor deltagit i samtal med medarbetaren och dennes läkare och/eller företagshälsovården.
Antalet olycksfall med och utan frånvaro ligger relativt konstant, som är rapporterat i Kia. Man kan dock se en liten höjning av rapporterade fall i Q4 2020, vilket troligen beror på halka. Däre-mot har typen arbetssjukdom ökat under 2021 och alla rapporterade fall är i stort sett Covid-re-laterade. Kan även hitta Covid relaterad smitta under både tillbud och riskobservation.
Måluppfyllelse
Nämndmål: Alla elever ska ha en skol-gång som präglas av trygghet och hälsa.
Skolan ska vara attraktiv och konkurrens-kraftig.
Prognosen är att nämndmålet kommer att nås.
Målet har tre styrtal och prognosen är att vi når årets måltal för samtliga av dessa. Nya mätning-ar kommer att göras under hösten 2021. Prog-nosen grundar sig på enkäten Liv och Hälsa Ung som visar en högre känsla av trygghet och trivsel i skolan, i synnerhet för flickor. Trivsel är bland annat kopplat till mående som påverkas av motivation, trygghet, studiero samt delaktig-het.
Nämndmål: Alla elever ska ha en skol-gång som präglas av studiero.
Målet kommer troligtvis att nås på helår. Ny mätning kommer att göras under hösten-21. Om det finns en samvariation mellan trygghet och studiero, som forskning visar, så är det med stor sannolikhet att måltalet kommer att uppnås, då enkäten Liv och hälsa ung -21 visar en relativt hög känsla av trygghet.
Nämndmål: Alla elever ska mötas av en inkluderande lärmiljö.
Prognosen är att nämndmålet inte kommer att nås. Målet har tre styrtal och prognosen är att vi inte når årets måltal för samtliga.
Med anledning av att det finns en samvariation mellan högre måluppfyllelse för elever och elevers motivation, finns anledning att tro att utfallet för styrtalet, att elevers motivation ska öka, skulle vara högre för 2021, med tanke på högre meritvärde för 2021.
Prognosen är att måltalet för styrtalet behörig-het till yrkesprogram kommer att nås på helår.
Det har varit en trend uppåt sedan 2018 och föregående års resultat ligger över årets måltal.
Andelen elever som tagit examen inom fyra år kommer inte upp i årets måltal som är 75%. Det förväntade resultatet kan bero på flera olika fak-torer men främst beror det på att den distansun-dervisning som gymnasieskolan fått anpassa sig till under coronapandemin har varit utmanande för både skolan och eleverna. De senaste ett och ett halvt årets fjärr- och distansstudier har inte skapat bra förutsättningar för en del av eleverna på skolan. Andra faktorer som har stor betydel-se för elevers skolresultat är socioekonomiska faktorer samt den höga andel elever som
påbör-KOMMUNENS VERKSAMHET
STYRTAL UTFALL MÅLTAL
2021 Elevers upplevelse av att
kunna påverka skolarbetet i
årskurs 9 ska öka. 70%
Elevers trygghet i årskurs 9
ska öka 82%
Elevers upplevelse av att kunna nå kunskapskraven i
årskurs 9 ska öka. 90%
43
jar sin gymnasieutbildning på ett IM-program.
Med tanke på den befarade utbildningsskulden har gymnasieskolan vidtagit en hel del åtgärder (utöver rullande schema vid fjärr- och distans-undervisning) under läsåret. Bland annat har elevhälsan fått ett förstärkt operativt uppdrag, elever med behov av stöd har haft undervisning på plats, likaså elever på IM-programmen och elever som behöver utföra praktiska moment, examinationer m.m. Ytterligare insatser behövs och gymnasieskolan erbjuder därför eleverna sommarskola (frivillig lovskola på gymnasiet).
Denna sommarskola sker i anslutning till vårter-minens slut.
Nämndmål: Skolan ska vara attraktiv och konkurrenskraftig.
Prognosen är att nämndmålet inte kommer att nås. Målet har två styrtal och prognosen är att vi inte når ett av årets styrtal.
För styrtalet Antal elever som söker sig till an-dra grundskolor i åk 9, i anan-dra kommuner, med måltalet 9 så vet vi att 18 stycken elever gick i skola i annan kommun. De faktorer som troligt-vis är avgörande för att välja annan skola är det geografiska läget, en mindre enhet, specialskola, kamraters val och skola med speciell inriktning.
Det kan även vara så att valet av skola gjordes
tidigt i skolgången och då hade barn- och utbild-ningsnämnden inte fattat beslutet om att inte ge busskort till val av annan skola. Det innebär att vi troligtvis kommer att se en minskning av elever som valt annan skola i annan kommun framledes. Detta styrtal mäter inte vår attraktivi-tet, då det påverkas av så många andra faktorer.
Prognosen är att vi når årets måltal för styrtalet Personalomsättningen ska vara låg. Föregående år var personalomsättningen 2,0% och i år 1.9%, vid samma mättillfälle för delårsbokslutet. Fö-regående år klarade vi måltalet 7%, på helår och troligtvis även detta år. Det rör sig om få perso-ner så det kan vara tillfälligheter som ligger bak-om minskningen sedan föregående års mätning.
Det kan vara pandemin eftersom man generellt på arbetsmarknaden märkt av en minskad rörlighet sedan den bröt ut. Men förändringen är troligtvis för liten för att dra någon slutsats.
Ekonomiskt utfall
Barn- och utbildningsnämndens nettobudget för 2021 uppgår till 582,3 mkr, vilket kan jäm-föras med föregående års nettobudget på 561,1 mkr. För perioden visar nämnden ett överskott på 23,3 mkr. Överskottet återfinns i princip i sin helhet på de ”Centrala kontona”, detta är kostna-der som är av gemensam karaktär såsom skol-skjuts, hyror och måltider. På centrala konton finns också budget för köp av externa elevplat-ser och nämndens reelevplat-serv.
KOMMUNENS VERKSAMHET
STYRTAL UTFALL MÅLTAL
2021 Elevers motivation i årskurs
9 ska öka. 75%
Andel elever i årskurs 9 som
är behöriga till yrkesprogram 88,6% 85%
Andel elever som tagit
gym-nasieexamen inom fyra år 75%
STYRTAL UTFALL MÅLTAL
2021 Antal elever som söker sig
till andra grundskolor i åk 9, i
andra kommuner ska minska. 18 9
Personalomsättningen ska
vara låg. 1,9% 7%
44
En förklaring till det stora överskottet centralt är att internhyror av sporthallar inte har debiterats från kultur och fritid, men det förklaras också av att en del statsbidrag och nämndens reserv inte har fördelats till enheter än.
Grundskolan visar ett underskott för perioden som uppgår till 1,7 mkr. De större negativa avvikelserna återfinns på Kristinelundskolan, Österbyskolan och Grundsärskolan.
Prognos helår
För barn- och utbildningsnämnden som helhet prognostiseras en budget i balans.
Övergripande
För de övergripande posterna prognostiseras ett överskott på 3,4 mnkr. Överskottet förväntas komma från nämndens reserv och statsbidrag.
Förskola
Inom förskolan så ser det ut som att Tärnan får det svårt att klara sig på tilldelade resurser och prognostiserar ett underskott på 200 tkr.
Grundskola
För grundskolan prognostiseras ett underskott på 3,2 mkr. Underskottet är fördelat enligt ned-an:
• Vallonskolan, - 500 tkr
• Kristinelund, - 500 tkr
• Ekeby, - 100 tkr
• Ekeby fritids, - 100 tkr
• Österbyskolan, - 1 mkr
• Grundsärskolan, - 1 mkr
Grundsärskolan har fått in fler elever senaste året vilket inneburit en del anpassningar och utökning av klasser som resulterat i högre kost-nader än tilldelad ram.
För de övriga grundskolor som förväntas visa negativt resultat finns det en utmaning i att få till en bra organisation som effektivt kan använ-da de resurser som finns fördelat på det antal barn som enheten har. Dessutom behöver det ses över vilka arbetssätt som behöver förändras för att passa den budgettillgång som finns.
Kristinelund som nu till hösten går över till att bli en liten F-3 skola kommer få det svårt att få en budget i balans med så få elever.
Gymnasiet och vuxenutbildningen
För gymnasiet och vuxenutbildningen prog-nostiseras en budget i balans tillsammans. Det negativa utfallet för delåret förväntas balanseras upp av statsbidrag på cirka 4 mkr som kommer i slutet av året.
Åtgärder
Säkerställa en organisation som effektivt kan använda de resurser som finns fördelat på det antal barn som enheten har.
Se över vilka arbetssätt som behöver föränd-ras för att passa den budgettillgång som finns tillgänglig
Investeringsprognos, helår
Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett överskott för investeringarna på 6,0 mkr
• Under året har möbler och inventarier köpts in till nya avdelningar på grundskola och förskola i Alunda och Österbybruk. Inköpen gjordes till en klart lägre kostnad än beräknat och prognosen är ett överskott på totalt 4,0 mkr.
• Byggnationen av ny förskola i Österbybruk är försenad och investeringsmedel för denna kommer inte att nyttjas i år.
KOMMUNENS VERKSAMHET
45
BARN OCH UT-BILDNINGSNÄMND
MNKR BUDGET
ÅR BUDGET
ACK UTFALL
ACK AVVIKELSE PROGNOS
HELÅR AVVIKELSE SEKTOR BILDNING FUNKTION
BILDNING, STAB -243,3 -202,7 -171,8 30,9 -239,9 3,4
GYMNASIET OCH VUXENUTBILD-NING
-56,6 -47,2 -44,0 3,3 -56,6 0,0
GRUNDSKOLA -178,0 -149,9 -138,8 11,1 -181,2 -3,2
FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK
OMSORG -99,0 -83,5 -75,0 8,5 -99,2 -0,2
KULTURSKOLAN -5,4 -4,4 -1,9 2,5 -5,4 0,0
-582,3 -487,7 -431,5 56,3 -582,3 0,0
KOMMUNENS VERKSAMHET
46
Nämndens sammanfattning