Alla barn har rätt till liv och utveckling

Artikel 6 i barnkonventionen handlar om att staten har ett ansvar, till det yttersta av sin förmåga, att säkerställa barnets liv och utveckling. Även artikel 31 i barnkon- ventionen handlar om barns rätt till lek, vila och fritid. Artikel 6 är också en av de artiklar i konventionen som ställer högre krav på rika än på fattiga länder (SOU 1997:116). Utifrån barnen och föräldrarnas berättelser samt egna iakttagelser i sam- band med besök på de olika boendena och lägenheterna, kan vi konstatera att den fysiska miljön många gånger har varit mycket undermålig. Ohyra som till exempel vägglöss och kackerlackor, trasig och sönderslagen inredning, avsaknad av städning och inte godkända elinstallationer är exempel på sådana förhållanden. En del av so- cialtjänstens egna boenden var tyvärr inga undantag vilket var särskilt anmärknings-

värt. I allmänhet var det inte svårt att hitta de hus där hemlösa barnfamiljer var in- kvarterade eftersom husen ofta utmärkte sig i relation till omgivningen. Smutsiga och nerklottrade trappgångar, trasiga dörrar, icke fungerande porttelefoner är några exempel. När ett föräldrapar berättade att de inte kunde låta sitt barn krypa på golvet på boendet på grund av ohyra och smuts och när skolbarn berättade att de var tvungna att passera missbrukande ungdomsgäng i trappuppgången för att komma till boendet tog vi kontakt med ansvariga för att sammankalla till ett möte för att få göra en anmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen. Vår bedömning var att bostadsmil- jöns allvarliga brister riskerade att påverka barnens hälsa och utveckling på ett nega- tivt sätt. I efterhand kan vi konstatera att socialtjänstens rutiner inte har varit tillfyl- lest eftersom något möte aldrig kom till stånd trots flera påtryckningar från vår sida. Bostadsmiljöns torftighet vittnar om ett bristande engagemang för de hemlösa famil- jerna. På annat sätt går detta inte att förstå eftersom även media har uppmärksammat problemen vid ett flertal tillfällen utan att det har lett till förbättringar.

Vårt barnavårdssystem bygger på att den information som lämnas till socialtjäns- ten om olika slags missförhållanden tas emot med stor lyhördhet och handläggs på ett rättssäkert sätt. Socialtjänsten har ett stort ansvar att säkerställa att barn och ung- domar växer upp under trygga och goda förhållanden och arbeta förebyggande för att säkerställa att barn och unga förhindras att fara illa (5 kap. 1 § socialtjänstlagen).

Foto- och samtalsstudien har också visat att Malmö stad erbjuder många aktivite- ter för barnen som är både lättillgängliga och gratis, vilket är viktigt om man som barn kommer från familjer med begränsad ekonomi. Fotografierna visar att barnen, med eller utan sina familjer, rör sig över hela staden och att en del familjer har gjort resor till olika städer i Skåne, ibland för att besöka släkt och vänner. Vi har sett foto- grafier från olika temalekplatser, Folkets Park, bibliotek, fritidsgårdar och badplat- ser. Barnen och deras föräldrar har vittnat om betydelsen av både gratis skolmat och skolresor. Även de kostnadsfria aktiviteter som erbjuds av föreningar, ideella orga- nisationer och fritidsgårdar har visat sig vara av mycket stor betydelse innan famil- jen har lyckats etablera sig och få en egen inkomst. En meningsfull fritid och ett stort nätverk är skyddande faktorer och kan normalisera livet för de barn och famil- jer som lever i en omvälvande och svår livssituation (Rutter, 1987; Werner & Smith, 1982). Dessa generella välfärdsinsatser är också positiva eftersom barnen inte behö- ver känna sig utpekade som fattiga och ger möjligheter för barn och familjer från olika delar av Malmö att mötas. Resultatet av foto- och intervjustudien har emeller- tid också visat att en del barn ibland inte kunnat utnyttja stadens utbud eftersom de saknat busskort eller cykel. Ett sätt att mildra utsattheten hos barn som hänvisas till akuta eller kortvariga boendelösningar är att se över det enskilda barnets behov av så

kallat kompensatoriska åtgärder, till exempel genom att tillämpa en mer generös be- dömning vid beslut om ekonomiskt bistånd till olika typer av fritidsaktiviteter. Den möjligheten existerar enligt 4 kap. 3 § 2 st. socialtjänstlagen när det finns särskilda skäl för det. De särskilda skäl som anges i SOSFS 2013:1 är till exempel att det kan finnas behov av rekreation hos barnfamiljer som under lång tid på grund av ekono- miska problem inte har kunnat få någon form av semester. I aktstudien har vi kunnat konstatera att ekonomienheten har beviljat så kallat kompensatoriska åtgärder i fem fall. Det är viktigt att poängtera att vi har gått igenom akter som rör 270 familjer och i dem bor det ofta flera barn. Det innebär att materialet uppskattningsvis handlar om 500–700 barn.

Avslutningsvis vill vi lyfta upp och synliggöra alla föräldrar som vi mött under vår forskningsresa. Mödrar och fäder som försöker skapa de allra bästa förutsätt- ningar för sina barn trots omfattande begränsningar vad gäller bostad och ekonomi. Vi har träffat familjer som har en mixer på hotellrummet för att kunna göra nyttiga fruktdrycker till sina barn, mödrar som lagar mat från grunden till sin stora familj i ett litet pentry, och föräldrar som trots starkt begränsad ekonomi köper leksaker till sina barn för att kompensera för en svår livssituation. Alla dessa ansträngningar är inte förgäves utan är så kallade skyddande faktorer och lindrar stress och främjar en god hälsa (Rutter, 1987).