Barnens känslor

I detta arbete har vi till största del fokuserat på barnens känslor under och efter

konflikthanteringssituationer. Vi har sett och hört både positiva och negativa reaktioner från barn i olika konfliktsituationer. De flesta känslor som uppstått under de konflikter vi

observerat har vi tolkat som negativa, att barnen till exempel känt sig rädda, skamsna, arga eller ledsna. Trots detta uttryckte alla barn under intervjuerna att de alltid blir vänner igen efter en konflikt. Vi tolkar detta som extremt positivt då vi kan anta att inget barn går runt och mår dåligt över något som tidigare hänt.

Det verkar alltså som att barnen på avdelningen oftast känner sig nöjda efter en konflikt och därför uppskattar pedagogernas hjälp. Även om vägen dit kan vara jobbig och

påfrestande är det viktigt att uppmärksamma lärandetillfället, alltså att ge barnen möjlighet att lära sig något i situationen.

6.2 Metoddiskussion

Avdelningen vi utfört våra observationer och intervjuer på har en av oss besökt vid ett flertal tillfällen tidigare. Detta kan ha påverkat vårt arbete, då barnen ofta vände sig till denna person när de behövde hjälp med något. Vi har börjat inse att vi borde ha valt en förskola ingen av oss besökt tidigare, för att få fler naturliga och opåverkade observationer.

Vi ansåg dock att denna persons tidigare besök snarare underlättade vid intervjuerna, då vi tror att barnen vågade uttrycka sig mer eftersom att de var bekanta med personen som intervjuade. Dock kan det även ha haft motsatt effekt. De kan ha varit rädda för att bli tillrättavisade, vilket kan ha resulterat i att de valt att inte berätta hela sanningen. Om detta var fallet skulle barnen kanske varit mer bekväma med en person de inte känner.

Vid intervjuerna använde vi oss av fördefinierade frågor men dessa kom att ändras under intervjuernas gång, vilket resulterade i att vi inte ställde samma frågor till alla barn. När vi granskade intervjuerna insåg vi att detta blev en motgång, för oss, då det blev svårt att hitta mönster. Vi borde kanske ha lagt till de nya frågorna direkt i vår mall så att alla resterande

39

barn hade fått samma frågor. Vi hade även kunnat åka tillbaka till avdelningen och genomfört nya intervjuer med nya frågor.

Första dagen vi besökte förskolan båda två, för att starta vårt projekt, började vi med att samla in samtyckesblanketterna. Vi upptäckte då att endast 13 av 21 barn hade fått

godkännande från vårdnadshavare att medverka i vår studie. När vi pratade med föräldrarna som inte lämnat godkännande verkade det som att de hade glömt att de fått en blankett. Detta kan bero på att vi delade ut blanketterna cirka fyra veckor innan studien påbörjades. Vår tanke med detta var att vi ville vara ute i god tid för att få så många svar som möjligt. Dock har vi nu kommit till insikt med att vi troligtvis lämnade ut blanketterna för tidigt och att vi även borde lämnat en påminnelse en vecka innan projektets start.

6.3 Vidare forskning

Vi har i detta arbete studerat konflikthantering i förskolan. Vidare hade man kunnat undersöka vad en vuxenvärld blir om man inte tar tag i konflikthantering från början. Hur påverkas alltså framtiden om barn inte får möjlighet att lära sig att hantera konflikter på egen hand? Man kan spekulera kring hur framtidens samhälle kommer att formas genom att bland annat se ur och jämföra med ett historiskt perspektiv. I detta fall hade det varit

intressant att se på hur konflikter hanterades förr jämfört med idag, samt att undersöka hur dåtidens konflikthanteringsmetoder har påverkat dagens samhälle.

En annan intressant aspekt att lyfta fram inom konflikthantering är kultur, detta genom att studera hur konflikter hanteras i olika kulturer. Här kan olika kulturers metoder och sociala klimat jämföras med den svenska kulturen. Även här kan man välja att se utifrån ett historiskt perspektiv. Detta för att få en uppfattning om hur andra kulturer har utvecklats inom konflikthantering, samt hur deras samhälle idag formats efter deras historia.

6.4 Sammanfattning

Vi har tagit reda på hur konflikter hanteras i förskolan och hur barnen påverkas av olika konflikthanteringsmetoder, samt lyft fram barnens känslor när det gäller konflikter.

Med hjälp av detta arbete har vi kommit fram till att olika metoder inom

40

och negativa. Ibland kan negativa känslor leda till fysisk aggressivitet. Dessa känslor är lättare att förstå och sätta ord på om man ser det utifrån ett barnperspektiv.

Barn är kompetenta från början men stor del av deras kompetensutveckling kopplas till inlärning, både direkt från andra människor och indirekt via egna intryck och känslor.

Pedagogernas handlingssätt kan ha olika påverkan men i slutändan handlar det om barnens utveckling.

41

Referenser

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. 1. uppl. Malmö: Gleerup Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan: nycklar till livslångt

lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.

Chen, D. W., Fein, G. G., Killen, M. & Tam, H.-P. (2001). Peer conflicts of preschool children: Issues, resolution, incidence, and age-related patterns. Early education and

development [Elektronisk resurs], 12(4), s.523-544. (1989-). Brandon, VT:

Psychology Press. Tillgänglig på: http://dx.doi.org/10.1207/s15566935eed1204_3. Faldalen, Synøve (2010). Människors mål kan vara oförenliga utan att de själva är det. I:

Palm, Mimmi (red.). Låt oss tvista igen! – om konflikthantering i förskola och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Friberg, Birgitta (2011). Centrala färdigheter. I: Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.).

Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups.

Gustafsson, Lars H. (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Havnesköld, Leif (1992). Daniel Sterns teorier om självutveckling - en introduktion. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Hakvoort, Ilse (2010). Bara bråk? Bygg en pyramid!. I: Palm, Mimmi (red.). Låt oss tvista

igen! – om konflikthantering i förskola och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Hakvoort, Ilse (2011). Skolans uppdrag och konflikthantering. I: Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups.

Johansson, Barbro (2013). Kvalitativ barndomsforskning. I: Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (red.). Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Johansson, Barbro (2013). Forskning om barn – deltagande observation & Forskning om barn – intervju. I: Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Inledning. I: Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (red.). Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

42

Kolfjord, Ingela (2010). Vem löser bråket – skolan eller polisen?. I: Palm, Mimmi (red.).

Låt oss tvista igen! – om konflikthantering i förskola och skola. Stockholm:

Lärarförbundets förlag

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Maltén, Arne (1998). Kommunikation och konflikthantering - en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin – NE (2016). Sökord: Kompetens [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kompetens [2016-05- 12].

Nationalencyklopedin – NE (2016). Sökord: Konflikt [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konflikt [2016-05-11].

Nationalencyklopedin – NE (2016). Sökord: Våld [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/våld [2016-05-11].

Olivestam, Carl Eber & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola: [om

värdegrund, yrkesidentitet och praktik]. Göteborg: Rebus.

Ribaeus, Katarina (2014). Att analysera demokrati i förskolan. I: Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl.

Stockholm: Liber.

Riddersporre, Bim (2010). Ledarskap i förskolan. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och

utök.] utg. Hässelby: Runa.

Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens

perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Svenska Akademiens Ordbok - SAOB (2016). Sökord: Konflikt [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på: http://www.saob.se/artikel/?seek=KONFLIKT#U_K1987_116449 [2016-05-11].

Thornberg, Robert (2006). The situated nature of preschool children’s strategies. I:

Educational psychology [Elektronisk resurs], 26(1), s.109-126. (2000-). London:

43

U.S. Department of Health and Human Services (2016). Office of Head Start [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på: http://www.acf.hhs.gov/programs/ohs [2016-05-12].

Vestal, Anita & Aaron Jones, Nancy (2004). Peace building and conflict resolution in preschool children. I: Journal of research in childhood education [Elektronisk resurs] : JRCE, 19(2), s.131-142. (1986-). Wheaton, Md.: Association for Childhood

Education International. Tillgänglig på:

http://dx.doi.org/10.1080/02568540409595060.

Westlund, Kristina (2010). Demokrati i förskolan. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.

Öhman, Margareta (2008). Hissad och dissad - om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber.

44

45