4.2, innehåller svaren som vi fick av barnen angående var barnen vill vara själva utomhus. Dessa resultat valde vi att redovisa i diagramform. I det tredje och fjärde avsnittet, 4.3 och 4.4, redovisas resultaten från pedagogintervjuer och studiebesök. Dessa intervjuer kunde jämföras med facklitteraturen.Den avslutande delen av analysen, avsnitt 4.5, är en kort sammanfattning av resultaten i vår undersökning.
4.1 Barnens tankar om platsen där de vill vara för sig själv
inomhus
I detta avsnitt kommer en analys av de 21 barnsvaren att ske. Detta för att se samband mellan hur barnen vill att miljön inomhus ska se ut och hur den ser ut idag. Barnen gav ibland svårtolkade svar, men även detta är intressant att analysera.
Fem av barnen visste inte när de ville vara för sig själva. Detta kan tolkas som om barnen kanske inte vill eller har något behov av att vara ensamma och vila. Det kan även betyda att barnen just då inte var intresserade av att svara på frågan som vi ställde. Elva av barnen drog sig undan när de var trötta, ledsna, arga, när någon varit dum eller glada. Alla barn har kanske inte lika stort behov av att vila, utan finner sin balans under
dagen ändå. Däremot valde sex av barnen att svara att de ville gå undan när de ville ha lugn och ro. Barnen kanske har svårt att slappna av för att de är stressade, vilket ökar hos dagens barn (jmf. Ellneby, 1999). Det kan vara så att de barn som inte anser sig behöva varva ner behöver träna sig på att slappna av.
4.1.1 När och vart drar sig barnen undan?
Vårt syfte var att undersöka var barnen ville vara för sig själva för att vila eller leka lugna lekar. Vi förutsatte att barnen ville vara ensamma för att kunna ta det lugnt. De svar vi fick visar motsatsen, det vill säga att många av barnen gärna gjorde saker tillsammans med sina kamrater på den lugna platsen de beskrev. Detta beskrivs ytterligare i avsnitt 4.1.3.
Barnen behövde nödvändigtvis inte dra sig undan för att vila utan kunde utföra lugnare aktiviteter på platsen. Av barnens svar kunde vi däremot urskilja att de ville leka eller göra en aktivitet på ett ställe där det är lugnare. Kanske kopplar barnen av även när de leker och behöver inte vara själva för att kunna finna lugn och ro, tänker vi. Som en flicka på fyra år beskrev”Jag vill ha teater här inne”, vilket kanske innebär en lugnare lek för just henne.
Några av barnen svarade att de ibland ville vara för sig själva när de gick till sin plats och kunde då vila. Flicka på fem år sa ”Jag gömmer mig under vasken och drar till en stol”. Hon springer för att visa. På så sätt ser ingen annan henne och hon får vara ifred en stund. En annan flicka i samma ålder berättar att hon drar sig undan ”när de mindre barnen skriker”.
Många av barnen beskriver att de vill ha det tyst på den plats dit de drar sig undan. Till exempel berättar en pojke på fem år att han drog sig undan när han ville ha det ”HELT TYST”. En del av barnen valde att gå in i ett rum på avdelningen bredvid där det är lugnare. Många av barnen berättar att de vill ha det tyst när de vilar på platserna. Lukács (1993) skriver att små barn avvisar för högljudda platser. Kanske väljs de lugna ställena där ljudnivåerna är låga för att barnens hörsel inte ska ta skada. Tolv barn ville ha det helt tyst omkring sig. Nio av barnen ville gärna ha lite låg musik för att bättre kunna koppla av. Detta kunde ordnas på de olika förskolorna.
De flesta barnen beskriver att deras behov av att vara helt själva är störst när de vill ha lugn och ro. Några enskilda barn säger dock att de behöver dra sig undan av
En del av barnen går omedvetet till de ”mysiga” ställena för att ta det lugnt, medan andra barn förklarar att de går dit medvetet när de vill koppla av. Däremot svarade nästan alla barn att det bästa med platsen är just at man kan ta det lugnt där. Barnen valde ofta en plats där ett mindre antal barn befann sig eller de rum där barnantalet var begränsat. Dessa platser var förmodligen mer harmoniska för barnen när de hade behov av att vila från den stökiga barngruppen. Det kunde även vara platser som andra barn inte önskar vara på och barnet garanterat fick vara ifred. Vi hoppas att barnen efter samtalet reflekterar mer kring vilken plats de väljer när de vill vila och att det är skönt att ta det lugnt ibland.
På förskolorna fick inte barnen använda vilka rum de ville när de ville, vilket kan göra att de begränsades i sina svar om var de ville vara. På vårt studiebesök på en Reggio Emilia inspirerad förskola kunde vi se att pedagogerna via observation tog reda på hur barnen ville utforma miljön för att de skulle trivas. Barnen på denna förskola fick även använda alla rum fritt när de hade behov av det.
4.1.2 Platsernas innehåll är betydelsefulla för barnen
Barnen berättar att platserna som de valde är betydelsefulla för dem. Ibland för att de är mysiga eller så innehåller platserna det material som barnen just då önskar att leka med eller sitta på. När barnen beskrev dessa ställen tyckte de att leksaker, möbler och övrig inredning är viktiga anledningar till att de valt platsen. En flicka på fyra år sa ”Jag vill ha det mjukt” på stället hon valde. De som valt favoritsaker som betydelsefulla kanske kopplar av när de leker eller pysslar. Alla är vi olika och behöver olika stimuli för att må bra (jmf. Bosaeus & Mossberg, 1997).
När frågan kring om de ville ha något annat på platsen fick vi många varierande, men roliga svar. ”Jag vill ha bilar där” (pojke fyra år), ”Inga fler saker, vi får inte ha fler bilar där” (flicka tre år). Vi fick reda på av en fem årig pojke att ”Jag vill bygga lego där”. Vi fick även lite mer udda svar. En pojke på fem år berättade ”Jag vill ha ett kylskåp där”. Hälften av barnen tyckte att det var tillräckligt med saker i rummet. Resten av barnen ville tillföra nya saker för att göra platsen mer attraktiv för dem.Hos några av barnen tyckte vi oss se en tendens av att de var lite låsta i sitt tänkande kring var sakerna skulle vara, se bland annat svaret från den 3-åriga flickan ovan. Frågan är om barnens fantasi hade varit större om de fått vara delaktiga i inredningen av rummen och platserna så som Johansson och Pramling Samuelsson (2002) skriver i sin artikel.
Däremot fanns det en del barn som inte ville ha några saker alls på platsen de valt. Dessa barn kanske kopplar av bättre när det inte finns så mycket stimuli omkring dem.
4.1.3 Hur tycker barnen att den lugna platsen ska se ut?
En del av barnen berättar att de vilar när de är tillsammans med sina kamrater trots att vi frågat var de vill vara för sig själva. Kanske behöver vissa barn vara i grupp för att finna lugn och ro. Eftersom vårt syfte var att lyssna till barnens åsikter ville vi ändå att de skulle berätta hur de ville utforma sin lugna plats, trots att de inte föredrog att vara ensamma där. Uvnäs Moberg (2005) skriver om att människan blir friskare av goda relationer och därför kan det vara viktigt att barnen leker ihop även i sina lugna lekar. I sina svar bekräftar barnen att de vill leka eller göra vissa aktiviteter på ett ställe där det är lugnare. Kanske vilar barnen när de leker lugna lekar och kan slappna av då? Dessa barn verkar behöva leken för att vila och reflektera över händelser i sin omgivning.
Det finns däremot några barn som valde att svara att de vill dra sig undan för att vara för sig själva. Exempel på detta är flickan som gömde sig under vasken. Kanske är det så att hon behöver reflektera enskilt och har ett större behov av att vara själv. Vissa barn kanske vill vara för sig själva eftersom de har ett större behov av att ta det lugnt för att finna sin egen balans mellan vila och aktivitet. Detta betonar även Uvnäs Moberg (2005).
De olika barnens svar har en stor variation kring varför de valde de platser där de kan ta det lugnt. En pojke på fyra år tyckte det var viktigast med ”många kuddar”. En flicka på fem sa ”inga små barn som stör, för då kan jag inte tänka”.
Barnen valde oftast att sitta på något mjukt om miljön de beskrev innehöll detta. Eftersom det mjuka underlaget dominerar bland svaren blir vår slutsats att barnen gärna vill sitta mysigt och skönt. Där skulle ”finnas en madrass så jag kan mysa” sa en pojke, fem år. Det finns barn som beskriver sittplatser med hårt material, exempelvis en flicka, fem år: ”Jag sitter på stolen vid bordet och ritar”. Detta kanske hon gör för att kunna koncentrera sig bättre och trivs med att sitta på just den platsen vid den aktiviteten.Barn har kanske olika lätt att hitta sitt inre lugn och har inget behov av att vara på något speciellt mysigt ställe för att varva ner eller vila en stund. De barn som vill sitta på något hårt har kanske lättare för att finna sin egen harmoni att de inte bryr sig var de är och vad de sitter på.
Vi hade den förutfattade meningen att de flesta barn vill att det skall vara mörkt på platsen de valde, för att den skulle bli mysigare. Resultatet visade att dubbelt så många barn hellre ville ha det ljust än mörkt i rummet. Nu i efterhand har vi funderat på vad barnen anser är ljust eller mörkt. De kan likväl menat mörkt som becksvart istället för det ljus som släckta lampor och neddragna gardiner ger och ljust är det så fort man kan se något i rummet. Det fanns även barn som svarade mittemellan. För att lättare förstå vad barnen menade med svaret mittemellan, mörk och ljus belysning hade vi kunnat fråga dem mer ingående genom att visa olika alternativ.
4.1.4 Övrigt som barnen vill tillägga
I slutet av de frågorna fick barnen beskriva annat som kunde göra platsen ”mysigare”. Denna fråga fick vi inget svar på utan barnen började fritt beskriva vad de brukade göra, både hemma och i förskolan. Istället för att stoppa barnens tankar fick de istället en paus från samtalet som utgick från våra frågor och möjlighet att fritt prata om vad de tänkte på. På denna fråga fick vi alltså inga relevanta svar på det sätt som vi hade tänkt oss från början.
En pojke sade: ”Jag tycker om att gå på simskola” (5 år 5 mån). En flicka berättade: ”Jag tycker om att bygga kojor hemma, då måste jag fråga först, nu har jag TV förbud” (5 år 8 mån). När vi talade om vad som skulle finnas i rummet sade en pojke: ”Jag ska ha på mig polisdräkten” (5 år 1 mån).