I detta avsnitt sammanställs alla intervjuer från de pedagoger vi intervjuat och svaren kopplas till litteraturen vi läst. Pedagogerna har märkt att om barnen inte får en lugn stund varje dag blir de trötta, griniga och mer lättirriterade. När dessa pedagoger tillgodoser barnens behov av en stunds vila eller nedvarvning om dagen tar de tillvara barnens olika behov och utvecklingsmöjligheter. Förskolan kan då bli ytterligare ett komplement till hemmet. En intervjuad pedagog beskrev att ”barnen blir lugnare när de fått vila en stund på dagen och mår då bättre.” En av pedagogerna menade att ”det är ett måste att ha en lugn stund på förskolor, vilket i sin tur ger lugnare barn”. Detta höll många av de andra intervjuade pedagogerna med om i sina svar.
4.3.1 Lugnare barn
Pedagogerna ansåg att den lugna stunden påverkade arbetet i förskolan/skolan så att det ger mer harmoniska barn. En av pedagogerna sa ”Om barnen får vila, blir de lugnare resten av dagen”. En annan pedagog anser att det planerade ”myset” är bra för barnen, barnen ser fram emot ”myset” och pedagogerna vet att barnen mår bättre av det (jmf. Von Sivers & Sjönell, 2007). Många av de intervjuade pedagogerna tycker sig även märka att barnen blir mer positiva och gemenskapen ökar mellan alla på förskolan när de får tillgång till lugnare aktiviteter.
4.3.2 Hur kan en lugn stund se ut på förskolorna?
Flera av de intervjuade pedagogerna svarade att de oftast låter barnen ta det lugnt efter maten på förskolan. ”De små barnen sover och de äldre har sagostund eller någon annan lugnare aktivitet.” Pedagogerna berättar att en lugn stund lika bra kan vara en lugn aktivitet. Det behöver inte ske under tystnad, utan kan även vara under exempelvis sagoläsning, målning, massage, egen läsning eller pyssel. ”Vi försöker ha någon lugn aktivitet någon gång under dagen - så barnen varvar ner!” menar en av pedagogerna. ”Vissa barn har lättare att själva välja när de vill ta det lugnt medan andra barn behöver motiveras till en lugn stund” säger en annan pedagog. Pedagogen fortsätter ”därför är
det viktig att vi pedagoger förstår hur vi ska möta olika barn då alla barn är olika”. En annan pedagog uttrycker sig på följande sätt ”Alla som arbetar med barn märker snabbt att det behövs variation i arbetet för att få lugna och harmoniska barn”. Uvnäs Moberg (2005) skriver att vi människor undviker sjukdom när vi vilar och vi blir även mer kreativa.
På de två förskolor som vi besökte har pedagogerna, som arbetar där, inrett ett rum för vila. Ett så kallat Snoezelenrum. För att få bättre koncentration och mindre stressade barn, säger pedagogen, har de även inrett ett rum för lugn aktivitet och lek. ”När barnen får massage försvinner stress och andra blockeringar” berättade specialpedagogen som vi besökte. Hon berättar vidare att när barnens blockeringar minskar blir barnen lugnare och inlärning och bearbetning av sinnesintryck ökar vid beröring. Detta skriver även Ellneby (2008) om i sin bok.Ingen av pedagogerna nämnde det som Bjurström och De Jong (2006) beskriver: att barnen får lättare att lära sig nykunskap om balansen i relationen mellan rum (både för tid och plats) och välbefinnande finns.
4.3.3 Självkänsla och självförtroende
Specialpedagogen som vi besökte anser att ”alla människor behöver lugn och ro, bli bekräftade och känna att de kan”. Specialpedagogen använder sig av
avslappningsövningar och massage för att stimulera barnens kroppar så att de är avslappnade och lär känna sin kropp. När barnen lär känna sin kropp får de en ökad självkänsla (Sjösvärd Mölnlycke & Nederstam, 1993). Med dessa metoder, menar specialpedagogen, att barnen blir lugnare hemma och i klassrummet, samt mer sociala och emotionella. När barnen fått utöva avslappningsträning kan de även bli av med sina sömnbesvär (Setterlind, 1989), vilket även är en viktig del för att må bra. En pedagog berättade utifrån sin erfarenhet att barnens glädje ökar när de känner att de kan något nytt och detta stärker deras självförtroende. Specialpedagogen arbetar medvetet med att barnen ska få tilltro till sig själv då ”uppmuntran ger bättre självkänsla och
självförtroende”. Specialpedagogen, som vi var på besök hos, anser precis som Maltén (1981) att ”alla människor behöver lugn och ro, bli bekräftade och känna att de kan”. Samtliga pedagoger menade även att självförtroendet och självkänslan påverkas av den lugna stunden ”då piggare och gladare barn mår bättre”. De har även sett att barnen orkar vara empatiska, leka mer och blir trygga i sig själva när de får vila och återhämta sig under dagen.
Barnen utvecklar sin egen identitet och lär sig att känna trygghet i sig själva när de vilar (Lpfö 98). Den lugna stunden att stimulerar barnens inre tankearbete eftersom de då reflekterar över vad de upplevt och på så sätt utvecklas i förståelsen kring sig själva (jmf. Strandberg, 2006; Knutsdotter Olofsson, 1992). Exakt detta har dock ingen av de intervjuade pedagogerna beskrivit.
Specialpedagogen utgår från att barnen kommer att utvecklas individuellt och må bättre i sig själva med positivt och ärligt beröm. På det sättet orkar barnen lära sig ännu mer. Barnen som går hos specialpedagogen ser att de lär sig bättre när de jämför resultat från någon månad tidigare och när de knäcker läskoden. Specialpedagogen arbetar med att barnen ska få tilltro till sig själva. ”Uppmuntran ger bättre självkänsla och
självförtroende, JAG KAN!” De ska samtidigt slå lätt på sin ”gladpunkt”. När barnen känner att de kan och vågar mer tror några av de intervjuade pedagogerna att barnen också vill och orkar erövra nya kunskaper eftersom barnen då får en positivare attityd vilket påverkar kunskapsinhämtningen positivt.
Självförtroendet och självkänslan trodde alla intervjuade pedagoger påverkades av den lugna stunden. Genom detta blir de piggare och gladare och får då bättre
självförtroende. ”Barnen orkar vara empatiska, leka mer och blir trygga i sig själva” säger specialpedagogen. Många av pedagogerna känner även att de hinner med att se och bekräfta alla barnen när barnen är lugnare och ”på så sätt öka barnens självkänsla”. En annan pedagog uttrycker det ”det är viktigt att i tidig ålder få barnen att känna sig trygga i sig själva så att de får en bra självkänsla när de växer upp”.
De intervjuade pedagogerna tror att alla pedagoger tänker på att barnen behöver en avkopplande och lugn stund. Pedagogerna anser dock att ju yngre barnen är desto självklarare är det att barnen behöver längre tid för vila. ”Skolans miljö har mindre möjlighet till vila, än vad förskolans miljöer har” berättade en pedagog. ”Vi behöver utgå från barnen för att förstå deras känslobehov så att de får en hälsosam och trygg uppväxt” menar en annan pedagog. När finns tiden och platsen för skolbarnen att varva ner?
4.3.4 Konflikter
På kursen vi deltog i, talade specialpedagogen om att ”barn som är stressade, lätt blir aggressiva och inåt- eller utåtagerande”. Hon berättade vidare att när barnens stress eller andra blockeringar tonas ner, exempelvis genom massage, minskar konflikterna och
barnen blir lugnare. ”När barnet känner sig accepterat kan det lättare acceptera sina kamrater och bli mer sociala, känslomässiga och intellektuella ”.
En intervjuad pedagog berättar att hon och hennes kollegors upplevt att ”barnen tar tag i sina konflikter och orkar bygga upp sina relationer när de är pigga och lugna”. Pedagogen fortsätter ”barnen kan annars bli mer aggressiva om de är stressade eller trötta, då de är mer lättirriterade”. Specialpedagogen berättar om att barnen får en bättre kontakt med varandra, tar hänsyn och kommunicerar bättre när de bland annat masserat varandra eller låter varandra vila ifred.
Konflikterna vuxna-barn minskar när vi vuxna tar tillvara på barnens tankar och bemöter dem med förståelse och respekt, berättar pedagogen på den Reggio Emilia inspirerade förskolan. När pedagogerna utgår från barnen och förstår deras känslobehov är barnen med och skapar förskolan. På så att de får en hälsosam och trygg uppväxt. Ett exempel på det är att allt material är i barnhöjd på denna förskola. På liknande sätt har barnen inom Montessori tillgång till sitt material.