Barnet ska tillförsäkras rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi och autonomi

Enligt internationella konventioner och svensk lag ska barnet till-försäkras de tre grundläggandena värdena rättssäkerhet, integritets-skydd och gradvis stigande autonomi.

Rättssäkerhet innebär förenklat uttryckt förutsägbarhet, kontrol-lerbarhet och likhet inför lagen, se kapitel 3. Rättssäkerhetsgaran-tierna för barn vid handläggningen av deras ärenden är både gene-rella regler i förvaltningslagen (1986:223, FL) och förvaltnings-processlagen (1971:291, FPL) samt specifika regler i SoL och LVU.

5 Ponnert L (2007) s. 131.

Integritetsskydd handlar om rätten till informationsutbyte och skyddet för informationen. I begreppet integritet innefattas således respekten för information till, från och om barnet.7 Integritets-skyddet ska säkerställas av barnets gradvis stigande autonomi.

Autonomi förstås som rätten för barnet att få vara med och påverka de beslut som rör honom eller henne. Det kan både innefatta medbestämmanderätt och självbestämmanderätt. Barn har svårigheter att utöva autonomi eftersom barnet är beroende av andra människor för att få sina sociala, fysiska och psykiska behov och intressen till-godosedda.8 Ställföreträdare och ombud för barnet i olika former och situationer är av denna anledning centrala för att förverkliga barns rätt

i praktiken.9 Graden av bestämmanderätt beror på barnets ålder och

mognad samt beslutets karaktär. Barnets gradvis stigande autonomi sker på bekostnad av förälderns bestämmanderätt över sina barn.10

5.3.2 Barnkonventionens barnrättssyn

Riksdagen har antagit en strategi för att stärka barnets rättig-heter i Sverige. I propositionen till strategin uttalar regeringen att all lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med normerna i barnkonventionen och andra internationella traktat som reglerar barnets rättigheter. Det är enligt regeringen viktigt att hela lagstiftningskedjan, från utredningsdirektiv till beslut i riksdagen, präglas både av ett barnperspektiv och av ett

barnrättsperspektiv.11

Barnkonventionen kan sägas utgöra vår tids samhälleliga barnperspektiv och ställer krav på att medlemsländernas lag-stiftning är uppbyggd efter och utgår från principen att barnet har rättigheter. De fyra grundläggande principerna i barn-konventionen ska relateras till varandra och tillsammans forma en attityd till barn som man skulle kunna kalla konventionens barnrättssyn. Konventionens barnrättssyn, dvs. att varje barn har rätt att utan diskriminering få sina rättigheter respekterade,

7 Mattsson T (2006) s. 73.

8 Mattsson T (2002) s. 150.

9 Mattsson T (2015), bilaga 3 till betänkandet.

10 Mattsson T (2006) s. 79.

principen om barnets bästa, vikten av att lyssna till barnet och alla barns rätt till liv och utveckling ska genomsyra alla beslut som rör barn.

Särskilt om barnets bästa i SoL och LVU

Principen om barnets bästa innehar en särställning såväl i barn-konventionen (se vidare kapitel 3) som i svensk barnrättslig reglering.12 Enligt 1 kap. 2 § SoL ska, vid åtgärder som rör barn, barnets bästa särskilt beaktas. Den 1 januari 2013 fick 1 kap. 2 § SoL ett nytt andra stycke. Där anges att barnets bästa ska vara avgörande vid alla beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlings-insatser för barn. Enligt 1 § femte stycket LVU ska vid beslut enligt den lagen vad som är bäst för den unge vara avgörande.

Den nya regeln i SoL och den befintliga i LVU går således längre än barnkonventionen genom att stadga att barnets bästa ska vara avgörande. När bestämmelsen i LVU infördes uttalades bl.a. i förarbetena att vid vård enligt LVU handlar det om samhällets mest utsatta barn och ungdomar och det torde inte finnas några andra intressen som skulle kunna ha samma tyngd vid bedömningen av vilka åtgärder som ska vidtas. I en konflikt mellan barnets behov och andra intressen ska hänsynen till barnets bästa alltid ges företräde.13 Ovan nämnda komplettering i SoL motiverades av att bestämmelserna om barnets bästa i SoL och LVU behövde samordnas. Det ansågs också viktigt att tydliggöra att barnets bästa ska vara avgörande inte bara i de formella beslut som fattas utan vid alla åtgärder som utförs när det gäller vård- och behandlingsinsatser för barn. Enligt förarbetena är det en given förutsättning att principen om barnets bästa ska tillämpas inom ramen för de ramar

som lagens övriga bestämmelser ger.14

Vad som är barnets bästa är inte närmare definierat varken i Sol eller LVU. Inte heller i barnkonventionen finns någon definition. Bedömningen av barnets bästa anses enligt förarbetena vara en process med flera steg. Vetenskap och beprövad erfarenhet ska beaktas, underlag från närstående och yrkespersoner som har

12 Mattsson T (2006) s. 83.

13 Prop. 2002/03:53 s. 76 f. och 105.

kunskap om barnet ska hämtas in. Dessutom ska det som barnet själv ger uttryck för beaktas i enlighet med barnkonventionens artikel 12. Socialnämnden ska dokumentera barnets berättelse och önskemål och även de analyser som ligger till grund för bedöm-ningen av barnets bästa. Uppgifterna och analysen ska finnas med som en del av beslutsunderlaget.15

Barnets bästa ska således bedömas genom tolkningar av både barnets behov och barnets egen vilja. Vilken styrka i viktningen mellan behov och vilja som barnets egna åsikter ska tillmätas är

beroende av hur barnets mognad/kompetens bedöms.16

Att utröna barnets inställning och vilja kan vara en svår uppgift och det finns ingen enhetlig modell att använda sig av i samtalet med barnet. Samma barn kan uttala helt olika önskemål vid olika tidpunkter. De professionella aktörerera måste ständigt göra egna bedömningar av barnets behov och vilja. I många fall innefattar dessa också riskbedömningar och prognoser. Bedömningen av barnets bästa kan förbättras med utbildning och erfarenhet, liksom

med ökad kunskap om det enskilda barnet.17

5.4 Ansvaret för att barn får en trygg uppväxt

Målstadgandet i 1 kap. 2 § regeringsformen (RF) speglar en huma-nistisk människosyn. Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda män-niskans frihet och värdighet. Den 1 januari 2011 gjordes en viktig markering när det gäller barn. Enligt 1 kap. 2 § RF ska det allmänna verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas tillvara. Människo-värdesprincipen, dvs. uppfattningen om människors lika värde, framgår även av 6 kap. 1 § föräldrabalken (FB) och 1 kap. 1 § SoL.

I svensk rätt regleras barns rätt i fråga om livsvillkor, stöd och skydd mot utsatthet både familjerättsligt (FB) och socialrättsligt (SoL och LVU).

15 A.a.

16 Alexius K & Hollander A (2014) s. 28.

5.4.1 Vårdnadshavaren ansvarar för barnets grundläggande