Barnets bästa princip

Att skydda barnets intresse och rättigheter är huvudpunkterna i barnkonventionen. Artikel 3 st. 1 anger att "vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet." Det innebär att barnets bästa ska vara

utgångspunkt vid alla åtgärder beträffande barn, som det har tidigare nämnts. Barnets bästa princip är konventionens särskilda princip som alltid beaktas av alla myndigheter, domstolar eller andra organ när konventionen tillämpas. Vid avgörande av vad som är barnets bästa ska varje enskilt fall utredas med hänsyn till barnets egen åsikt och erfarenhet.52

Artikel 3 st. 2 säger att ”konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och

skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.” Det betyder att staten ska ålägga en stor vikt på att garantera barns och föräldrars rättigheter så att de känner sig trygga.

Artikel 3 st. 3 fastställer att ”konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn.” Med detta menas att staten ska skapa kvalificerade organ för att sköta barnets ärende inom hela strukturen.

Syftet med den tredje artikeln i barnkonventionen är att tillhandahålla ytterligare skydd för barn när dess ärende avgörs. Avgörelse om barnets bästa i vartenda fall ska göras utifrån subjektiv och objektiv tolkning då det är viktigt att poängtera att varje barn är unikt och behöver särskilt tillvägagångsätt.53 _{Bestämmelsen om barnets bästa gäller inte endast enskilda}

barn utan även grupper av barn.

Artikel 3 är bred och omfattar därmed hela sfären i rättssystemet, det vill säga den ska fästas avseende både av statliga och privata organ. Principen om barnets bästa har en

omfattande funktion då den ska beaktas vid alla situationer rörande barn, men den är samtidigt inte avgörande då barnets intresse också har en stor betydelse i varje bedömning.54

52 _{Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14, 2013, s. 11, p. 35.}

53 _{Barnrättskommittén allmänna kommentar nr 6, 2005, s. 22, p. 84; Pobjoy 2015, s. 333–334; McAdam 2007, s.}

173–174.

Övervägandet av barnets bästa måste innefatta både långsiktiga och kortsiktiga aspekter. För att begreppet ska funktionera korrekt vid tolkning av beslut gällande barn krävs det då att det överensstämmer med konventionens grundidé som utgår från att varje barn är unikt och framför krav på speciell behandling i olika situationer där statens skydd behövs.55

Barnets bästa princip, ihop med principen om barnets rätt att komma till tals, har påverkat den svenska lagstiftningen trots att barnkonventionen inte är fullständigt inkorporerad. I de flesta av de svenska lagarna förekommer bestämmelser som inspirerats av barnkonventions två principer. Dessa finnes i socialtjänstlagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), namnlagen och utlänningslagen.56

Trots denna påverkan i Sveriges lagstiftning upplevs ofta barnets bästa princip som svårtolkad och otydlig för att realiseras i praktiken. Principen berör alla barn oavsett ålder, religion, nationalitet, sexuell läggning, hudfärg et cetera. Reflektioner av vad som är bäst för barn ska tillämpas med utgångspunkt i vad som egentligen är bäst under barnets mognad.57 Uttrycket ”i främsta rummet” demonstrerar dessutom att barnets bästa inte ständigt är den övervägande omständigheten, eftersom det kan föreligga andra intressen med anslutning till mänskliga rättigheter som förorsakar konflikt eller konkurrens, exempelvis mellan barn och vuxna eller mellan olika grupper av barn.58

Principen om barnets bästa finns jämfört med andra konventioner endast i

barnkonventionen. Exempelvis saknar Europakonventionen liknande princip med undantag då situationer handlar om barn.59

Principen är flexibel då den är erforderlig och funktionsduglig vilket gör att den kan tillämpas utan särskilda svårigheter i varje nationell lagstiftning.Samtidigt har begreppet fått kritik på grund av att myndigheter har använt principen på olämpligt sätt, till exempel när det underbyggs politik med rasistiska synpunkter eller när föräldrar utnyttjar begreppet i sina intressen i vårdnadstvister.60

55 _{Hodgkin & Newell, Implementation handbook for the convention of the rights of the child, 2007, s. 10 ff.} 56 _{Barnrättskommittén 2003b, s. 5–6, p. 12; FN:s barnfond, UNICEF, Sverige 2008, s. 47; barnrättskommittén}

2013b, s. 4, p.4.

57 _{Juhlen, Handbok om barnkonventionen, 2008, s. 48.}

58 _{Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14, 2013, s. 11, p. 37 och 39.} 59 _{FN:s konvention om mänskliga rättigheter.}

60 _{Cantwell, The Best Interests of the Child in Intercountry Adoption, 2014, s. 9 ff., https://www.unicef-}

För att se till att konventionsstater efterlever principen om barnets bästa utses en så kallad Barnrättskommittén. Kommittén offentliggör allmänna reflektioner som har som mål att visa på vilket sätt ska konventionens bestämmelser uppfattas och ge vägledning till beslutsfattare. Kommittén har en uppfattning om att principen om barnets bästa ska äga rum i två steg:

- att använda en metod för det som säkerställer rättsenliga utfästelser så följer därav att felfritt utförande av rättigheten utgörs,

- och att ta reda på de relevanta aspekterna i det enskilda fallet, att konkretisera och vikta dem i relation till varandra.

Förutom dessa steg erbjuds även andra vägledningar som ska medverka för beslutsfattare att lättillgängligt använda principen i en rad situationer.Barnrättskommittén markerar särskilt likväl att alla omständigheter inte kommer att vara betydelsefulla i vartenda tillfälle på grund av att alla barn är unika och situationer som rör barn kan vara olika.61

Dessutom påpekar Barnrättskommittén att det ska läggas stor uppmärksamhet vid tillämpning av principen om barnets bästa när det föreligger ett farligt läge för barn. Farligt läge kan exempelvis anses vara situationer där barn ensamma flyr från sitt hemland och ansöker om asyl. Bedömningen ska utredas specifikt just för varje situation. Även om situationen rör sig om ett fall då barn och föräldrar lever inte tillsammans på grund av flykt och fråga om familjeåterförening uppstår bör detta faktum särskilt beaktas av myndigheter.62 Avslutningsvis är det sista faktumet som är viktigt att nämna är att principen om barnets bästa spelar en avgörande roll i processer vid frågor rörande barn då bedömning om barnets avvisning eller utvisning ur landet uppstår. Barnrättskommittén menar att Sveriges

myndigheter inte får utsätta till risk varje barn som riskerar att utsättas för våld, utpressning, tortyr, eller övriga orättsliga medel från hemlandets myndigheter, genom att utvisa barnet ur Sverige.63

I sådana situationer blir barnets bästa princip ett hinder. Om det inte finns någon fara för barnet i dennes hemland och beslutet rör sig om avvisning eller utvisning kan barnet avvisas eller utvisas tillbaka men endast med beaktande av barnets bästa princip. Utvisas inte barnet till sitt hemland uppstår det då frågan om att bevilja denne uppehållstillstånd ifall hen ansökte om skyddet tidigare.64

61 _{Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14, s. 12–19, 2013.} 62 _{Barnrättskommittén 2013b, s. 16–17, p. 66 och p. 75–76.} 63 _{Barnrättskommittén 2013b, s. 16–17 ff.}