6. Sammanfattande analys
6.1 Familjeåterförening i enlighet med den tillfälliga lagen
Efter TL:s uppkomst har anknytningspersonen med flyktingstatus fortfarande rätt till
återförening med sin familj (exempelvis vid situationer rörande gällande utländskt äktenskap eller när utländskt ogift barn kommer till sina redan bosatta föräldrar i Sverige) enligt 5 kap. 3 § 1 st. eller 2 st. UtlL även om anknytningspersonen fått tidsbegränsat uppehållstillstånd, i enlighet med 6 § 1 st. 1 m. TL. Detta gäller endast under förutsättningen att
anknytningspersonen har välgrundade utsikter att beviljas permanent uppehållstillstånd i framtiden.102
De som ansöker om anknytning enligt 5 kap. 3 a UtlL (exempelvis när det gäller person som har avsikt att ingå äktenskap eller när en av föräldrar vill anknyta sig till den andra föräldern som redan har fått uppehållstillstånd och bor med sina barn i Sverige) får inte återförenas med sin familj. Detta gäller om anknytningspersonen är flykting med tidsbegränsat uppehållstillstånd, vilket framgår av 6 § 2 st. TL.
Bestämmelsen 6 § 1 st. TL som reglerar föräldrarnas möjlighet enligt 5 kap. 3 § 4 st. UtlL att anknyta sig till sina ensamkommande barn i Sverige med flyktingstatus och tidsbegränsat uppehållstillstånd anses vara otydligt, eftersom den är svårtolkad. Regeringen menar att 5 kap. 3 § 4 st. UtlL gäller oavsett TL:s uppkomst eftersom det är fråga om ensamkommande
barn.103 Därför 6 § 1 st. TL ses alltså som en komplicerad regel.
Inte heller kan familjeåterförening uppstå för de anknytningspersoner (oavsett om det är barn eller vuxen) som har status alternativt skyddsbehövande i enlighet med 5 och 7 §§ TL. I förarbete till TL var Migrationsverket och förvaltningsdomstolarna tveksamma104 till att
paragraf 7 i TL överensstämmer med familjelivsrätten enligt Europakonventionen och EU- rätten. Eftersom alternativt skyddsbehövande också har behov av återförening med sina familjer, precis som flyktingar.
102 Prop. 2015/16:174, s. 20. 103 Prop. 2015/16:174, s. 20 ff. 104 Prop. 2015/16:174, s. 38 ff.
Eftersom antalet invandrare dock ökade kraftigt under 2015–2016 ansåg regeringen att det var proportionerligt till invandrarnas minskning att tillfälligt inskränka rätten till
familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande och framhöll även att Sverige dock är pliktiga att göra familjeåterförening genomförbar om ett nekande skulle strida mot artikel 8 i Europakonventionen.
Med anledning av detta fördes, en ventil för familjeåterförening in i paragraf 13 § TL. Denna ventil innebär att familjeåterförening kan beviljas i vissa fall för alternativt skyddsbehövande och andra utlänningar.105 Ett exempel på sådana fall är när barn vill
återförenas med sin pappa som är bosatt i Sverige men pappan inte har tillräckliga inkomster. Då kan pappans sambos inkomster tillgodoräknas och barnet får därmed uppehållstillstånd och återförenas med sin pappa.106
Den tillfälliga lagen innebär att om en utlänning, oavsett om hen är vuxen eller barn, får flyktingstatus ska uppehållstillstånd gälla i tre år. Dock kan det komma att beslutas om kortare tid om hänsyn till den nationella säkerheten måste tas eller den allmänna ordningen kräver det. Ett tillstånd får dock aldrig vara giltigt i en period kortare än ett år.
Utlänningar som får status som alternativt skyddsbehövande kan få uppehållstillstånd i 13 månader. Härmärks det tydligt att personer med flyktingstatus och de som har alternativt skyddsbehövande status är inte på samma villkor i Sverige då de senaste har mindre
giltighetstid på sitt uppehållstillstånd. För alternativt skyddsbehövande borde tillståndet ges antingen som för flyktingar, det vill säga för minst tre år eller så borde ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utges men med möjlighet till ett permanent uppehållstillstånd i framtiden. Som ett exempel kan tas situation när sökande får permanent uppehållstillstånd genom arbete, det vill säga först får personen uppehållstillstånd på två år, sedan förlängs det i ytterligare två år och efter sammanlagt det fjärde året kan personen få permanent
uppehållstillstånd, se 6 kap. 2 a § UtlL. Detta förslag bör också hänvisas till utlänningar med flyktingstatus.
Eftersom alla asylsökande fortfarande befinner sig i risk när de får tillfälligt
uppehållstillstånd finns det ingen som kan garantera att de är fullständigt skyddade. Det tillfälliga uppehållstillståndet löper till slut ut och dessa asylsökande får då åka tillbaka, om de inte till exempel hittar ett arbete.
105 Prop. 2015/16:174 s. 43-44 och 159.
Detta kan ses i rättsfallet107 som beskrevs i avsnitt 5.7, där 17-åringen pojke som fick
tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 § 3 st. TL inte kommer kunna återförenas med sin familj i framtiden på grund av att han har tidsbegränsat uppehållstillstånd, i enlighet med 7 § st. 1 TL. Spekulationen om att han snart kommer fylla 18 år och med anledning av det var det rimligt att endast bevilja honom tidsbegränsat uppehållstillstånd, bör utelämnas.108 Barn är
barn så länge hen inte fyller 18 år. Hade pojken varit 15 eller 16 år gammal, hade
migrationsdomstolen också beviljat honom endast tidsbegränsat uppehållstillstånd? Eller vad gäller i sådana situationer? TL ger inget tydligt svar.
Vidare innebär den tillfälliga lagen begränsade möjligheter till anhöriginvandring för skyddsbehövande med tidsbegränsade tillstånd. De här limiterade möjligheterna kommer dels innebära att rätten till familjeåterförening begränsas, och dels kommer uppehållstillståndet att vägras om någon av makarna är under 21 år, i enlighet med 6 § 1 st. TL. I samband med detta uppstår en konflikt mellan rättigheten att leva med sin make/maka och den nya
migrationslagstiftningen.
Å ena sidan får en person leva i äktenskap/sambo i Sverige när hen är 18 år men å andra sidan måste den som har fått asyl vänta tills hen fyller 21 år eller hens make som planerar att komma hit, måste vänta tills anknytningspersonen fyller den åldern. Detta kan medföra negativa konsekvenser för sökande, till exempel att en av makarna är 18 år och i det här läget måste vänta i tre år tills hen får komma hit och återförenas med sin make/maka.
Under dessa tre år kan i princip vad som helst ske, speciellt om personen i fråga befinner sig i ett land där det pågår krig. Av det här resonemanget kan härledas att åldersupphöjning avseende giftermål är inkonsekvent från den nya lagstiftningens sida. Många unga par kommer drabbas hårt av att behöva vänta tills de blir ihop medan någon av dem fyller 21 år. Det ska också noteras att försörjningskraven har höjts för de som ansöker om anknytning, vilket betyder att en anknytningsperson ska ha en minimilön och bostad av tillräcklig storlek så att hen och sökande ska försörja sig själv. Om anknytningspersonen är ett barn gäller dock inte försörjningskraven, i enlighet med 10 § 1 st. TL. I det här läget har TLerbjudit
proportionerliga villkor, då lagen ställer inte lika höga krav på ett barn som på en vuxen.
107 Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr UM 4038–17.
108Svenska kyrkans remissvar om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd,
https://www.svenskakyrkan.se/svenska-kyrkans-remissvar-om-begransningen-av-mojlighet-till- uppehallstillstand- , (besökt 2017-10-01).
Vidare ska påpekas att den tillfälliga lagen dock inte kommer att tillämpas vid situationer när ett barn eller en vuxen som ingår i samma familj som ett barn ansöker om uppehållstillstånd den 24 november 2015 eller tidigare.109 Detta innebär i princip att alla andra personer som
inte faller in under kriteriet som ställs ovan kommer att prövas gentemot de nya samt tillfälliga reglerna i utlänningslagen som trädde i kraft den 20 juli 2016. Den retroaktiva verkan som lagen inrymmer innebär onödiga situationer för familjer när de befinner sig under återföreningsprocess.110
En annan viktig sak som har undersökts är att det barnperspektiv som existerar i dag har blivit sämre med anledning av den nya migrationspolitiken. Denna politik som i sin tur påverkat utlänningslagstiftningen inte är tillfredställande avseende internationella
konventioner, speciell barnkonventionen. Utlänningslagstiftningen har försämrats eftersom TL inte förbättrar Sveriges position internationellt.111
Regeringen menar att det måste göras en individuell prövning i varje enskilt fall då det kan finns sådana omständigheter som skulle strida mot internationella åtaganden när avgöranden handlar om till exempel alternativt skyddsbehövande.Annars anser regeringen dock att TL inte strider mot EU-rätten och Europakonventionen.112 Lagrådet håller inte med regeringen,
då det anförde att TL kan försvåra för de beslutande myndigheterna att avgöra när lagens tillämpning strider mot internationella åtaganden i varje enskilt fall.113