45 Se SOU 1997:116, Socialdepartementet. 1997.
46 Socialstyrelsen. Uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka barnkompetensen inom
hälso- och sjukvården m.m. (S97/6801/S). http://www.sos.se/FULLTEXT/
(2001a).
47 Socialstyrelsen. Åtgärder för att stärka barnkompetensen inom hälso- och sjukvår-
den. Rapport från arbetsgruppen. Socialstyrelsen, Stockholm. s.1, 2001
48 Socialstyrelsen. 2001a, ibid.
49 Beauchamp, T.L. & Childress J.F. anser att informerat samtycke består av två huvuddelar, en informationsdel och en samtyckesdel, vilka i sin tur består av fl era komponenter, t.ex. kompetens. Principles of biomedical ethics, 4th ed. Oxford University Press, Oxford. 1994.
50 Runeson I. Children’s participation in decision-making in health care. Enheten för medicinsk rtik, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, Lund. Doktorsavhandling. 2002.
51 En föreskrift är en bindande regel.
52 Wilow K. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om omskärelse av pojkar
(SOSFS 2001:14). I: Författningshandbok 2002, För personal inom hälso- och
sjukvård, Sammanställd av Kay Wilow. Liber, Stockholm. 2002. 53 En central venkateter (CVK), en plastkateter inlagd i en ven nära hjärtat. 54 Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor,
Allmänna råd från Socialstyrelsen 1995:5. Socialstyrelsen, Stockholm. 1996.
55 Socialstyrelsen 2001a, ibid.
56 Hammarberg T. Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Utrikesdepartementet, Stockholm. 2000.
57 Socialstyrelsen 2001a, ibid.
58 Krantz, M. Skolsköterskans arbete för skolbarns hälsa. NPH-uppsats 1998:8. Nordiska hälsovårdshögskolan, Göteborg. 1998.
59 Fägerskiöld, A. Support of mothers and their infants by the child health nurse:
expectations and experiences. Doktorsavhandling. Linköpings universitet,
Hälsouniversitetet, Linköping. 2002. 60 Hammarberg ibid.
61 Socialstyrelsen. Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården. Allmänna
råd från Socialstyrelsen 1981: 4. Socialstyrelsen, Stockholm. 1981.
62 Höistad, G. Mobbning – en bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning. Informationsförlaget, Stockholm. 1994.
Barnkonventionen i socionomutbildningen
63 Socionomutbildning erbjuds i dag på nio lärosäten i olika delar av landet. 64 Meeuwisse, A. & Swärd, H. Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och
kultur, 2000.
65 Lundström, T. ”Den sociala barnavården” I: Andersson, G. m. fl : Barnet i den
sociala barnavården. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete och
66 Andersson, G. ”Barnen i socialt arbete – en maktlös grupp?” I: Meeuwisse, A. & Swärd, H. Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och kultur, 2000. 67 Barnkonventionen är bara en av fl era internationella konventioner och deklara-
tioner som socionomer bör ha kunskap om. Ytterligare exempel är Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1950), svensk lag sedan 1995 (lag 1994:1219) och Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor (Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women), som antogs av FN 1979.
68 Ife, J. Human Rights and Social Work. Towards Rights-Based Practice. London: Jessica Kingsley Publishers och United Nations (1994) Human Rights and Social Work. A manual for Schools of Social Work and the Social Work Profession. Centre for Human Rights, professional training series No. 1, 2001. 69 Socialtjänstlagens (2001:453) portalparagraf (1 kap. 1 §) lyder som följer:
Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet.
70 Principen om barnets bästa återfi nns i socialtjänstlagen, 1 kap. 2 §: ”När åtgär- der rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.”
71 Andersson, G. & Hollander, A. ”Om barns rätt och barns bästa” I: G. Andersson m. fl : Barnet i den sociala barnavården. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete och Liber. 1996.
72 Ibid. s. 82. 73 Ife, a.a. s. 76. 74 SOU 1997:116, s. 135.
75 Holmberg, G. & Håkansson, G. ”Hur barnkonventionens barnsyn återfi nns i föräldrabalken, socialtjänstlagen och LVU”. I: SOU 2000:77 Omhändertagen.
Samhällets ansvar för utsatta barn och unga. Betänkande av LVU-utredningen.
Stockholm: Fritzes 2000. 76 Ife, a.a.
77 Hessle, S. ”Framtidsvisioner och internationellt socialt arbete”. I: Meeuwisse, A., Sunesson, S. & Swärd, H. (red.) Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och Kultur, 2000.
78 Själv arbetar jag i detta projekt som utvärderare på uppdrag av Socialstyrelsen. 79 Department of Health, Framework for the Assessment of Children in Need and
their Families. London: Department of Health/the Stationary Offi ce. 2000.
80 Egelund, T., Kvilhaug, A., Liebing, A. & Östberg, F. Social barnavård – kun- skap och professionalisering. En komparativ studie av undervisningen i social barnavård i svensk sociomutbildning och dansk socialrådgivarutbildning. Stockholm: 2000, Socialstyrelsen, centrum för utvärdering i socialt arbete, skrift 2000:5. Studien genomfördes som en komparativ studie mellan svensk socionomutbildning och dansk socialrådgivarutbildning.
81 Regeringens skrivelse 2001/02:166 Barnpolitiken – arbetet med strategin för
att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter, Socialdepartementet,
Norström, C. & Tunved, A. Nya sociallagarna med kommentarer, lagar och
författningar som de lyder den 1 januari 2002. Stockholm: Norstedts juridik.,
SOU 2000:77 Omhändertagen. Samhällets ansvar för utsatta barn och unga. Betänkande av LVU-utredningen. Stockholm: Fritzes. 2001.
82 Prop. 1997/98:182: Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets
rättigheter i Sverige, Regeringens skrivelse 1999/2000:137 Barn – här och nu. Redogörelse för barnpolitiken i Sverige med utgångspunkt i barnets rättigheter, och
2001/02:166,a.a., samt Med barnkonventionen som karta och kompass i kommu-
ner och landsting, Barnombudsmannen 2001, Kommentus.
83 Barnombudsmannen (2001) a.a.
84 Holmberg, G. & Håkansson G. (2000) a.a. 85 Med inspiration från Harald Swedner (1983).
86 Boken skrevs på uppdrag av och i samarbete med Barnombudsmannen. Ola Andersson, som för närvarande arbetar med implementeringen av projekt DELTA på Hisingen i Göteborgs stad, är medförfattare.
87 Qvortrup, J., Bardy, M., Sgritta, G. & Wintersberger, H. (eds) Childhood
Matters. Social Theory, Practice and Politics. European Centre Vienna, Avebury,
Aldershot och Verhellen, E. (1997) Convention on the Rights of the Child. Leuven-Apeldorn: Garant. 1994.
88 Rasmusson, B. Stadsbarndom. Om barns vardag i en modern förort. Meddelanden från socialhögskolan 1998: 7. Avhandling. 1998. 89 Prout, A. & James, A. (1990): ”A New Paradigm for the Sociology of
Childhood? Provenance, Promise and Problems”. I: James, A. & Prout, A. (eds) Constructing and Reconstructing Childhood. Contemporary Issues in the
Sociological study of Childhood. London: The Falmer Press. 1990.
90 Bartley, K. Barnpolitik och barnets rättigheter. Göteborgs universitet, sociolo- giska institutionen. Avhandling. s. 77. 1998.
91 Barnombudsmannen (2001) a.a.
92 Andersson, G. ”Utvecklingsekologi och sociala problem” I: Meeuwisse, A., Swärd, H. (red.) Perspektiv på sociala problem, Stockholm: Natur och Kultur. 2002.
93 Genus/jämställdhet och kulturmöten inrymmer förstås också ett barnperspek- tiv.
94 SOU 2001:72, sid. 92–99.
Bilaga 1 – Remiss
95 Ife, J. (2001) a.a. och Freeman, M. The Future of Children’s Rights I: Children
and Society, volume 14, s. 277–293. 2000.
96 Barnkonventionen kan laddas hem från http://www.rb.se/konvention/ 97 Barnets bästa i främsta rummet, SOU 1997:116.
98 Uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka barnkompetensen inom hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen, april 2001 (S97/6801/S), s. 6.
99 Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning, s. 18. 100 Unga är också medborgare – om barns och ungas infl ytande i planeringen,
Högskoleverkets rapportserie 2003:6 R
www.hsv.se
Högskoleverket är en central myndighet för frågor som rör universitet och högsko- lor. Verket arbetar med kvalitetsbedöm- ningar, tillsyn, uppföljningar, utveckling av högre utbildning, utredningar och ana- lyser, bedömning av utländsk utbildning och studieinformation.