Undervisningen baseras dels på avdelningens egen forskning, dels den nationella och interna tionella miljöpsykologiska forskning som bedrivits inom området barn och miljö. Låt oss börja med den egna forskningen. I
huvudsak behandlas två områden: a) barns relation till in omhusmiljöer av olika slag samt b) barns relation till utomhusmiljöer, både urbana och rurala.
Som utgångspunkt för det förstnämnda området används avhand- lingen The impact of home environment and daycare environment on
children’s emotional behavior26 . Detta arbete är ett försök att undersöka
betydelsen av olika miljöfaktorers inverkan på barns käns lomässiga till- stånd både hemma och i förskolan. Studien utgör ett underlag för att skapa för ståelse för att t.o.m. bakgrundsmiljön inomhus påverkar barns känslomässiga tillstånd. Stu denterna får, förutom den rent miljöpsyko- logiska infallsvinkeln, också en viss kännedom om utvecklingspsykolo- giska aspekter. I sammanhanget kan det också vara värt att nämna att stu denterna blir bekanta med en teoretisk modell som utarbetats vid av- delningen,27 och som kan fungera som en ram för förståelsen av relationen
mellan barn och miljö. Studen terna får lära sig att barn har behov som inte alltid är de samma som de vuxnas, och att man vid planering av miljöer för barn måste ta hänsyn till olika barngruppers särskilda behov. På samma sätt ägnas också tid åt en fallstudie av arbete i fönsterlösa klassrum och behovet av dagsljus. Syftet med dessa moment i undervisningen är inte enbart att ge studenterna kunskap för att kunna anpassa inomhusmiljöer till barn, utan också att försöka förändra studenternas synsätt – att alltid ta in barnperspektivet vid planeringsarbete.
Inom det andra området, som behandlar utomhusmiljöer, ges undervis- ning dels om den urbana miljön och de hinder som fi nns för barns rörlig- het i denna, dels om naturmiljöer som speciellt hälsobringande miljöer för barn. När det gäller den urbana miljön utgår vi från Maria Johans sons arbeten, både hennes avhandlingsarbete Identifi cation and promotion of
attitudes related to pro-environmental travel behaviour28 och hennes nu-
varande forskningsprojekt som studerar barns fritidsresor. Dessa arbeten tar både upp barnens relation till stadsmiljön, men också den påverkan som barnen, ofta utan egen möjlighet till infl ytande, har på miljön. Miljö- förstöringen kan i vissa fall orsakas av att de urbana miljöerna inte är ut- formade på ett till fredställande sätt ur barns perspektiv när det gäller fri rörlighet, utan att föräldrar därför väljer att transportera barnen med bil då de inte känner sig trygga när barnen rör sig själva i staden.
Avseende naturmiljöer tar vi hjälp av SLU, Alnarp, institutionen för landskapsplanering, där forskning om barn i naturmiljö har genom- förts under ledning av Patrik Grahn. En föreläsning från deras sida, som
bygger på deras forskningsprojekt Utevistelsens och utemil jöns betydelse för
förskolebarns hälsa och utveckling, brukar ingå. Denna forskning pekar på
naturmiljöns betydelse för barns utveckling.
Förutom föreläsningar och seminarier som beskrivits ovan ingår kurslit- teratur som behandlar de områden som vi inte täcker in i kursen på annat sätt. Där ingår bland annat en internationell utblick om forskning kring barns miljöer i världen. Som exempel kan nämnas de särskilda problem som fi nns i utvecklingsländer. Avsnitt som behandlar barns deltagande i planerings processen och dess tillämpning är andra aspekter som tas upp. Avslutningsvis ingår också ett eget arbete i kursen, och sedan starten har ca 10 procent av dessa arbeten handlat om barn och barnmiljöer. Det egna arbetet är tänkt som en fördjupning inom något miljöpsykologiskt fält som man är speciellt intresserad av. Exempel på titlar är: ”Hur påverkas barn av fl yttning och miljöbyten?”, ”Lekplatser – en studie mellan poj- kars och fl ickors olika lekbeteende på lekplat sen.”, ”Varför är det roligare att leka på mormor och morfars vildvuxna lantgård än på lek platsen?” Dessa uppsatser ska till sin omfattning vara ca fem sidor och genomförs antingen som en empirisk undersökning eller som en kritiskt granskande litteratursammanställning. Vår erfarenhet är att studenterna ofta blir så intresserade att omfattningen blir betydligt större än den stipulerade.
När det gäller examensarbete vid A-programmet är det upp till stu- denterna själva att välja ämnen och sedan 1996 har två examensarbeten delhandletts, där vår kunskap om barn tagits i anspråk. I båda fallen rörde det sig om arbeten där förskolor var studieobjekt. I det ena fallet en svensk förskola i parkmiljö och i det andra fallet förskolor i Kosovo, med de spe- ciella krav som ställs i denna region.
Handledning av uppsatser har också genomförts för psykologprogram- mets räkning, samt inom utbildning på C-nivå i psykologi. Här har temat varit bredare, allt från barns relation till miljön ur ett utvecklingsperspek- tiv, till hur skilda miljöbetingelser i stad och på landsbygd tar sig uttryck i förskolebarns teckningar har varit föremål för studier.
Baserat på den kompetens om barn som fi nns vid avdelningen fram- kommer allt som oftast önskemål om att genomföra licentiat- eller dok- torsavhandlingar inom området barnmiljöer. En svårighet är dock, som tidigare nämnts, fi nansiering av sådana större arbeten. Ett arbete rörande gatubarns förhållanden i Brasilien har påbörjats, men tyvärr inte kunnat fullföljas på grund av att fi nansieringen ej kunnat ordnas. För närvarande arbetar vi med en doktorand som, tillsammans med en arkitekt, ska arbeta
och psykologiska. Ett mycket intressant och viktigt arbete där det fi nns en lagstiftning om allas rätt till att ha möjlighet att röra sig i offentliga miljöer.
Det är i huvudsak två grupper av studenter som får en djupare insikt i problem rörande barns miljö, och det är, som framgår av ovanstående, arkitektstudenter och psykologstudenter. För arkitektstudenterna är valet helt frivilligt och de satsar på denna utbildning på grund av ett intresse och en viss insikt om barns behov redan från början av sin utbildning. I den valbara kursen når vi fl er studenter som inte har barn och barns miljöer som sitt primära intresse och här tror jag att vi gör den viktigaste insat- sen, nämligen att väcka frågor som de själva aldrig tänkt på eller skulle ha kommit att tänka på.