Barns delaktighet

Delaktighet är ett mångfacetterat begrepp som kan förstås på många olika sätt. Genom de svar som framkommit i intervjuerna har jag förstått att detta begrepp är av betydelse för

fritidspersonalens arbete då det ofta nämns i olika sammanhang i deras berättelser, och just därför har jag valt att även låta detta begrepp vara en del av min analys. En informant menar att personal i fritidshem antingen arbetar i rättigheter eller om dem, och detta är olika ingångar som man kan ha till delaktighetsarbete i fritidshemmet.Informanten menar att när man som personal jobbar i rättigheter är det ett arbete som genomsyrar verksamhetens alla delar, det blir mer som ett förhållningssätt som pedagogen har. I de fall då pedagogen tycks arbeta om rättigheter beskrivs det som att det då blir mer som ett tidsbegränsat arbete, till exempel då barns rättigheter blir belyst genom ett specifikt tema. Elvstrand (Haglund et al, 2020, s. 171- 186) har studerat barns delaktighet och hon menar att barn ska ges möjlighet att få uttrycka sina tankar och åsikter i alla beslut som rör dem själva och här krävs av den vuxne att dess förhållningssätt är av sådan karaktär att detta tillvaratas. Elvstrand vill framlyfta innebörden av delaktighet utifrån två perspektiv – social och politisk delaktighet (ibid. s. 177). Social delaktighet handlar om att få vara en del av ett socialt sammanhang där känslan av

samhörighet blir central. Politisk delaktighet handlar för barnet om att göra sin röst hörd i en skolkontext där det oftast benämns som elevinflytande (ibid.). Elvstrand är noga med att poängtera att dessa två perspektiv inte ska ses som åtskilda från varandra, utan snarare att de är nära sammanlänkade i varandra (ibid.).

Ytterligare en forskare, Monica Nordenfors (2015, s. 69), menar att barn behöver stöd av vuxna för att kunna utöva sina rättigheter till delaktighet och i sin artikel redogör hon om Shiers modell som är ett verktyg, eller en modell, bestående av fem olika steg som ska hjälpa personalen att ”mäta” nivån av delaktighet i sin verksamhet. De fem olika nivåerna är:

1. Barn blir lyssnade på

2. Barn får stöd för att kunna uttrycka sina åsikter 3. Barns åsikter tas hänsyn till

33

4. Barn involveras i beslutsfattande processer

5. Barn har makt och ansvar i beslutsfattande processer

Dessa steg, menar Nordenfors (2015), kan ses som ett mätinstrument för att lättare få syn på den delaktighet som barn erbjuds i skola och fritidshem. Till dessa nivåer hör också ett antal frågor som personalen kan ställa sig för att uppmärksamma det efterfrågade. De övre stegen (1-3) i Shiers modell ger barnen möjlighet att i ökad takt kontrollera sin egen delaktighet. De nedre stegen (4-5) är helt beroende av de vuxnas uppfattning och tolkning av barns

delaktighet. Hur mycket öppnar de vuxna upp för delaktighet för eleverna i verksamheten? Vilken uppfattning har de vuxna om elevernas förmåga att vara delaktiga? Här handlar det också om en slags maktbalans mellan de vuxna och eleverna, då en viss förskjutning kan ses i detta arbete (ibid, s. 69-70).

Då Nordenfors (2015) har studerat barns delaktighet är det främst två områden hon ser är betydelsefulla för dem – de vill kunna vara med och påverka sin fritid och sina liv (ibid. s. 49).

Utifrån studiens syfte och frågeställningar har ovanstående teoretiska ramverk med

tillhörande begrepp vuxit fram under arbetets gång och bildat en stomme vilken hela studiens analys vilar på och tar stöd i. För att ge en fördjupad bild av hur barnet framställs i

fritidshemmet och i arbetet med rättigheter görs kopplingar till det barndomssociologiska fältet, främst utifrån being och becoming, då dessa två begrepp i min uppfattning är mest styrande i sättet att tolka och förstå ett barn och därmed också ligger till grund för hur pedagogen agerar. Övriga begrepp som redovisas ovan kommer också att beröras i analysen, dock inte i lika stor utsträckning. Även begreppet delaktighet är något som präglat analysen stort när det kommer att beskriva hur och på vilka olika sätt rättighetsarbete tar sig uttryck i fritidshemmet och här nämns skillnader i att arbeta i eller om rättigheter.

34

5. Metod

Syftet med studien är, som tidigare nämnts, att undersöka det arbete som bedrivs i fritidshem gällande barnkonventionen och barns rättigheter samt vilken barnsyn som präglar arbetet. I detta kapitel kommer vald metod att presenteras mer ingående och jag kommer att ge en beskrivning av hur själva insamlingen av det empiriska underlaget gått till. Här redovisas även hur resultaten bearbetats och analyserats. Etiska ställningstaganden har också tagits i beaktande och redovisas nedan.

Det finns oftast två generella sätt att samla in och analysera data på, kvantitativ och kvalitativ metod. Det som skiljer dessa två metoder åt är att i den kvalitativa metoden utgår man från informantens perspektiv (subjektet), och i den kvantitativa metoden har man stöd av diagram, siffror, staplar och tabeller för att räkna ut och få fram statistik och procentsatser. Här är det, istället för informanternas perspektiv, oftast forskaren själv som har idéer om vilka

dimensioner och aspekter som ska stå i centrum (Alvesson & Sköldberg, 2017, s. 17). I mitt fall föll val av metod på just intervjuer, både fysiska intervjuer men också telefonintervjuer som blev ett resultat av rådande pandemi. Den kunskap som intervjuer bidrar med för studiens relevans är så kallad självrapportering, vilket innefattar informanternas beskrivningar av hur de förstår omvärlden, sina erfarenheter och handlingar (Denscombe, 2018, s. 267).

5.1 Urval

I denna studie ligger fokus på tio verksamma fritidslärares berättelser. Efter som att det i en småskalig studie är omöjligt att samla in empiri från alla verksamma fritidslärare, är syftet med urval att hitta rimligt träffsäkra ”fynd” att grunda sin studie på (Denscombe, 2018, s. 57). De utvalda fritidslärarna representerar således inte alla yrkesverksamma inom fritidshemmet, utan svarar enbart för sig själva och utifrån deras specifika erfarenheter och upplevelser. Svaren de ger kan endast belysa en liten del av hur fritidslärare tolkar och arbetar med barns rättigheter i fritidshemmet. Under mitt försök att hitta frivilliga fritidslärare som ville ställa upp på en intervju visade sig detta vara detta svårare än jag trott. Jag skickade ut närmre 40 förfrågningar via mejl där jag även inkluderade ett informationsbrev om studien och om anonymiteten, dock helt utan återvändande svar. Mejladresserna jag skickade till kom från olika handledare för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för grundlärare med inriktning mot fritidshemmet och andra verksamma fritidslärare som jag på något sätt kommit

35

i kontakt med via min tjänst. Efter några veckors avvaktande där jag även gjorde ett nytt försök genom att skicka ut samma mejl igen, hörde tillslut två fritidslärare av sig och bokade in intervjuer. En av dem avbokade senare på grund av Covid-19 pandemin. De fritidslärare jag slutligen fick kontakt med, genom en informants vidare kontaktnät i fritidshemmet, var från olika skolor i Skåne. Något större urval gjordes inte då jag var tacksam för alla som ville och kunde ställa upp på en intervju, det viktigaste för mig var att informanterna skulle arbeta i fritidshemmet och ha erfarenhet av denna verksamhet. Alla utvalda pedagoger arbetar inom den kommunala fritidshemsverksamheten och sex informanter har adekvat akademisk utbildning för yrket med behörighet att undervisa i fritidshem. De övriga informanterna har annan pedagogisk utbildning eller lång erfarenhet av att arbeta i fritidshemmet, vilket för min studie kändes relevant. Ser vi till könsfördelningen hos mina informanter är två män och åtta kvinnor, vilket inte ska ses som representativt för yrket i sig då könsfördelningen är ganska jämn mellan män och kvinnor. Yrkeserfarenheten skiljer sig åt, allt från två års arbete i fritidshem till 30 år. Tabellen nedan ger en övergripande bild av informanternas utbildning och antal år i yrket.

(Tabell 1. Information om respondenter)

Respondent Befattning År i yrket

Respondent 1 (R1) Förskolechef och

gymnasielärare. Arbetat på fritidshem en längre tid.

6

Respondent 2 (R2) Grundlärare med

inriktning mot fritidshem 4

Respondent 3 (R3) Fritidspedagog och

förstelärare i fritidshem

22

Respondent 4 (R4) Fritidspedagog och

förstelärare i fritidshem

28

36

Respondent 6 (R6) Grundlärare med inritning mot fritidshem

3

Respondent 7 (R7) Elevassistent med

erfarenhet av arbete i fritidshem

2

Respondent 8 (R8) Barnskötare med lång

erfarenhet av arbete i fritidshem

27

Respondent 9 (R9) Fritidspedagog och

förstlärelärare i fritidshem 30

Respondent 10 (R10) Socialpedagog med anställning i fritidshem

18