Förslag till vidare forskning

Syftet med studien har varit att ta reda på hur fritidspersonal arbetar med och tolkar barnkonventionen och barns rättigheter. Resultaten som framkommit har öppnat upp för många nya tankar och perspektiv inför fortsatt forskning. En möjlig fortsättning, utifrån föreliggande studie, skulle kunna vara att belysa elevers perspektiv och synsätt på sina egna rättigheter. Jag blir nyfiken på att veta mer om elevernas egen uppfattning. I vilken grad känner eleverna till sina rättigheter och hur tolkas dessa av dem själva? En annan spännande ingång till fortsatt forskning utifrån studiens resultat skulle kunna vara att undersöka hur organisation, barnsyn och verksamhetens möjligheter kan bli mer samstämmiga för den personal som verkar inom fritidshemmet.

Även internationellt skulle en studie kring elevperspektivet på rättigheter kunna tillföra ny kunskap inom området. Att fördjupa sig inom ett visst avgränsat fält, kritiskt granska och ta del av tidigare forskning ger många nya ingångar till området och just inom det

fritidshemspedagogiska fältet behöver forskning stärkas, inte minst sett utifrån ett

elevperspektiv. Slutligen skulle man också kunna göra en liknande studie på nationell nivå för att få en mer övergripande bild av hur det ser ut i hela landet med arbetet med barns

rättigheter, då min studie grundar sig på fritidshem placerade i Skåne och därmed ger en väldigt begränsad bild.

75

7. Referenser

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2017). Tolkning och reflektion Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur

Ariès, Philippe (1982). Barndomens historia. Stockholm: Gidlund

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Askland, Leif & Sataoen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Barnrättighetsutredningen (2016). Barnkonventionen blir svensk lag: betänkande. Stockholm: Wolters Kluwer

Barns rätt i samhället (BRIS). (2019) https://www.bris.se/om-bris/press-och- opinion/pressmeddelanden/ny-arsrapport-allt-fler-barn-soker-stod-hos-bris/

Berg, Gunnar. Boström, Lena. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete

http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1267467/FULLTEXT01.pdf

Cohen, Louis, Manion, Lawrence & Morrison, Keith (2007). Research Methods in Education. London: Routledge

Covell, Katherine, Brian R., Howe & Justin K. McNeil (2010). Implementing children’s human rights education in schools. Cape Breton University, Canada

76

https://journals-sagepub-com.proxy.mau.se/doi/abs/10.1177/1365480210378942

Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur

Elvstrand, Helene & Lago, Lina (2018). You know that we are not able to go to McDonald’s’: processes of doing participation in Swedish leisure time centres. Early Child Development and Care. Linköping University

https://eds-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/eds/detail/detail?vid=0&sid=d47d1836-7ace-46a1-ba8b- d02cd30e71bb%40sessionmgr101&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZQ%3d%3d#AN=00 0489567700008&db=edswss

Elvstrand, Helene & Simonsson Maria & Söderman Lago, Lina (2019). Fritidshemmets möjligheter - Att arbeta fritidspedagogiskt. Stockholm: Studentlitteratur.

Elvstrand, Helene & Närvänen, Anna-Lisa (2016). Children’s Own Perspectives on

Participation in Leisure-time Centers in Sweden. American Journal of Educational Research, 2016, Vol. 4, No. 6. Linköping’s University

file:///C:/Users/AH2868/Desktop/Master/Artiklar%20till%20översikt/education-4-6-10.pdf

Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann (2016). Fritidshem och fritidspedagogik [Elektronisk resurs] en forskningsöversikt. Lund: Kommunförbundet Skåne Tillgänglig på Internet: http://kfsk.se/larandeocharbetsliv/barn-och-utbildning/fou-skola/forskning-korthet/

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

(hämtad 2020-06-30)

Freeman, M. (1998) ‘The sociology of childhood and children’s rights’, International Journal of Children’s Rights, 6(4), pp. 433–444 https://eds-a-ebscohost-

77

com.proxy.mau.se/eds/detail/detail?vid=0&sid=e213487b-bfd8-4c1e-8661-

c79b39df2543%40sessionmgr4007&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmUmc2NvcGU9c2l0ZQ %3d%3d#AN=12609458&db=afh

Gerdes, Hanna, Fagerstrand, Emma & Ljung Aust, Karin (2019). Barnets rätt. Sensus studieförbund

Haglund, Björn. (2015). Pupil's opportunities to influence activities: a study of everyday practice at a Swedish leisure-time centre.Journal Early Child Development Care, Volume 185, 2015. University of Gothenburg

https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/03004430.2015.1009908

Haglund, Björn, Gustafsson Nyckel, Jan & Lager (red.), Karin (2020). Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. Gleerups Utbildning AB

Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson

Kaymak Ozmen, Suna., Ocal, Tugba & Ozmen, Ahmet (2012) The effect of children's rights training on primary school students' utilisation and knowledge level about children's rights. International Journal of Primary, Elementary and Early Years Education, Vol. 42. Kafkas University, Turkey

https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/03004279.2012.662520

Key, Ellen (1996). Barnets århundrade. [Nyutg.] Stockholm: Informationsförlaget

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups

78

Korczak, Janusz. (2016). Hur man älskar ett barn. 3. uppl. Stockholm: Lärarförlaget

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur

Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan- forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

Markström, Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind, Ingrid & Änggård, Eva (red.) (2009). Barn, barndom och föräldraskap. Stockholm: Carlsson

Nordenfors, Monica (2015). Delaktighet – på barns villkor? University of Gothenburg.

https://www.researchgate.net/publication/266864910

Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem. [Elektronisk resurs]

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2010/fritidshem/rapport-kvalitet-fritidshem.pdf

Skolinspektionen (2018).Undervisning i fritidshemmet inom områdena språk och kommunikation samt natur och samhälle Skolinspektionens rapport 2018. Stockholm.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgransknin gar/2018/fritidshem/fritidshem_rapport_2018.pdf

Skollagen (2010)

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800

79

Swärd, Susann (2020). Barnkonventionen i praktisk tillämpning inom förskolan och skolan. Andra upplagan Stockholm: Norstedts juridik

Trondman, Mats (2013). Att förstå barndom. Till frågan om barndom som tillblivelse (becoming) eller vara (being). Utbildning & Demokrati 2013, vol 22, nr 2, 7–35. Linneuniversitetet, Växjö.

Quinnerstedt, Ann (2016). Children’s Human Rights at School – As Formulated by Children. International journal of children’s rights 24 (2016) 657-677. Örebro University, Sweden

https://brill-com.proxy.mau.se/view/journals/chil/24/3/article-p657_8.xml

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

80

8. Bilagor

(bilaga 1)

Semistrukturerat intervjuschema Fritidshemmet och barnkonventionen

Frågor riktade mot personal (Utbildning)

(År i yrket)

1. Hur arbetar du med barns rättigheter på ditt fritidshem? I vilka olika former?

Aktiviteter? Kan du beskriva hur en aktivitet som inkluderar barnkonventionen ser ut. (Alltså försöka få intervjupersonerna att berätta och beskriva olika ”typiska”

situationer)

2. Hur har beslutet om att Barnkonventionen skulle bli lag 2020 förändrat ditt synsätt och arbete i fritidshemmet?

3. Hur tänker du kring barns rättigheter ur ett fritidshemspedagogiskt perspektiv? Vilka styrkor har fritidshemmet här?

4. Vad innebär det i praktiken för dig att Barnkonventionen är inskrivet i kapitel 4 i läroplanen? (Centralt innehåll Natur och samhälle - Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

81

6. På vilka sätt har eleverna en röst i er verksamhet?

7. Hur tolkar du Barnkonventionen? Vad betyder detta för dig och din roll som pedagog?

8. På vilket sätt kommer dina elever i fritidshemmet i kontakt med Barnkonventionen? Hur uppmärksammar ni detta dokument?

9. Hur ser era framtida planer ut för arbetet kring barns rättigheter i enlighet med konventionen?

82

(bilaga 2)

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barndom, utbildning, samhälle

Datum 2020-03-06