Vi har analyserat vårt material utifrån systematisk kategorisering. Detta innebär att vi har använt oss av öppen kodning, det vill säga att vi har brutit ner, studerat och jämfört svaren i intervjufrågorna för att sedan gruppera och kategorisera insamlad data (Bryman, 2001). Detta för att få en överblick över resultatet av intervjuerna och för att kunna fördjupa oss inom vissa frågeområden. Vi har också att fokuserat på helheten av intervjuerna för att kunna synliggöra om det finns några speciella mönster. Dessa mönster vill vi få syn på med hjälp av intervjuns förståelseform som innebär att vi fokuserar på intervjuns mening, beskrivning och mångtydighet (Kvale 2, 1997). Vi är
32
medvetna om att vår undersökning inte är representativ för alla familjer som hemundervisar. Det är ingen ”sanning” vi presenterar utan endast vår tolkning av det empiriska materialet.
Eftersom svaren på frågeformuläret redan finns dokumenterat skriftligt minskas risken för felformulering i transkriberingen eller feltolkningar (Bryman, 2001). Vi är medvetna om att personliga tolkningar ändå kan göras, och har haft detta i åtanke vid bearbetningen av vårt material. Under telefonintervjuerna har vi fört anteckningar parallellt med intervjun. Eftersom vi både har använt oss av ett frågeformulär och en telefonintervju innebär det att data delvis har samlats in i efterhand.
33
4. Resultat
Vi har fått svar från alla de familjer vi har valt att intervjua. Med familj menar vi i detta fall de eller den vårdnadshavare som bor tillsammans med barnen. De flesta svar vi har fått har varit mycket välformulerade och informativa. Sammanlagt har vi fått svar av fyra vuxna och fem barn i olika åldrar. I en av familjerna valde föräldrarna att svara gemensamt på frågorna i formuläret. Alla familjerna som har deltagit har liknande tankar kring hemundervisning. Dessa kommer vi att diskutera vidare i kapitel 5 och kapitel 6. Vi kommer att presentera varje familjs svar på intervjufrågorna för sig. Detta gör vi för att det ska bli lättöverskådligt och tydligt.
4.1 Familj 1
Den första familjen som vi har haft kontakt med består av två vuxna och två barn. Båda föräldrarna har högskoleutbildning, dock inte någon pedagogisk utbildning. Barnen är åtta år och elva år. Föräldrarna har hemundervisat sina båda barn i fem år. Vi kommer att kalla barnen för barn 1, som är elva år, och barn 2, som är åtta år. I denna familj har vi intervjuat pappan, men även mamman har deltagit via frågeformuläret som skickade ut. Föräldrarna uppger att de kom i kontakt med hemundervisning när barn 1 började i förskoleklass. Familjen var missnöjd med förskoleklassen eftersom de ansåg att systemet inte var anpassat efter barnen. Till förskoleklassen fanns en specialpedagog knuten som familjen fick kontakt med. Denna specialpedagog tipsade familjen om alternativet hemundervisning. Familjen valda att prova hemundervisning under vårterminen och tyckte att det fungerade bra och fortsatte därför även med barn 2. I denna familj är det pappan som är ansvarig för undervisningen. Han jobbar med annat än hemundervisning åtta timmar i veckan från hemmet.
34
Att utbildas i frihet och lärandets lust, utan tvång och förbud, gör att man lär sig mer än någon nationell läroplan kan beskriva. Detta har stämt väl med hur våra barn har utvecklats, och all internationell forskning på hemundervisade barn visar på samma sak. Det verkar som om institutionaliserad undervisning i västvärlden visar på mer misslyckanden ju längre tiden går och ju mer samhället och omvärlden förändras (Familj 1, Pappans svar).
Pappan anser vidare att de föräldrar som aktivt väljer hemundervisning är engagerade i sina barns utveckling och lärande. Svårigheter som han ser med hemundervisning är endast i mötet med den traditionella skolan, personal på skolan och med politiker. Han anser att svårigheterna grundar sig på rädsla för det okända, det vill säga hemundervisning. Om hemundervisning får ske på dess egna villkor, endast anpassade efter barnen fungerar det bättre. Den sociala träningen och integrationen i samhället fungerar bra enligt pappans egna erfarenheter. Pappan menar att det är klassrummet och skolan som är isolerade från samhället eftersom de inte liknar det verkliga livet. Han anser att hemundervisning inte behöver ske i hemmet utan i den verkliga världen där barnen inte begränsas så som i skolan. Han uttrycker att som hemundervisare har de hela världen till klassrum istället för endast ett rum som han anser att de har i den traditionella skolan.
Kontrollen från kommun och skola bestod i att en lärare på den lokala skolan till en början gjorde hembesök. Familjen tyckte inte att detta fungerade särskilt bra eftersom de ansåg att läraren till stor del fokuserade på det barnen inte kunde istället för att se det barnen var bra på. Istället valde familjen att komma till skolan och där fick barnen göra olika prov och test för att visa var de befann sig kunskapsmässigt.
Lärarna hade ingen erfarenhet av hemundervisning och kunde inte annat än utgå ifrån vad skolbarnen gör i skolan. Detta gjorde att de ”missade” att både se och värdera allt det andra som våra barn höll på med och utvecklades i, genom skolåren (Familj 1, intervju med Pappan)
Under höstterminen skedde besöken på skolan cirka en gång i månaden. Barnen i familjen visade då upp goda kunskapsresultat och var redan klara med det som de andra barnen i skolan skulle arbeta med under vårterminen. Därför blev besöken glesare under vårterminen. Familjen har följt de nationella läroplanerna i sin undervisning och anser att deras barn har kommit längre i sin utveckling och kunskapsnivå än vad läroplanen för
35
respektive årskurs anger. Familjen ser inte dokumentation som ett behov utan... Hur man
uppnår resultatet är underordnat att man gör det (Familj 1, Pappans svar).
Familjen valde att våren 2010, lämna Sverige. Detta på grund av myndigheternas ändrade inställning och den nya Skollagen som enligt dem omöjliggör fortsatt hemundervisning.
Vi kommer här att redogöra för hur barnen i familj 1 har svarat på våra frågor. Barn 1 anser att det som är bra med att bli undervisad i hemmet är att det blir mindre stress, ingen mobbing och att man får lära sig i sin egen takt. Barn 1 uppskattar även friheten i hemundervisning. Mindre bra är, enligt barn 1, att det finns stora krav på att hela tiden vara bra, för att få fortsätta med hemundervisning. Barn 2 uttrycker: vakna och lägga sig
när man behöver. Mer tid med kompisar. Mer tid med föräldrar (Familj 1, Barn 1).
Dåligt med hemundervisning är enligt barn 2 att aldrig ha fått prova på vanlig skola. Barn 2 har endast gått på förskola. På vår fråga om barnen känner till vilka kunskapsmål som finns för dem svarade barn 1 att familjen följer läroplanen och arbetar därför efter samma mål som finns i skolan. Barn 1 poängterar vikten av fritt och eget tänkande samt eget ansvar. Barn 2 skriver ingenting om målen utan skriver att det är bra att få göra som man vill.
4.2 Familj 2
I familj 2 har vi varit i kontakt med förälder, mamman och ett barn/tonåring. I familjen finns även två andra barn och familjen har sysslat med hemundervisning i 14 år. Denna familj använder sig av det pedagogiska förhållningssättet som kallas Unschooling, vilket innebär att man inte har undervisning i vanlig bemärkelse. Barnets intresse och mognad styr helt och hållet innehållet. Barnet lär sig bland annat i vardagliga situationer tillsammans med familjen. Mamman menar att det inte är de vuxna som ska lära barnen, utan barnen lär sig själva och att hemundervisning öppnar dörrarna för en sådan syn på kunskap där inlärning kan ske överallt, hela tiden.
36
Familjen började med hemundervisning på grund av att det äldsta barnet inte ville börja skolan utan hellre ville vara ifred och tänka själv. Båda föräldrarna har kortare yrkesinriktade utbildningar, samt viss gymnasiekompetens från komvux. Föräldern uttrycker att möjligheten med hemundervisning är:
Att få fler självständigt, ansvarsfullt tänkande individer utan krossad självkänsla och stulen barndom. Det viktigaste är att låta barn vara barn. Det är inte vi som lär barnen, det är barnen som lär sig själva av allt som sker i deras omgivning (Familj 2, intervju med mamman)
Mamman anser att mognaden hos barnet ska styra i vilken takt inlärningen ska ske. Ständig undervisning förstör den naturliga nyfikenheten hos barnet, att försöka stoppa in kunskap i någon som inte är mogen för den, är olämpligt. Kunskapen grundar sig i spontaniteten, när barnet har undringar kan dessa tankar diskuteras och bearbetas när de infaller. Mamman ser positivt på möjligheten att kunna anpassa vardagen efter barnets olika behov. Bland annat att i de perioder barnet behöver sova mycket, slippa tvinga upp barnet tidigt på morgonen. Inte heller behöver barnet tvingas att ta in kunskap när det av naturliga skäl är svårare än annars, till exempel i en tillväxtperiod. Mamman ser svårigheter med att få ett naturligt samarbete med skolvärlden, delvis på familjens villkor. Mamman diskuterar även de svårigheter som kan finnas för hemundervisade barn och menar att det kan vara att barnen av någon orsak får sämre barndom, trygghet eller kunskap. Samtidigt kan det förhålla sig så även i skolan. Exempelvis genom mobbing, misshandel och alkoholiserade föräldrar. Dessutom är risken för isolering faktiskt större i skolor än i hemmet, den kamoufleras bara. Så vad det egentligen handlar om är ”samhällets” kontrollbehov, inte barnens väl (Familj 2, intervju med mamman). Familjen skickar in en ansökan till kommunen en gång om året om att få fortsätta hemundervisa enligt Unschoolings- principer. De träffar en kontaktman en gång om året som kontrollerar om barnen utvecklas på ett bra sätt. Denna kontaktman skickar sedan sitt utlåtande vidare till skolnämnden. Familjen är angelägen om att ha en bra dialog med skolchefen och kontaktmannen i kommunen. Eftersom de anser att kunskapskrav från skolan hämmar spontan inlärning har de valt bort all form av litteratur, tester och förhör från skolan. Familjen deltar i de nationella proven men utan att lämna in svaren till skolan. Mamman anser även att ett inlämnande av provsvaren hade hämmat deras frihet.
37
Hon anser också att dagens läroplan är så pass fri att det är lättare att följa den som hemundervisande än i skolans fyrkantiga värld. Familjen har egna kunskapsmål för sina barn och de är att de ska, om de vill, kunna ta sig in på gymnasiet. Vårt eget kunskapsmål för våra barn är att de ska kunna ta sig in på gymnasiet om och när de vill det. Om inte… Så återstår ändå många andra vägar att gå (Familj 2, intervju med mamman). Därmed följer de inte någon kursplan. Mamman anser att politikerna som stödjer den nya Skollagen inte bara är emot hemundervisning utan även andra religioner, åsikter i allmänhet och andra pedagogiska inriktningar. De vet alldeles utmärkt att är det något som hemundervisade barn får, så är det social träning och interaktion. Politikerna har bara kört fast på just de här argumenten... Som en drunknande griper efter ett halmstrå. (Familj 2, intervju med mamman)
Barnet som har svarat på frågorna är 13 år gammalt. Barnet anser att det som är bra med att bli undervisade i hemmet är att man slipper skolstressen och grupptryck. Man får också fler och bra minnen med familjen. Man jämför sig med sig själv och inte med andra. Barnet berättar även om det positiva i att slippa skolmaten. Jag får vara som jag vill och ingen retar mig för det (Familj 2, Barnintervju). Barnet har aldrig varit med om skolundervisning men har bland annat gått kurser i bild, musik och i cirkusskola. På frågan om vad som är bra med att bli undervisad av sina föräldrar, svarar barnet att det inte ser det på viset utan mer som ett sätt att umgås och ha kul. Att man lär sig under tiden är bara ett plus (Familj 2, Barnintervju).
4.3 Familj 3
I familj 3 har vi intervjuat en förälder, mamman och två barn. Barn 1 är åtta år och barn 2 är nio år gammal. Familjen har hemundervisat sedan år 2005 fram till hösten 2010 då båda barnen har börjat på kommunal skola. Båda föräldrarna har akademisk bakgrund. Familjen blev intresserad och nyfiken på hemundervisning när de bodde i USA och de började även hemundervisa sina barn där. När de återvände till Sverige tyckte de att det kändes passande att fortsätta med hemundervisning. Mamman uttrycker att de på egen
38
hand ville lära barnen att skriva och läsa. Dessutom ville de använda sig av läromaterial som de ansåg var av högre kunskapskvalitet.
Vi har köpt mycket från USA där utbudet är mycket stort för HU- familjer (Hemundervisande familjer). Vi kan använda oss av den pedagogik vi tycker om för våra barn. Vi kan lära oss mer än vad kommunen kräver (Familj 3, intervju med mamman)
Mamman berättar att möjligheterna med hemundervisning var att Barnen kan lära sig
mer under kortare tid. Föräldrarna och barnen får en bättre relation till varandra och mer tid tillsammans (Familj 3, intervju med mamman). Detta kräver mycket engagerade
föräldrar, planering och självdisciplin och ibland kan det vara svårt att hinna med och räcka till som förälder när man ska anpassa nivån för fler barn i olika åldrar. (Familj 3, intervju med mamman)
Mamman uppger att under det första hemundervisningsåret fanns det ingen kontroll alls från skola eller kommun på undervisningen. Därefter skärptes kontrollen och familjen fick välja en kommunal skola som kontrollerade att barnen nådde de angivna målen. Familjen har en religiös tro som de ville införliva i undervisningen. De följde, förutom Lpo 94 även en läroplan för kristna skolor från USA. Mamman anser att det var krävande att följa skolans mål och hade istället velat ha den friheten att kunna arbeta mot egenuppsatta mål för barnen och kunna välja på egen hand vad barnen skulle lära sig.
Barn 1 som har svarat på intervjufrågorna är åtta år och har hemundervisats sedan 4 års ålder fram till hösten 2010. Barnet berättar att hemundervisning har varit bra för att det är lätt i skolan nu. Barn 1 uttrycker också: Det är tråkigare hemma, mer ensamt, vi lär
oss mer om naturen i skolan, det är bra (Familj 3, Barnintervju, Barn 1).
Barn 2 är nio år och har också blivit hemundervisad sedan fyra års ålder. Barnet gick första årskursen i en friskola eftersom föräldrarna blev nekade hemundervisning. Föräldrarna blev året efter godkända för att hemundervisa. Barn 2 går från och med hösten 2010 i kommunal skola. Det enda barnet skriver om hemundervisning är att det var bra för att man slutar tidigt varje dag.
39
5. Analys
Vi kommer här att analysera våra intervjusvar i förhållande till de teorier vi beskrev i kapitel Kunskapsbakgrund. Vi kommer även att förhålla oss till den litteratur och den forskning vi har använt oss av för att förstå och analysera det empiriska materialet.
Om vi kunde förbättra metoden som vi har använt oss av, skulle vi intervjua fler personer för att på sätt kunna välja att även intervjua barn från några familjer och vuxna från andra familjer. Vi tror att detta hade bidragit till en mer objektiv bild av hemundervisning. Att föräldrarna i vår undersökning kan ha påverkat barnen i deras formulärsvar är vi medvetna om och detta hade till viss del kunnat undvikas om vi även hade intervjuat fler barn och vuxna från olika familjer. Om vi hade haft längre tid på oss att genomföra vår forskning, hade vi grundligare letat efter hemundervisande familjer. Vi hade även velat besöka familjerna för att på så sätt skapa oss en bredare bild av deras situation gällande hemundervisning. Vi hade på så sätt också kunnat observera deras faktiska hemundervisningsmiljö och kunnat koppla den till deras svar och resten av vår undersökning.