Hemundervisning- ett alternativt val

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Hemundervisning

- Ett alternativt val

Homeschooling – an optional choice

Vanja Pavicic

Emma Tomasson

Lärarexamen 210 hp Examinator: Laid Bouakaz

Samhällsorienterande ämnen och Handledare: Therese Vincenti barns lärande, 210 hp Malmgren

2010-11-11 Lärarutbildningen Individ och Samhälle

2

3

Sammanfattning

Vårt främsta syfte med uppsatsen är att synliggöra hemundervisning som ett likvärdigt alternativ till skolundervisning och därigenom ta reda på om detta undervisningssätt är förenligt med dagens lagar, konventioner och läroplan. Vilka fördelar samt nackdelar finns det med hemundervisning utifrån aktuell forskning och vårt insamlade empiriska material? Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur undervisningssituationen ser ut för tre familjer som hemundervisar i Sverige. Vi har undersökt vilken forskning som ligger till grund för den nya Skollagen. Slutsatser vi har kommit fram till är att hemundervisning är ett fullgott alternativ till skolundervisning om tillräcklig kontroll av kvaliteten utförs. Dock har möjligheten att välja hemundervisning avsevärt försvårats på grund av den nya Skollagen som träder i kraft 2011. Vi har skrivit alla kapitel i examensarbetet tillsammans. Dock har vi haft huvudansvaret för olika delar. Emma Tomasson har varit huvudansvarig för avsnitten Valfrihetsprincipen, Hemundervisning,

Forskning om hemundervisning, Kunskapssyn och kvalitet på undervisning, i kapitel Kunskapsbakgrund. I kapitel Metod har Emma Tomasson varit huvudansvarig för Genomförande, Urval av intervjupersoner och Etiska överväganden. Vanja Pavicic har

haft huvudansvaret för avsnitten Skolplikt, Socialisation och Vygotskij i kapitel

Kunskapsbakgrund. I kapitel Metod har Vanja Pavicic haft huvudansvar för avsnitten Intervju som metod, Pålitlighet och äkthet, samt Bearbetning av material.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning

………...7-9

1.1 Syfte och frågeställningar……….………...8 1.2 Centrala begrepp………..………..…….9

2. Kunskapsbakgrund

……….……….……… 10-24 2.1 Skolplikt………..………10-12 2.2 Valfrihetsprincipen…..………13-14 2.3 Hemundervisning…....………...……….14-16 2.4 Forskning om hemundervisning………..16-18 2.5 Kunskapssyn och kvalitet på undervisningen...…...…….………..18-19 2.6 Socialisation…………...……….19-21 2.7 Vygotskij………...……...…….………...22-24 2.7.1 Den sociala utvecklingen…….……….………..…22-23 2.7.2 Kunskapssyn och miljö………...………23-24

3. Metod

………….……….………..25-32

3.1 Genomförande………...………...25-28 3.2 Intervju som metod……… …..28-29 3.3 Urval av intervjupersoner………..………29-30 3.4 Etiska överväganden………...….………..30 3.5 Pålitlighet och äkthet……….………...……….….31 3.6 Bearbetning av material….……..……….……..……...……..…..31-32

4. Resultat

...33-38 4.1 Familj 1……….33-35 4.2 Familj 2……….35-37 4.3 Familj 3……….37-38

5. Analys

………...……….39-45

5.1 Syfte och frågeställningar………..……….39 5.2 Hemundervisning, ett fullgott alternativ…….………..40-45

6. Slutsatser och diskussion

….………….………...46-47

6.1 Fortsatt forskning………...47

7. Referenser

………..…..………...………..48-52

7.1 Böcker………....……….……….48-49 7.2 Vetenskapliga artiklar och rapporter…...……….49-50 7.3 Internetkällor…….……..……….……...………...50-51 7.4 Intervjupersoner……….………..………..52

Bilaga 1 Bilaga 2

7

1. Inledning

Hemundervisning kan ha flera olika betydelser men i vårt arbete kommer vi att fokusera på hemundervisning som ett aktivt val, där föräldrar, av olika anledningar, själva väljer att ansvara för sina barns utbildning. Vi vill i denna uppsats undersöka hur hemundervisning som ett aktivt val fungerar i Sverige. Hemundervisning är ett relativt okänt begrepp för många trots att det är en godkänd utbildningsform i Sverige enligt Skollagen. Vi kommer att utgå ifrån hemundervisning i förhållande till det svenska skolsystemet. Eftersom det just nu pågår en debatt kring hemundervisning på grund av den nya Skollagen, har vi både tittat på hur förespråkarna och motståndarna förhåller sig till hemundervisning. Vi vill undersöka vilka argument som är vanliga i debatten och vilken forskning som finns kring hemundervisning. Våra huvudpunkter kommer att vara lagar och förordningar, kunskapsutveckling, valfrihetsprincipen samt socialisering och läroplan. Vi vill ta reda på varför de familjer som vi har intervjuat har valt hemundervisning och vilka anledningar som ligger till grund för det valet. Vi vill undersöka vilken valfrihet som finns kring hemundervisning och på vilka sätt den är reglerad.

Det finns idag mycket lite forskning kring begreppet hemundervisning som aktivt val i Sverige vilket leder till svårigheter för oss att dra långsiktiga slutsatser kring effekter av hemundervisning. Forskning på området har gjorts i andra länder, där denna typ av undervisning också är mer vanligt förekommande. Tendenser vi kan se i forskning från andra länder är att det råder en liberal inställning till hemundervisning i de flesta andra europeiska länder jämfört med Sverige (Beck 1, 2010). Eftersom den svenska forskningen om hemundervisning är mycket begränsad kommer vi att använda oss av relevant forskning från andra länder men fokusera på situationen som den ser ut i

8

Sverige. Vi är medvetna om att nya kursplaner och läroplaner är under utformande, men i vår uppsats kommer vi att utgå ifrån den nu gällande läroplanen.

Det finns ändringar i lagen för hemundervisning som vinner laga kraft 2011 och som avsevärt kommer att försvåra hemundervisning som alternativ för familjer i Sverige. Denna begränsning av valfrihet behandlas i kapitel Kunskapsbakgrund. Där kommer vi även att beskriva skolplikten och vad den innebär.

Sällan pratar man om undervisning i hemmet som ett fullgott alternativ till traditionell skolundervisning. Vi ställer oss frågande till varför situationen ser ut så. Med traditionell skolundervisning menar vi den utbildningsform som sker i skolan och som lyder under de lagar och förordningar som finns i Sverige.

Läroplanen vi har idag är Läroplan för de obligatoriska skolformerna, hädanefter kallad Lpo 94, och den är till viss del är inspirerad av pedagogfilosofen Vygotskijs idéer och teorier. De handlar till stor del om hur barn lär av varandra genom till exempel härmning och delade erfarenheter samt att inlärning sker i sociala miljöer. Vi vill undersöka hur dessa teorier av Vygotskij kan omsättas till praktik när undervisningen sker i hemmet istället för i skolan.

1.1 Syfte och frågeställningar

Vårt främsta syfte med uppsatsen är att synliggöra hemundervisning som alternativ till skolundervisning och huruvida det är ett fritt val för föräldrar och barn i Sverige?

– Varför väljer föräldrar att hemundervisa sina barn? – Hur är hemundervisningen utformad enligt föräldrarna?

9

1.2 Centrala Begrepp

Skolplikten innebär en skyldighet för eleven att gå till skolan och delta i utbildningen om eleven inte är sjuk eller har beviljats ledigt, eller om eleven får undervisning på annat sätt.

Med begreppet valfrihetsprincipen menar vi att det är föräldrarnas möjlighet och rättighet att välja skola och utbildningsform åt sina barn.

Med hemundervisning som aktivt val menar vi när föräldrar väljer att ta över ansvaret för sina barns utbildning.

10

2. Kunskapsbakgrund

2.1 Skolplikt

Alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär en skyldighet för eleven att gå till skolan och delta i utbildningen om eleven inte är sjuk eller har beviljats ledigt. Eleven ska erbjudas minst den så kallade garanterade undervisningstiden (på nio år ska den tiden vara 6665 timmar enligt den nationella timplan som finns i Skollagen). Skolplikten innebär också en skyldighet för vårdnadshavarna att se till att deras barn går till skolan och en skyldighet för skolan och kommunen att kontrollera att alla skolpliktiga barn som bor i kommunen fullgör sin skolplikt. Kommunens tillsyn över att skolplikten fullgörs innebär bland annat att kommunen ska se till att skolpliktiga barn som bor i kommunen men inte går i dess grundskola (eller motsvarande skolformer) på annat sätt får föreskriven utbildning. Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning (Skolverket, publikation 341,

Skolfrånvaro och vägen tillbaka, 2010-10-19).

Skolplikten kan i dagsläget tillgodoses på andra sätt än genom undervisning i skolan. Ett sätt är att eleven undervisas i hemmet, antingen av en lärare eller av föräldrarna. Att undervisas i hemmet av föräldrarna är ett lagligt alternativ som i Skollagen kallas för

Utbildning på annat sätt. Skollagen kapitel 3, 1 § säger: Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Hemundervisade

barn utnyttjar inte rätten att få utbildning i skola, utan blir undervisade på annat sätt. En rätt kan man säga nej till och välja ett annat, som man anser vara ett bättre alternativ.

Skolverket har publicerat en rapport, Skolfrånvaro och vägen tillbaka, rapport 341, som handlar om ogiltig långtidsfrånvaro från skolan. En uppföljning gjordes då man såg att det fanns ett behov av att studera fullgörande av skolplikten på annat sätt, bland annat

11

genom hemundervisning. Rapporten bygger på en statistisk undersökning från Skolverkets enhet för analys och utredning och har inte blivit publicerad (se bilaga 1). Vi har fått godkännande till att använda materialet från Ann-Louise Thögersen på upplysningstjänsten, Skolverket.

Skolverket har sedan 90-talet varje år samlat in uppgifter från kommunen gällande hur många barn som beviljats att fullgöra skolplikten på annat sätt (se tabell 1). Någon statistik på hur många föräldrar som ansöker om att själva ta över ansvaret för sina barns utbildning men som avslås i kommuner finns inte. Dock finns det rättsfall där kommunens avslag prövats. Här framgår det vad kommuner och rätten anser är ett fullgott alternativ. Man har bland annat beaktat vilka möjligheter hemundervisningen ger till social utveckling och hur föräldrarna kan bedriva en allsidig undervisning i alla ämnen.

Tabell 1. Omfattningen av fullgörande av skolplikten på annat sätt enligt officiell

statistik (15 oktober respektive år)

Elever i underv. Läsår på annat sätt -enligt skollagen 1995/96 87 1996/97 117 1997/98 139 1998/99 81 1999/2000 89 2000/01 108 2001/02 108 2002/03 124 2003/04 91 2004/05 96 2005/06 84 2006/07 92 2007/08 95 2008/09 102

Ungefär 20 procent av kommunerna som deltagit i undersökningen hade under 2008/09 beslutat om att ett eller flera barn fick fullgöra skolplikten på annat sätt. Knappt en tredjedel av dessa kommuner erbjuder någon eller några elever distansutbildning. Cirka

12

40 procent av kommunerna som svarade godkände undervisning på annat sätt än skolundervisning, hemundervisning eller distansutbildning. Det framgår att det då bland annat kan handla om undervisning av föräldrar i samband med en utlandsvistelse, tillfällig skola utomlands eller undervisning av lärare i hemmet. Läsåret 2008/09 blev 62 av de 148 eleverna som beviljats fullgörande av utbildning på annat sätt undervisade av föräldrar i hemmet (Se bilaga 1).

Tabell 2. Antal elever som har fått medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt.

Antal elever som "undervisas på annat sätt" 15/10/08 (enl off statistik)

Antal som "undervisas på annat sätt" 15/10/08 (off statistik kompl. m ändringar i enkäten)

Antal elever som "undervisas på annat sätt" i slutet av lå 08/09 (enl enkäten) Storstäder 4 16 26 Förortskommuner 12 17 13 Större städer 22 22 8 Pendlingskommuner 6 6 16 Glesbygdskommuner 9 7 12 Varuproducerande komm. 11 13 19 Övriga, > 25 000 inv. 14 14 22 Övriga, 12 500 - 25 000 inv. 18 21 22 Övriga, < 12 500 inv. 6 6 10 Total 102 122 148

(Alla kommuner besvarade inte enkäten. Antalet elever i sista kolumnen är uppräknat utifrån den genomsnittliga andelen i varje kommungrupp).

13

2.2 Valfrihetsprincipen

Valfrihetsprincipen började ta form under 1980-talet. Politiker från både höger och vänsterblocken börjar då tala om valfrihet i skolan. Socialdemokraterna såg valfriheten som ett steg mot mångfald medan Moderaterna kopplade samman valfrihet med konkurrens och individens rätt till fria val. Under 1990- talet skedde marknadsreformer i den offentliga sektorn och i och med detta började föräldrarnas inflytande över sina barns utbildning att öka. En förändrad demokratisyn hade tagit sin början där man gick ifrån kollektivets bästa till individens bästa (Erikson, 2006). Eftersom vi i vårt arbete fokuserar på vilken roll valfrihetsprincipen spelar för valet att hemundervisa för familjer, kan det sammanfattas att valfrihetsprincipen innebär att det är föräldrarnas möjlighet och rättighet att välja skola och utbildningsform åt sina barn. Man utgår då ifrån att föräldrar vet vad som är bäst för sina barn, och därför måste ges möjligheten att välja bland flera olika konkurrerande alternativ (Erikson, 2006). Hemundervisning ger föräldrar större valfrihet att välja utbildning åt sina barn, och tillsammans med exempelvis friskolor kan man tänka sig att hemundervisning som alternativ utbildningsform sätter press på de kommunala skolorna.

Förespråkarna till valfrihet inom grundskolan pekar på att elevens fria val att välja skola motverkar boendesegregationens återspegling som finns i klassrummen. Valfriheten antas också bidra till ökad effektivitet i hela utbildningssystemet, vilket gynnar alla elever (Bunar & Kallstenius, 2007). Kritik mot valfrihetsprincipen inom grundskolan är enligt Bunar (2009), att den på ett socialt plan leder till mer etnisk och social segregation och därmed fördjupar orättvisor i samhället. Detta eftersom nyttjandet av valfriheten till viss del är en klassfråga (Bunar, 2009). Dessutom framhäver Bunar och Kallstenius (2007) att även prestationsmässigt missgynnas elever ur de lägre samhällsklasserna eftersom de stannar kvar i skolor som elever från högre samhällsklass byter bort. Kvar blir då elever och familjer med lägre krav och mindre kännedom om vilka alternativ de har (Bunar & Kallstenius, 2007).

Fram till 1980-talet var fortfarande utbildningens jämlikhetsskapande, demokratifostrande och yrkesförberedande funktion ganska stark men ungefär vid den tidpunkten börjar dessa kollektivt baserade utbildningssyften (public good) att

14

utmanas av ett mer individorienterat utbildningsmål där den enskilde individen uppmuntras göra en egen privat karriärväg (private good). (Erikson 2006, sid 37 i den förkortade versionen)

Det har alltså skett en förändring i synen på vad utbildningen har för funktion. Mer vikt läggs på individens frihet och mindre vikt läggs vid att uppfostra eleven till demokratisk samhällsmedborgare. Även om detta fortfarande anses som viktigt, enligt den nuvarande läroplanen. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna

förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på (Lpo 94).

Enligt David Labaree (1997) kan förändringen som skett sammanfattas och fångas i frågan ”Vad kan utbildning göra för mig oavsett vad den gör för andra?” De erfarenheter inom utbildning som elever får blir med detta synsätt något som eleven själv förfogar över, privata och individuella ägodelar, som eleven kan använda sig av i framtiden för att nå olika sociala positioner (Labaree, 1997).

2.3 Hemundervisning

De regler som gäller för hemundervisning i dagsläget kommer ifrån Skollagen 1985 (SFS 1985). Lagarna har i år blivit redigerade och nya lagar börjar gälla 2011. Vi kommer att både redogöra för de lagar som gäller nu och de nya lagarna. Vi kommer även att göra en jämförelse mellan de båda lagarna och titta på vilka de faktiska skillnaderna kommer att bli för hemundervisare i Sverige. I Skollagen från 1985 kan man läsa följande i kapitel 10 som handlar om särskilda utbildningsformer:

4 § Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag, om det framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter. Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses. Medgivande kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid skall prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall återkallas med omedelbar verkan, om nödvändig insyn i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inte kan antas att förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger. (SFS 1985: 1100)

Av detta kan man utläsa att hemundervisning enligt lagen är ett godkänt alternativ om det finns tillräcklig med insyn i verksamheten. Även i FN: s stadgar om mänskliga

15

rättigheter finns rätten till hemundervisning inskrivet. Rätten att välja den undervisning,

som skall ges åt barnen, tillkommer i främsta rummet deras föräldrar (Artikel 26, punkt

3). Vidare kan man läsa i den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som Sverige antog som lag 1995, första tilläggsprotokollet, artikel 2.

Ingen må förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten kan påta sig i fråga om uppfostran och undervisning skall staten respektera föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. (Europeiska konventionen, första tilläggsprotokollet, artikel 2)

Trots dessa tydliga formuleringar har regeringen röstat igenom en ändring i Skollagen. När den träder i kraft 2011, begränsas möjligheten till hemundervisning avsevärt. Regeringen har gjort bedömningen att den nu föreslagna ändringen inte står i strid med Sveriges internationella förpliktelser (Regeringskansliet, 2010-10-19).

I den nya lagen krävs det Synnerliga skäl för att få tillstånd. Den nya Skollagen går under namnet Den nya Skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. I kapitel 24 som handlar om särskilda utbildningsformer kan man läsa om förutsättningar för medgivande i 23 §

Ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag. Medgivande ska lämnas om

1. Verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i denna lag,

2. Behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och 3. Det finns synnerliga skäl.

Bedömningen om det föreligger synnerliga skäl för hemundervisning ska utgå från elevens intressen (Regeringskansliet, 2010-10-19). Vidare finns verksamheten reglerad i kapitel 24, 24 §

Medgivande enligt 23 § får lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid ska det prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet ska återkallas, om det kan antas att förutsättningarna enligt 23 § inte längre finns. Ett beslut om återkallelse av ett medgivande gäller omedelbart, om inte annat beslutas. (Regeringskansliet 2010-09-20)

16

Både Barnombudsmannen (BO) och Diskrimineringsombudsmannen tillstyrker förslaget. Enligt BO stärks härigenom alla barns rätt till en likvärdig utbildning. I förarbeten till bestämmelserna (prop. 1985/86:10 s. 50 f., s. 125 f.) anges bland annat att hemundervisning i enstaka fall, och då främst i de lägre årskurserna, kan tänkas vara en godtagbar ersättning för skolgång om särskilda skäl föreligger. Som exempel på ett sådant skäl nämns att barnet bor i glesbygd eller behöver särskild vård.

2.4 Forskning om hemundervisning

Det finns väldigt lite forskning kring begreppet hemundervisning i Sverige. Dr. Christian W. Beck som är professor på Education Institute of Educational Research på universitetet i Oslo, Norge, har gjort en jämförelse mellan de olika nordiska länderna och övriga länder i Europa om deras inställning till hemundervisning. Han kom fram till att Sverige är det land i norden som är mest negativ till att lämna över ansvaret för barnens utbildning till föräldrarna. Enda undantaget är Tyskland där all hemundervisning är förbjudet, ett beslut som togs av Nationalsocialisterna under Adolf Hitler 1938 (Riksorganisationen för hemundervisning i Sverige 2010-09-19). Beck och Straume (2008) anser att en av anledningarna till motståndet mot hemundervisning är rädslan för att det skulle leda till ett mer segregerat samhälle. För att förhindra detta har några länder, däribland Sverige, försvårat hemundervisning genom att sätta rätten till utbildning i samband med barnets rätt till socialisation (Beck & Straume, 2008). Flera ansökningar från föräldrar om att få hemundervisa sina barn har på senare år i Sverige fått uppmärksamhet eftersom de har fått avslag med den motiveringen (Utbildningsväsendet, 2005/06, rättspraxis i skolan, Del 6). Det är alltså inte bara barnets utbildning och kunskap som är centralt när hemundervisning betraktas ur ett rättsligt perspektiv utan också vikten av barnets rätt till socialisation. I flera andra länder har liknande fall fått uppmärksamhet. Ett exempel är Kalifornien där ett beslut om avslag fick rivas upp efter massiva protester 2007 (Beck 1, 2010).

17

Under sin skoltid ska eleven inte bara skaffa sig kunskap inom diverse områden utan även lära sig att vara delaktiga i samhället. Det betyder att eleven ska kunna interagera med människor i olika åldrar, etniciteter och bakgrunder. I detta avseende gör hemundervisade barn bättre ifrån sig eftersom de tillbringar mer tid i samhället än de elever som går i skolan. Detta har forskaren Richard G Medlin kommit fram till i sin avhandling Home schooling and the question of socialization (Medlin, 2000). Han anser vidare att de elever som hemundervisas visar upp bättre självförtroende och ett större engagemang för samhällsfrågor än de elever som undervisas i skolan. Detta beror enligt Medlin (2000) på de hemundervisande föräldrarna och deras vilja att integrera sina barn i samhället och att de i mycket större utsträckning vistas utanför hemmet än vad de skolundervisade barnen vistas utanför skolan (Medlin, 2000).

Det finns många olika anledningar till att föräldrar väljer att hemundervisa sina barn. Det kan vara utifrån vitt skilda politiska uppfattningar och livsåskådningar. De allra vanligaste motiven för hemundervisning i Sverige är inte problem med pedagogiken i skolan utan snarare sociala problem som finns i skolvärlden, till exempel mobbing och utanförskap. Föräldrarna i en undersökning gjord av forskaren Beck (2010) uppger även att de har en önskan att få tillbringa mer tid med sina barn. De vill ge en, enligt dem, bättre lärandemiljö och friare pedagogik som är mer anpassad efter barnets behov (Beck 1, 2010).

Svårigheter för den kommunala skolan att tillgodose varje elevs behov är även det ett skäl för föräldrar att välja en alternativ skolform såsom hemundervisning. I och med internet och lättillgängliga bibliotek på de flesta orter finns det kunskap att inhämta överallt. Skolan är inte den enda plats för lärande och utbildning. Det informationssamhälle vi befinner oss i och har framför oss rymmer troligtvis en mängd olika inlärningsformer där skolan bara är ett sätt av många (Riksorganisationen för hemundervisning i Sveriges broschyr: klassrum världen, läroplan livet 2010-09-30). I de flesta länder i Europa går utbildning i riktning från den traditionella skolan till friare och mer öppna alternativ, som till exempel hemundervisning och distansundervisning för elever även i låga åldrar (Riksorganisationen för hemundervisning i Sverige, 2010-09-16).

18

En risk som man dock bör beakta i diskussionen kring hemundervisning är att det ofta är föräldrarna som av olika anledningar väljer hemundervisning åt sina barn. Barnen måste då anpassa sig till deras val, vare sig de valen är bra eller dåliga. Även om föräldrarna är de som beslutar om vad som är bäst för barnet är de inte de enda. Staten har ett övergripande ansvar för barnets välbefinnande (Lubienski, 2003).

2.5 Kunskapssyn och kvalitet på undervisningen

Hemundervisning så som det ser ut idag har sin början på 1960-talet. Sedan dess har en oro för kvaliteten i undervisningen funnits (Riksorganisationen för hemundervisning i Sverige 2010-09-30). I Sverige finns inte mycket forskning kring detta eller kring den kunskap som eleven förvärvar men flera studier har gjort i andra länder. De mest omfattande studierna är från National Home Education Reasearch Institute i USA och de visar entydigt på mycket goda kunskapsresultat för elever som blir hemundervisade. Vi kommer hädanefter att använda förkortningen NHERI. Varje år publicerar de en forskningsjournal som heter Home School Reasearcher (NHERI- institutet 2010-10-19). Vilka kunskaper som har testats framgår inte av studien. De hemskolade eleverna hade, enligt resultatet, en högre genomsnittlig poäng på kunskapstest än de elever som blev skolundervisade. Även om studierna är omfattande måste man förhålla sig kritisk till resultaten eftersom de medverkande inte är en representativ grupp för samhället. De var alla medelklass, kristna amerikaner som frivilligt ställde upp i undersökningarna. Testen genomfördes dessutom i hemmet utan extra insyn av NHERI- forskarna. Föräldrarna fick, sedan testet var utfört, själva välja om resultatet skulle skickas in och därmed vara med som underlag till resultatet av studien (NHERI- institutet 2010-10-19). Gissningsvis ligger det i de flesta hemundervisande föräldrars intresse att deras barn visar upp goda resultat och därför måste man vara kritisk till resultaten. Liknande problematik stöter man på i mycket av den internationella forskningen kring hemundervisning. Den är gjord på ett icke-representativt urval av befolkningen och de har i stor utsträckning själva genomfört testen och skickat in resultaten (Beck 1, 2010). Vi har inte hittat några pålitliga test i den befintliga forskningen, varken i den från Sverige eller från andra

19

länder som visar på att de elever som blir hemundervisade får varken bättre eller sämre kunskapsutveckling än de som blir skolundervisade. I alla fall om man med kunskap menar den kunskap som beskrivs i kursplaner och läroplan. Förespråkarna för hemundervisning beskriver ofta att de även strävar efter en annan sorts kunskap som några väljer att kalla livskunskap och som inte syns i de flesta test. De goda resultaten som går att utläsaav de test som många hemundervisare hänvisar till har enligt dem flera grunder. På riksorganisationen för hemundervisning kan man läsa följande

[Dessa resultat] kan verka förvånande, men de visar att hemundervisning fungerar efter andra principer än skolundervisning. En förklaring kan komma från de senaste årens anknytningsforskning och hjärnforskning som visar att vikten av nära relationer består ända upp i tonåren och att anknytning är en avgörande faktor för motivation, vilket i sin tur är en avgörande faktor för inlärning (Riksorganisationen för hemundervisning i Sveriges broschyr:

klassrum världen, läroplan livet, 2010-09-30)

2.6 Socialisation

Studier som gjorts kring hemundervisade elevers sociala inlärning och hur de tränas i att bli aktiva samhällsmedborgare, visar att eleverna generellt sett blir väl socialiserade, både som självständiga individer och som samhällsmedborgare. De barn som är registrerade som hemundervisade verkar bli väl socialiserade i samhället (Medlin, 2000).

Problem med hemundervisning är, i mindre kontrollerande länder än Sverige, att det finns barn som inte går i skolan och som inte heller är registrerade som hemundervisade. Det är så kallad Unknown homeschooling. Detta betyder att det inte finns någon kontroll över vilken undervisning som sker i hemmet, eller om det sker någon undervisning alls. Bakom begreppet Unknown homeschooling kan det gömma sig vilka familjeförhållanden som helst och där kan hemundervisning används som ett sätt att hålla sig utanför samhället. Dessa familjer är svåra att nå och därför är det svårt att veta något om deras situation. I Norge är siffran för Unknown homeschoolers cirka 50-70 % av alla som hemundervisas. De flesta av dessa barn är invandrarbarn (Beck & Straume, 2008).

20

Ett annat begrepp inom hemundervisning är det så kallade Unschoolers. Det är ett förhållningssätt där man anser att barn lär bäst när de får utforska sin omvärld med hjälp av den naturliga nyfikenheten som finns hos alla barn. Detta ska barnen få utforska utan scheman och utan regler om när, hur, och vad de ska studera. Unschoolers anser att lärande är en naturlig medfödd impuls och världen är full av läxor att lära av och pussel att lägga (Griffith, 1998).

Hemundervisning ökar i de flesta moderna länder (Beck 3, 2006). Om man anser att närvaro i skolan är viktigt ur social integrationssynvinkel, är ju frånvaro ett hot mot integration. Men debatten måste ses ur ett rättighetsperspektiv också. Föräldrars rättighet liksom fundamentala mänskliga rättigheter måste beaktas och följas i alla demokratiska samhällen. Oron för bristande socialisering kan enligt Beck (2006) inte sättas före de mänskliga rättigheterna. Samtidigt måste regleringar i hemundervisning finnas för att förhindra möjligheten att hemundervisning leder till segregation (Beck 3, 2006).

Forskaren Rich (2005) skriver i boken Home Schooling in Full View att hemundervisning bör vara strikt reglerat. Detta för att undvika okontrollerade hemundervisningsförhållanden där barn far illa. Han skriver också att oreglerad hemundervisning kan leda till att barn aldrig får reda på vilka möjligheter och alternativ de har i sitt sätt att leva och därmed blir låsta individer (Rich, 2005).

Homeschooled children can be sheltered and isolated in a way that students in schools, even sectarian private schools, cannot be. Parents can limit opportunities for social interaction, control the curriculum, and create a learning environment in witch the values of the parents are replicated and reinforced in every possible way (Rich, 2005, s 114).

Den sociala integrationen bland hemundervisare har fått mycket uppmärksamhet sedan

The human rights court tog upp ett fall i Tyskland gällande att hemundervisning kan bli

ett led i att avgränsa olika etniska grupper och invandrare i europeiska länder. Rätten ansåg att barnets rätt till utbildning ska komma före föräldrarnas rätt att undervisa hemma. Staten måste kunna garantera att barnets rättigheter följs och, enligt domen, ska även barnens sociala integration vara skolans ansvar (Beck 3, 2006). Detta innebär en förminskning av föräldrarnas möjlighet att undervisa sina barn på egen hand. Även

21

föräldrarnas religiösa inflytande begränsades i och med domen. Föräldrarnas religiösa influenser i undervisning ska ske på ett sådant sätt att barnet förstår konsekvenserna av den religiösa träningen. Konflikten här blir bland annat behovet av att integrera invandrare i samhället och behovet av att bevara individens frihet i förhållande till de mänskliga rättigheterna (Beck 2, 2008).

I Sverige togs i juni 2010 ännu ett steg mot att försvåra för de familjer som vill hemundervisa sina barn. Då infördes ett förbud mot att hemundervisa på religiösa eller filosofiska grunder. Regeringen skriver i sitt förslag till lagändringen att

Undervisningen i skolan ska vara allsidig och saklig och därigenom utformas så att alla elever kan delta, oberoende av vilken religiös eller filosofisk uppfattning som eleven och elevens vårdnadshavare har. Mot denna bakgrund är det regeringens uppfattning att det i dag inte finns något behov av en bestämmelse i skollagen som ger utrymme för hemundervisning på grund av religiös eller filosofisk uppfattning hos familjen (Regeringskansliet, 2010-10-19)

Vid sidan av Tyskland är nu Sverige det land med flest restriktioner kring hemundervisning (Beck 1, 2010).

Undersökningar har genomförts i Norge om hemundervisade elevers socialisering. Man har i omgångar intervjuat elever som blivit hemundervisade om vad de själva ansåg om sin socialisering. Det visade sig att eleverna själva ansåg sig ha stort självförtroende och att de kände sig delaktiga i samhället. De hade många vänner och upplevde ingen isolering från andra barn och ungdomar (Blok, 2004). Men även detta är en studie med många felkällor eftersom man fortfarande bara undersöker de elever som frivilligt ställer upp, och man når inte ut till de så kallade Unknown homeschoolers. Medlin (2000) anser att forskning om hemundervisning i allmänhet och om barnens socialisering i synnerhet är en ny typ av forskning. Det har därför inte utarbetats tillräckliga riktlinjer för hur den ska bedrivas än. Registrerad och till viss del kontrollerad hemundervisning är inte ett hot mot elevens möjlighet till interaktion med samhället och social utveckling (Medlin, 2000).

22

2.7 Vygotskij

I boken Vygotskij i praktiken - bland plugghästar och fusklappar, tolkar Leif Strandberg (2006) Vygotskijs pedagogik. Vygotskij var den mest betydelsefulla filosofiska och pedagogiska nytänkaren i Sovjetunionen. Han utgick i sin forskning från förhållandet mellan reproduktion och kreativitet av människans aktivitet. Han menade att reproduktion hör ihop med minnet och är behövlig för tänkandet. Dock gör den kreativa aktiviteten att människan frambringar något nytt (Lev S Vygotskij, 1995). Vi kommer här att jämföra den nuvarande läroplan med Vygotskijs tankar kring socialisering och kunskapssyn.

2.7.1 Den sociala utvecklingen

Vygotskij menar enligt Strandberg (2006) att människans yttre aktiviteter, tillsammans med andra människor, är ett hjälpmedel för inre processer. Lärande sker först tillsammans med andra för att sedan behärskas på egen hand. Han menar att aktivitet som lärande är ur socio-kulturell-historisk praxis. Med detta menas att psykologiska processer så som talande, tänkande, lärande, problemlösande, läsande, emotioner och vilja inte har sin början i de inre tankarna utan i aktiviteterna. Aktivitet som leder till utveckling och lärande är bland annat de aktiviteter som utformas i sociala sammanhang (Strandberg, 2006).

Våra individuella kompetenser härrör från olika former av interaktioner med andra människor. Jag lär mig först tillsammans med andra, det jag sedermera kan göra själv. Mitt inre tänkande har föregåtts av yttre tänkande tillsammans med andra. (Strandberg, 2006 s. 11)

Skolan måste skapa möjligheter för eleverna att ta del av varandras kunskaper och erfarenheter och på så sätt lära av varandra men också att lära tillsammans. Detta beskrivs även i läroplanen där det står att skolan ska främja förståelse för andra människor. Ett mål är också att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra (Lpo 94) Gemensamma erfarenheter och den sociala och

23

kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet (Lpo 94).

Strandberg (2006) skriver att det inte enbart är innehållet som är räknas som kunskap utan också vägen till kunskapen. Det är den vägen som förhoppningsvis ger eleverna verktyg för att kunna söka kunskap tillsammans eller på egen hand som en del i det livslånga lärandet (Strandberg, 2006).

Strandberg (2006) skriver vidare att Vygotskij menar att social kompetens är alla former av mänskligt samspel och dessa är grunden till utveckling. Barnets förhållande till sig

själv och världen är från allra första stund relationer med andra människor (Strandberg,

2006 s. 47). Samspel mellan människor är lärande och utveckling och man kan inte skilja intellektuell utveckling från social utveckling. Strandberg (2006) skriver att de skolor och förskolor som bidrar till ökat samspel mellan barn och barn, samt vuxna och barn kommer att skapa en stark grund för barnets lärande och utveckling. Att skapa miljöer för barn där det finns utrymme för samtal, diskussion och eget tankearbete är ett sätt att öka samspelet i skolan (Strandberg, 2006).

2.7.2 Kunskapssyn och miljö

Strandbergs tolkning av Vygotskij innebär att barnets förhållande till miljön förändras och påverkas av aktiviteten i miljön. Strandberg (2006) skriver att kunskap för det livslånga lärandet har bidragit till att man diskuterar vad en plats för lärande kan vara. De traditionella lärandemiljöerna fylls ut med lärande i hemmet, arbetsplatsen, i närsamhället med mera. Barnet förhåller sig kreativt till sin miljö; använder de delar

som är meningsfulla för dess egen utveckling. Det är hur miljön existerar för barnet som är det väsentliga (Strandberg, 2006, s. 20).

Vygotskij anser, enligt Strandberg (2006) att ett rum kan underlätta lärandet, men det kan också försvåra lärandet. I miljöer finns kunskaper, värderingar, känslor,

förväntningar, livsmönster och artefakter inbäddade (Strandberg, 2006, s. 20).

24

situationen, underlättar detta inlärningen och utvecklingen. Detta bidrar i sin tur till att barnen får en lärandemiljö som är levande och stimulerande (Strandberg, 2006). I läroplanen står det att skolan ska sträva efter att vara en social levande gemenskap som ger vilja och lust att lära (Lpo 94).

Det är lättare att lära sig till bilmekaniker i en bilverkstad är vad det är på en öde ö. Det är lättare att lära sig tyska i Tyskland än i Ryssland. Det är lättare att lära sig att läsa i en miljö som innehåller texter än i en miljö som inte gör det (Strandberg, 2006, s. 12).

25

3. Metod

Vi har i vår undersökning intervjuat tre familjer som har valt hemundervisning som ett alternativ till skolundervisning. Intervjufrågorna finns med i bilaga 2. Eftersom det är få föräldrar i Sverige som hemundervisar sina barn har vi haft svårigheter att få tag på intervjupersoner. Vi postade inlägg på flera olika forum på internet, bland andra

Riksorganisationen för hemundervisare, Familjeliv och Svenska långfärdsseglare, där vi

beskrev vårt arbete och undrade om det var någon som var intresserad i att delta i vår undersökning. Vi fick svar av tre familjer där vi både har intervjuat föräldrarna och barnen. Detta gjorde vi för att få en uppfattning av hur de olika parterna upplever situationen. Vi har använt oss kvalitativa intervjuer.

3.1 Genomförande

Vi använde oss av ett frågeformulär som skickades ut via mail och som sedan följdes upp med en telefonintervju. Frågeformuläret skickades ut ca en vecka innan telefonintervjuerna genomfördes. Intervjupersonerna fick själva välja vilken dag och tid de ville bli uppringda på för intervju, eller om de föredrog att själva ringa upp när de hade tid. Denna kontakt skedde över nätet. Alla intervjupersoner föredrog att bli uppringda vilket var en fördel för oss eftersom vi då kunde ha deras svar på frågeformuläret framför oss samt de frågor och undringar vi hade. Telefonintervjuerna genomfördes på olika dagar men inom loppet av en vecka.

I vårt frågeformulär har vi endast använt oss av öppna frågor för att lämna så mycket utrymme som möjligt till den intervjuades tolkning (Trost, 2007). Vi följde upp frågeformuläret med en telefonintervju för att fördjupa och bredda den information vi

26

fått. Svaren på intervjun har vi sedan analyserat utifrån de frågeställningar vi har formulerat. Frågeställningarna är, varför föräldrar väljer att hemundervisa sina barn och huruvida hemundervisning är ett fritt val för elever och föräldrar i Sverige. Vi har även analyserat intervjusvaren utifrån de teorier vi presenterat i kapitel 2.

Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer istället för kvantitativa. En anledning till vårt val är att det i Sverige finns ett mycket litet antal föräldrar som hemundervisar sina barn, vilket begränsar vårt undersökningsmaterial. Kvantitativa undersökningar kräver fler deltagande. Vi har utfört våra intervjuer på telefon där intervjupersonerna innan intervjun fick ett frågeformulär utskickat via mail. Detta valde vi att göra för att vi ville ge intervjupersonerna möjlighet att i lugn och ro läsa frågorna och därmed vara förberedda på vilka frågor som intervjun bygger på. Intervjupersonerna kunde även tänka igenom sina svar innan intervjuerna. Det kändes naturligt att börja med att skicka ut frågeformulär via mail då vi redan har etablerat en kontakt på nätet med familjerna, genom olika forum. Alla intervjudeltagare har skickat in sina svar på vårt frågeformulär via mail. Vi valde att föra anteckningar under telefonintervjun istället för att spela in den eftersom vi hade redan hade fått svar i våra frågeformulär. Dessa var ett stöd under telefonintervjun. Svaren på frågeformulären tillsammans med telefonintervjun har använts vid vår analys av relsutatet.

Vi har använt oss av en kvalitativ studie som bygger på forskning där fokus ligger på ord och inte på kvantifiering när insamling och analys av data sker (Bryman, 2001). Enligt Trost (2007) ska val av metod ske i anslutning till den aktuella frågeställningen. Eftersom vi i vår undersökning vill undersöka hur situationen ser ut för hemundervisande familjer, enligt dem själva, har vi valt att göra en kvalitativ studie. Backman (1998) skriver att det kvalitativa synsättet fokuserar intresset mer mot individen och där individen skapar och tolkar sin egen verklighet (Backman, 1998).

Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen ur de intervjuades synvinkel, utveckla innebörden av människors erfarenheter, frilägga deras livsvärld före de vetenskapliga teorierna(Kvale, 1997, s. 9, första upplagan)

27

En kvantitativ studie hade inte varit lämplig för vår undersökning eftersom den oftast bygger på numeriska data och inspireras ofta av det naturvetenskapliga synsättet. Bryman (2001) skriver också att en kritik mot kvantitativa undersökningar kan vara att man inte skiljer på den sociala verkligheten och naturvetenskapens objekt. Om man jämför dessa ignorerar man att människor tolkar sin värld och verklighet på olika sätt. Tolkningen är därmed inte konstant. Synen på verkligheten är alltså objektivistisk (Bryman, 2001).

Frågeformuläret bygger på en semi-strukturerad metod. Detta innebär att intervjupersonerna får samma frågor i ett bestämt frågeschema. Frågorna är inte ledande utan öppna för att ge intervjupersonen fler valmöjligheter att besvara dem på. När vi utförde telefonintervjun hade vi frågeformuläret att utgå ifrån och kunde då ställa följdfrågor och fördjupa intervjupersonernas svar (Bryman, 2001). Vi har valt att utföra intervju per telefon för att vi vill att våra intervjupersoner ska kunna uttrycka sina tankar och åsikter fritt inom ramarna för ämnet hemundervisning.

Trost (1997) skriver om standardisering och strukturering av intervjufrågor. Han menar att med standardiserade frågor ställer man samma frågor på samma vis till alla personer. Det finns då ingen variation, det ska vara likadant för alla. Vi har använt oss av låg grad av standardisering där vi har anpassat frågorna efter den intervjuades språkbruk. I frågeformuläret är frågorna i en viss ordning men under telefonintervjun har vi ställt frågorna i den ordning som har passat just vid det tillfället och haft en stor variationsfrihet. Trost (1997) skriver vidare om strukturering av intervjufrågorna och anser att med strukturerade frågor finns det färdiga svarsalternativ. Detta alternativ har vi valt bort eftersom vi är intresserade av den intervjuades egna upplevelse och tolkning (Trost 1997).

Vi har använt oss av samma frågor till alla vuxna intervjupersoner och andra, förenklade frågor till barnen med samma innehåll (Se bilaga 2). Eftersom vi har utfört intervjuer via telefon har det varit lätt att anpassa frågor till personen och att direkt ställa följdfrågor till dem. Uppföljningsfrågor ger tillfällen för intervjupersonen att utveckla sina svar vilket bidrar till en mer innehållsrik intervju (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2007).

28

Man kan säga att våra frågor till viss del är standardiserade eftersom vi har utgått ifrån samma frågeschema under intervjuerna. Vår flexibilitet under intervjuerna har varit stor för att varje intervjuperson ska få friheten att uttrycka sig på det sätt som passar just henne eller honom och därmed anser vi att graden av standardisering ändå inte blir hög. Om vi enbart hade använt oss av frågeformulär hade vi inte kunnat anpassa frågorna till personen, och därför har vi valt telefonintervju som datainsamlingsmetod.

Frågeformulär är ett bra sätt att motivera människor till att delta i undesökningen. De ser då vilken typ av frågor vi är intresserade av att få svar på. Det kan också vara ett sätt att förmedla att undersökningen är seriös och betydelsefull (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2007).

3.2 Intervju som metod

Vi har valt att använda oss av telefonintervjuer på grund av att intervjupersonerna inte bor på ett sådant avstånd från oss själva att det är rimligt att vi träffas personligen. Kvale & Brinkmann (2009) menar att intervjuer som genomförts via telefon är till en fördel, jämfört med direktintervjuer där man träffas personligen, eftersom man kan välja intervjupersoner obereonde av den geografiska platsen (Kvale & Brinkmann, 2009).

Vi har tagit ställning till olika etiska aspekter vad gäller intervjuerna. För att intervjupersonerna ska känna sig trygga och vilja medverka i vår intervju valde vi därför att skicka ut ett frågeformulär via mail. Detta kan vara en nackdel då intervjusvaren blir mer genomtänkta och på så vis kan spontaniteten i svaren förloras. Eftersom vi är intresserade av intervjupersonernas åsikter anser vi inte att enbart spontana svar hade ökat kvaliteten i vår undersökning. Vi har fördjupat intervjupersonernas formulärsvar genom en telefonintervju och där har det funnits utrymme för mer spontana svar. Det har varit viktigt för oss att intervjun ska bli så informationsrik som möjligt. Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud (2007) anser att samtalsintervjuer skapar möjligheter att kunna ta del av svar som inte var planerade (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2007). Vid telefonintervjun framkom information som inte tidigare hade

29

framkommit i frågeformuläret och som var intressanta och viktiga för vår undersökning. Samtalsintervjuerna gav oss en möjlighet att ha en konversation med våra intervjupersoner som upplevdes mer som ett spontant och avslappnad samtal än en utfrågning.

”De situationer där samtalsintervjuer fungerar som allra bäst är där, vi (forskarkollektivet) inte har så stora kunskaper eller då vi vill att våra resultat skall säga något om människors livsvärldar, det vill säga den mening människor ger till olika fenomen” (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2007, s 285)

En fördel vi ser med att använda ett frågeformulär via mail är att svaren som vi får blir självutskrivande och direkt kan analyseras tillsammans med telefonintervjun. Alla våra intervjupersoner har svarat på frågeformuläret skrifitligt via mail. Sedan har dessa svar bearbetats och diskuterats vidare vid telefonintervjun. Kvale och Brinkmann (2009) skriver även att en fördel men att använda sig av datorn är att det oftast är lättare att ta upp personliga och intima aspekter i intervjupersonens liv jämfört med samtalsintervju där man träffas (Kvale & Brinkmann, 2009). Detta gäller även till viss del vid telefonintervjuer enligt Bryman (2001). Han anser också att en stor fördel med just telefonintervju är den distans som en telefonintervju medför. Den intervjuade blir mindre påverkad i sina svar av hur intervjuaren framställer sig. Faktorer som annars kan påverka vid en direkt intervju, ansikte mot ansikte, är kön, klass och etnisk bakgrund. Dock kan det också vara en svaghet i en telefonintervju eftersom intervjuaren inte kan uppfatta ansiktsuttryck och liknande hos den intervjuade. Detta kan skapa en osäkerhet hos båda parter (Bryman, 2001).

3.3 Urval av intervjupersoner

Eftersom det ämne som vi har valt att undersöka bara existerar i relativt liten utsträckning i Sverige började vi med att ringa in platser där vi kunde komma i kontakt med hemundervisande familjer. Vi hittade flera olika hemsidor där utövare och förespråkare för hemundervisning möts. Vi postade inlägg i deras forum där vi talade om vilka vi är och vad vi vill undersöka samt att vi efterlyste familjer som kunde tänka sig

30

att ställa upp och medverka i våra intervjuer. Vi blev kontaktade av tre olika familjer som var intresserade av att deltaga. Eftersom vi egentligen hade velat skapa kontakt med ytterligare några familjer skickade vi även ut likadana trådar på andra forum. Till exempel Långseglarnas forum eftersom det finns flera familjer som har långseglat med sina barn och då har undervisat dem själva. Tyvärr fick vi ingen respons därifrån. Några familjer hade angett sin e- mail adress på forumsidan och vi skickade även privata mail till dem utan framgång. De tre familjer som var positiva till att medverka i vår undersökning hade vi fortsatt mail- kontakt med vid flera tillfällen innan frågeformuläret skickades ut. Vi fick tillstånd från föräldrarna att även få intervjua barnen i familjerna och vi kom överens med familjerna om att de skulle vara anonyma i undersökningen. Barnen i familjerna är i olika åldrar men eftersom vi skickade ut ett frågeformulär som krävde såväl läskunnighet som skrivkunnighet, blev urvalet bland barnen naturligt. De som kan skriva och läsa deltar och de yngre barnen lämnas utanför. Vi är i denna undersökning dessutom enbart intresserade av hemundervisning av barn i skolåldern och inte av dem som blir hemundervisade i förskoleåldern.

3.4 Etiska överväganden

Innan vi skickade ut vårt frågeformulär informerades intervjupersonerna om vad deras medverkande i undersökningen innebar och hur det skulle gå till. Vi är medvetna om att de svar vi har fått i våra intervjuer kan vara av känslig karaktär och därför har våra intervjupersoner blivit lovade anonymitet. De är medvetna om syftet med intervjuerna och att de kommer att publiceras i detta examensarbete men då utan att deras namn finns med eller annan information som kan röja deras identitet. Enligt de Forskningsetiska

principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är det viktigt att

informera intervjupersonerna om deras uppgift i undersökningen. Även att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan avbryta intervjun utan negativa konsekvenser. De skriver även att samtycke är ett måste och att barn under 15 år måste ha föräldrarnas/vårdnadshavarnas godkännande. I samband med ett utskick av

31

intervjufrågor, informerade vi våra intervjupersoner om ovanstående aspekter (Vetenskapsrådet, 2010-10-04).

3.5 Pålitlighet och äkthet

I vårt arbete har vi analyserat våra intervjusvar utifrån tidigare forskning och vår kunskapsbakgrund utan någon generalisering. Bryman (2001) skriver att personer som intervjuats i en kvalitativ undersökning inte är representativa för en hel population. Han menar att man istället ska generalisera resultatet till teori och inte till populationer. Vi är medvetna om att våra intervjupersoner inte är representativa för alla som hemundervisar eller blir hemundervisade och därför vill vi förtydliga att någon generalisering inte har gjorts. Vi vill istället ge en rättvis bild av intervjupersonernas svar. Kunskapsbakgrunden i vårt arbete och den tidigare forskning som vi har använt oss av har många olika infallsvinklar och aspekter vilket skapar en trovärdighet och objektivitet för vår undersökning. Bland annat har vi använt oss av både förespråkarnas argument till fortsatt öppenhet gentemot hemundervisning och angett vilka skäl de som ställer sig kritiska till hemundervisning lutar sig mot. Detta förhållningssätt har vi använt oss av eftersom vi anser att det skapar en mer trovärdig och mer pålitlig helhetsbild av begreppet hemundervisning.

3.6 Bearbetning av material

Vi har analyserat vårt material utifrån systematisk kategorisering. Detta innebär att vi har använt oss av öppen kodning, det vill säga att vi har brutit ner, studerat och jämfört svaren i intervjufrågorna för att sedan gruppera och kategorisera insamlad data (Bryman, 2001). Detta för att få en överblick över resultatet av intervjuerna och för att kunna fördjupa oss inom vissa frågeområden. Vi har också att fokuserat på helheten av intervjuerna för att kunna synliggöra om det finns några speciella mönster. Dessa mönster vill vi få syn på med hjälp av intervjuns förståelseform som innebär att vi fokuserar på intervjuns mening, beskrivning och mångtydighet (Kvale 2, 1997). Vi är

32

medvetna om att vår undersökning inte är representativ för alla familjer som hemundervisar. Det är ingen ”sanning” vi presenterar utan endast vår tolkning av det empiriska materialet.

Eftersom svaren på frågeformuläret redan finns dokumenterat skriftligt minskas risken för felformulering i transkriberingen eller feltolkningar (Bryman, 2001). Vi är medvetna om att personliga tolkningar ändå kan göras, och har haft detta i åtanke vid bearbetningen av vårt material. Under telefonintervjuerna har vi fört anteckningar parallellt med intervjun. Eftersom vi både har använt oss av ett frågeformulär och en telefonintervju innebär det att data delvis har samlats in i efterhand.

33

4. Resultat

Vi har fått svar från alla de familjer vi har valt att intervjua. Med familj menar vi i detta fall de eller den vårdnadshavare som bor tillsammans med barnen. De flesta svar vi har fått har varit mycket välformulerade och informativa. Sammanlagt har vi fått svar av fyra vuxna och fem barn i olika åldrar. I en av familjerna valde föräldrarna att svara gemensamt på frågorna i formuläret. Alla familjerna som har deltagit har liknande tankar kring hemundervisning. Dessa kommer vi att diskutera vidare i kapitel 5 och kapitel 6. Vi kommer att presentera varje familjs svar på intervjufrågorna för sig. Detta gör vi för att det ska bli lättöverskådligt och tydligt.

4.1 Familj 1

Den första familjen som vi har haft kontakt med består av två vuxna och två barn. Båda föräldrarna har högskoleutbildning, dock inte någon pedagogisk utbildning. Barnen är åtta år och elva år. Föräldrarna har hemundervisat sina båda barn i fem år. Vi kommer att kalla barnen för barn 1, som är elva år, och barn 2, som är åtta år. I denna familj har vi intervjuat pappan, men även mamman har deltagit via frågeformuläret som skickade ut. Föräldrarna uppger att de kom i kontakt med hemundervisning när barn 1 började i förskoleklass. Familjen var missnöjd med förskoleklassen eftersom de ansåg att systemet inte var anpassat efter barnen. Till förskoleklassen fanns en specialpedagog knuten som familjen fick kontakt med. Denna specialpedagog tipsade familjen om alternativet hemundervisning. Familjen valda att prova hemundervisning under vårterminen och tyckte att det fungerade bra och fortsatte därför även med barn 2. I denna familj är det pappan som är ansvarig för undervisningen. Han jobbar med annat än hemundervisning åtta timmar i veckan från hemmet.

34

Att utbildas i frihet och lärandets lust, utan tvång och förbud, gör att man lär sig mer än någon nationell läroplan kan beskriva. Detta har stämt väl med hur våra barn har utvecklats, och all internationell forskning på hemundervisade barn visar på samma sak. Det verkar som om institutionaliserad undervisning i västvärlden visar på mer misslyckanden ju längre tiden går och ju mer samhället och omvärlden förändras (Familj 1, Pappans svar).

Pappan anser vidare att de föräldrar som aktivt väljer hemundervisning är engagerade i sina barns utveckling och lärande. Svårigheter som han ser med hemundervisning är endast i mötet med den traditionella skolan, personal på skolan och med politiker. Han anser att svårigheterna grundar sig på rädsla för det okända, det vill säga hemundervisning. Om hemundervisning får ske på dess egna villkor, endast anpassade efter barnen fungerar det bättre. Den sociala träningen och integrationen i samhället fungerar bra enligt pappans egna erfarenheter. Pappan menar att det är klassrummet och skolan som är isolerade från samhället eftersom de inte liknar det verkliga livet. Han anser att hemundervisning inte behöver ske i hemmet utan i den verkliga världen där barnen inte begränsas så som i skolan. Han uttrycker att som hemundervisare har de hela världen till klassrum istället för endast ett rum som han anser att de har i den traditionella skolan.

Kontrollen från kommun och skola bestod i att en lärare på den lokala skolan till en början gjorde hembesök. Familjen tyckte inte att detta fungerade särskilt bra eftersom de ansåg att läraren till stor del fokuserade på det barnen inte kunde istället för att se det barnen var bra på. Istället valde familjen att komma till skolan och där fick barnen göra olika prov och test för att visa var de befann sig kunskapsmässigt.

Lärarna hade ingen erfarenhet av hemundervisning och kunde inte annat än utgå ifrån vad skolbarnen gör i skolan. Detta gjorde att de ”missade” att både se och värdera allt det andra som våra barn höll på med och utvecklades i, genom skolåren (Familj 1, intervju med Pappan)

Under höstterminen skedde besöken på skolan cirka en gång i månaden. Barnen i familjen visade då upp goda kunskapsresultat och var redan klara med det som de andra barnen i skolan skulle arbeta med under vårterminen. Därför blev besöken glesare under vårterminen. Familjen har följt de nationella läroplanerna i sin undervisning och anser att deras barn har kommit längre i sin utveckling och kunskapsnivå än vad läroplanen för

35

respektive årskurs anger. Familjen ser inte dokumentation som ett behov utan... Hur man

uppnår resultatet är underordnat att man gör det (Familj 1, Pappans svar).

Familjen valde att våren 2010, lämna Sverige. Detta på grund av myndigheternas ändrade inställning och den nya Skollagen som enligt dem omöjliggör fortsatt hemundervisning.

Vi kommer här att redogöra för hur barnen i familj 1 har svarat på våra frågor. Barn 1 anser att det som är bra med att bli undervisad i hemmet är att det blir mindre stress, ingen mobbing och att man får lära sig i sin egen takt. Barn 1 uppskattar även friheten i hemundervisning. Mindre bra är, enligt barn 1, att det finns stora krav på att hela tiden vara bra, för att få fortsätta med hemundervisning. Barn 2 uttrycker: vakna och lägga sig

när man behöver. Mer tid med kompisar. Mer tid med föräldrar (Familj 1, Barn 1).

Dåligt med hemundervisning är enligt barn 2 att aldrig ha fått prova på vanlig skola. Barn 2 har endast gått på förskola. På vår fråga om barnen känner till vilka kunskapsmål som finns för dem svarade barn 1 att familjen följer läroplanen och arbetar därför efter samma mål som finns i skolan. Barn 1 poängterar vikten av fritt och eget tänkande samt eget ansvar. Barn 2 skriver ingenting om målen utan skriver att det är bra att få göra som man vill.

4.2 Familj 2

I familj 2 har vi varit i kontakt med förälder, mamman och ett barn/tonåring. I familjen finns även två andra barn och familjen har sysslat med hemundervisning i 14 år. Denna familj använder sig av det pedagogiska förhållningssättet som kallas Unschooling, vilket innebär att man inte har undervisning i vanlig bemärkelse. Barnets intresse och mognad styr helt och hållet innehållet. Barnet lär sig bland annat i vardagliga situationer tillsammans med familjen. Mamman menar att det inte är de vuxna som ska lära barnen, utan barnen lär sig själva och att hemundervisning öppnar dörrarna för en sådan syn på kunskap där inlärning kan ske överallt, hela tiden.

36

Familjen började med hemundervisning på grund av att det äldsta barnet inte ville börja skolan utan hellre ville vara ifred och tänka själv. Båda föräldrarna har kortare yrkesinriktade utbildningar, samt viss gymnasiekompetens från komvux. Föräldern uttrycker att möjligheten med hemundervisning är:

Att få fler självständigt, ansvarsfullt tänkande individer utan krossad självkänsla och stulen barndom. Det viktigaste är att låta barn vara barn. Det är inte vi som lär barnen, det är barnen som lär sig själva av allt som sker i deras omgivning (Familj 2, intervju med mamman)

Mamman anser att mognaden hos barnet ska styra i vilken takt inlärningen ska ske. Ständig undervisning förstör den naturliga nyfikenheten hos barnet, att försöka stoppa in kunskap i någon som inte är mogen för den, är olämpligt. Kunskapen grundar sig i spontaniteten, när barnet har undringar kan dessa tankar diskuteras och bearbetas när de infaller. Mamman ser positivt på möjligheten att kunna anpassa vardagen efter barnets olika behov. Bland annat att i de perioder barnet behöver sova mycket, slippa tvinga upp barnet tidigt på morgonen. Inte heller behöver barnet tvingas att ta in kunskap när det av naturliga skäl är svårare än annars, till exempel i en tillväxtperiod. Mamman ser svårigheter med att få ett naturligt samarbete med skolvärlden, delvis på familjens villkor. Mamman diskuterar även de svårigheter som kan finnas för hemundervisade barn och menar att det kan vara att barnen av någon orsak får sämre barndom, trygghet eller kunskap. Samtidigt kan det förhålla sig så även i skolan. Exempelvis genom mobbing, misshandel och alkoholiserade föräldrar. Dessutom är risken för isolering faktiskt större i skolor än i hemmet, den kamoufleras bara. Så vad det egentligen handlar om är ”samhällets” kontrollbehov, inte barnens väl (Familj 2, intervju med mamman). Familjen skickar in en ansökan till kommunen en gång om året om att få fortsätta hemundervisa enligt Unschoolings- principer. De träffar en kontaktman en gång om året som kontrollerar om barnen utvecklas på ett bra sätt. Denna kontaktman skickar sedan sitt utlåtande vidare till skolnämnden. Familjen är angelägen om att ha en bra dialog med skolchefen och kontaktmannen i kommunen. Eftersom de anser att kunskapskrav från skolan hämmar spontan inlärning har de valt bort all form av litteratur, tester och förhör från skolan. Familjen deltar i de nationella proven men utan att lämna in svaren till skolan. Mamman anser även att ett inlämnande av provsvaren hade hämmat deras frihet.

37

Hon anser också att dagens läroplan är så pass fri att det är lättare att följa den som hemundervisande än i skolans fyrkantiga värld. Familjen har egna kunskapsmål för sina barn och de är att de ska, om de vill, kunna ta sig in på gymnasiet. Vårt eget kunskapsmål för våra barn är att de ska kunna ta sig in på gymnasiet om och när de vill det. Om inte… Så återstår ändå många andra vägar att gå (Familj 2, intervju med mamman). Därmed följer de inte någon kursplan. Mamman anser att politikerna som stödjer den nya Skollagen inte bara är emot hemundervisning utan även andra religioner, åsikter i allmänhet och andra pedagogiska inriktningar. De vet alldeles utmärkt att är det något som hemundervisade barn får, så är det social träning och interaktion. Politikerna har bara kört fast på just de här argumenten... Som en drunknande griper efter ett halmstrå. (Familj 2, intervju med mamman)

Barnet som har svarat på frågorna är 13 år gammalt. Barnet anser att det som är bra med att bli undervisade i hemmet är att man slipper skolstressen och grupptryck. Man får också fler och bra minnen med familjen. Man jämför sig med sig själv och inte med andra. Barnet berättar även om det positiva i att slippa skolmaten. Jag får vara som jag vill och ingen retar mig för det (Familj 2, Barnintervju). Barnet har aldrig varit med om skolundervisning men har bland annat gått kurser i bild, musik och i cirkusskola. På frågan om vad som är bra med att bli undervisad av sina föräldrar, svarar barnet att det inte ser det på viset utan mer som ett sätt att umgås och ha kul. Att man lär sig under tiden är bara ett plus (Familj 2, Barnintervju).

4.3 Familj 3

I familj 3 har vi intervjuat en förälder, mamman och två barn. Barn 1 är åtta år och barn 2 är nio år gammal. Familjen har hemundervisat sedan år 2005 fram till hösten 2010 då båda barnen har börjat på kommunal skola. Båda föräldrarna har akademisk bakgrund. Familjen blev intresserad och nyfiken på hemundervisning när de bodde i USA och de började även hemundervisa sina barn där. När de återvände till Sverige tyckte de att det kändes passande att fortsätta med hemundervisning. Mamman uttrycker att de på egen