Ett skolpliktigt barn ska medges att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen, om det framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt skollagens föreskrifter.1
Med stöd av ovanstående paragraf kan hemkommunen bevilja att ett skolpliktigt barn undervisas på annat sätt än i en kommunal eller fristående skola, t.ex. hemma av föräldrarna.
Skolverket har allt sedan mitten av 90-talet årligen samlat in uppgifter om hur många barn som beviljats att fullgöra skolplikten på annat sätt. Antalet har varierat mellan ca 80-140 (se tabell 1).
I vilken utsträckning kommuner avslår föräldrars ansökan om att t.ex. få undervisa barnet hemma är inte känt. Det finns några rättsfall där kommuners avslag prövats. Av rättsfallen framgår något om hur kommuner och rätten bedömer vad som är ett ”fullgott alternativ”. Stor hänsyn tas till vilka möjligheter hemundervisningen ger till social utveckling liksom vilka möjligheter föräldrarna har att bedriva en allsidig undervisning i alla ämnen. I förslaget till ny skollag skärps bestämmelserna så att undervisning av föräldrar i hemmet i princip blir omöjligt.
1 10 kap 4 § skollagen (1985:1100).
54
Tabell 1. Omfattningen av ”fullgörande av skolplikten på annat sätt” enligt officiell statistik (15 oktober respektive år) Elever i underv. Läsår på annat sätt - enligt skollagen 1995/96 87 1996/97 117 1997/98 139 1998/99 81 1999/2000 89 2000/01 108 2001/02 108 2002/03 124 2003/04 91 2004/05 96 2005/06 84 2006/07 92 2007/08 95 2008/09 102
Det finns en viss opinion som driver frågan om föräldrars rätt att själva undervisa sina barn och det finns svenska webbsidor för sådana organisationer. ”Homeschooling” påstås ha vuxit till en stor rörelse i t.ex. USA och Kanada. Frågorna till Skolverket rörande ”hemundervisning” har de senaste åren blivit allt fler enligt Skolverkets upplysningstjänst. Utifrån omfattningen av frågorna förefaller det vara ett växande antal barn som undervisas hemma, något som inte framgår av den årliga statistiken.
Omfattningen av ”undervisning på annat sätt” i slutet av läsåret 2008/09
För att få mer information om ”Fullgörande av skolplikten på annat sätt” ställde Skolverket i en enkät i slutet av april 2009 några frågor till alla barn- och utbildningsförvaltningar (motsvarande) ansvariga för obligatoriska skolan.2
I enkätblanketten förtrycktes den uppgift om antal elever som ”undervisades på annat sätt enligt skollagens 10 kap. 4 § ” som kommunen redovisat i statistikinsamlingen den 15 oktober 2008. I en fråga i enkäten ombads kommunen sedan ange om antalet elever var detsamma i maj 2009.
2 Enkät om långvarig ogiltig frånvaro m.m. i grundskolan och obligatoriska särskolan,
55
Tabell 2. Antal elever som har fått medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt.
Antal elever som "undervisas på annat sätt" 15/10/08 (enl off statistik) Antal som "undervisas på annat sätt" 15/10/08 (off statistik kompl. m ändringar i enkäten) Antal elever som "undervisas på annat sätt" i slutet av lå 08/09 (enl enkäten) Storstäder 4 16 26 Förortskommuner 12 17 13 Större städer 22 22 8 Pendlingskommuner 6 6 16 Glesbygdskommuner 9 7 12 Varuproducerande komm. 11 13 19 Övriga, > 25 000 inv. 14 14 22 Övriga, 12 500 - 25 000 inv. 18 21 22 Övriga, < 12 500 inv. 6 6 10 Total 102 122 148
(Alla kommuner besvarade inte enkäten. Antalet elever i sista kolumnen är uppräknat utifrån den genomsnittliga andelen i varje kommungrupp.)
Som framgår av tabellen var antalet elever som undervisades på annat sätt något högre i slutet av läsåret än i början.
Några kommuner ändrade uppgifterna för oktober och redovisade nya uppgifter jämfört med vad de hade uppgivit tidigare. Framför allt var det i Göteborg som antalet elever uppgavs vara betydligt fler i oktober än vad som tidigare hade rapporterats i statistikinsamlingen (15 jämfört med 3). (Enkäten besvarades av stadsdelsförvaltningarna.) Beslut om att medge att skolplikten får fullgöras på annat sätt ska fattas av styrelsen för den skola där barnet annars skulle ha gått, dvs. av barn- och utbildningsnämnden (motsvarande) i hemkommunen.3 Dokumentationen av sådana beslut borde innebära att det är entydigt vilka uppgifter som efterfrågas både i den löpande statistiken per 15/10 och i enkäten. Kommentarer i enkäten indikerar att det i några kommuner kan finnas oklarheter angående vad som avses med medgivanden enligt 10 kap. 4 § skollagen. Ingenting tyder dock på att ”undervisning på annat sätt” skulle vara av betydligt större omfattning än vad som rapporteras i den löpande statistiken.
Drygt 20 procent av kommunerna hade under 2008/09 beslutat låta ett eller flera barn fullgöra skolplikten på annat sätt. I knappt en tredjedel av dessa kommuner fick någon eller
56
några elever distansundervisning.4 I knappt hälften, dvs. i 10 procent av alla kommuner, hade föräldrar beviljats att undervisa sitt eller sina barn i hemmet. I ungefär 40 procent av kommunerna som beviljat ”undervisning på annat sätt” genomfördes utbildningen på annat sätt än genom hemundervisning eller distansundervisning. Av kommentarer framgår att det kan handla om undervisning av föräldrarna utomlands i samband med en längre utlandsvistelse, tillfällig skolgång i en skola utomlands eller undervisning av en lärare i hemmet. 62 av de 148 eleverna som i slutet av läsåret 2008/09 hade beviljats fullgöra utbildningen på annat sätt undervisades av föräldrar i hemmet.
Hälften av de elever som i slutet av läsåret 2008/09 hade beviljats att fullgöra utbildningen på annat sätt hade beviljats detta för en kortare period än läsåret. En tredjedel av eleverna hade beviljats utbildning på annat sätt under hela läsåret 2008/09. För 24 elever hade utbildning på annat sätt pågått i två eller tre läsår.
Tabell 3. Under hur lång tid har ”utbildningen på annat sätt” pågått?
Antal elever som beviljats fullgöra utbildningen på annat sätt i maj - 09 Därav: Del av läsåret 08/09 Hela 08/09 Två läsår Tre läsår eller mer 148 72 52 14 10
Uppföljning och insyn
Medgivande om att fullgöra utbildningen på annat sätt kan lämnas för upp till ett år i sänder.5 Hemkommunen har rätt till insyn i verksamheten och under tiden utbildningen pågår ska hemkommunen pröva hur verksamheten utfaller.
I enkäten ställdes en öppen fråga om hur kommunen utövar tillsyn över ”utbildning på annat sätt”. Svaren varierar från ”vet ej” till ”uppföljningsmöten kontinuerligt”, ”varje månad”, ”var sjätte vecka”, ”varje termin” eller ”årligen”. Oftast anges att det är rektor för den skola där eleven skulle ha gått som ansvarar för uppföljningarna. I en kommun görs uppföljningen av en planeringssekreterare på förvaltningen med särskilt uppdrag att utöva tillsynen. Andra svar är att en specialpedagog eller mentor ansvarar för att utvärdera kunskaper och sociala färdigheter. Ett par kommuner anger att eleven kommer till skolan för undervisning i estetiska ämnen varje vecka. Uppföljningen av distansundervisning och undervisning av föräldrar i hemmet förefaller ske på samma sätt. Om eleven beviljats undervisning utomlands, av föräldrar eller tillfälligt i en skola utomlands, sker uppföljningen av kunskaper och färdigheter vid återkomsten till Sverige och hemskolan.
4
Skollagen innehåller inte någon reglering av distansundervisning. Skolverket har inom ramen för ett regeringsuppdrag lämnat förslag på hur distansundervisning skulle kunna anordnas i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande fristående skolor. Se Skolverket (2008), Distansundervisning för elever i grundskola och gymnasieskola.
57
Bilaga 2
Intervjufrågor Namn:
Berätta om vad som fick er att välja hemundervisning. Hur länge har ni hemundervisat?
Berätta om er bakgrund gällande utbildning och yrke.
Hur skedde/sker uppföljning och kontroll från kommunen eller skolan? Vilka möjligheter ser ni med hemundervisning?
Vilka svårigheter ser ni?
På vilket sätt förhåller ni er till kursplan/läroplan när det gäller kunskapsutveckling och måluppfyllelse?
På vilket sätt hanterar ni dokumentationen av undervisningen och den egna kvalitetskontrollen?
Vad anser ni om regeringens krav på elevens rätt till social träning och interaktion med samhället?
Övriga tankar
Frågor till barnet/barnen Namn och ålder:
1. Vad är bra och vad är mindre bra tycker du med att bli undervisad i hemmet?
2. Vilka andra typer av undervisning har du varit med om?
3. Vilka likheter mellan annan undervisning och undervisning i hemmet kan du i så fall se?
4. Vilka är de största skillnaderna tycker du?
5. Berätta om på vilket sätt du träffar andra barn och andra vuxna än den egna familjen.
58 föräldrar?
7. I skolan finns det mål, saker som alla barn i en viss ålder måste klara av, vilka mål finns för dig?
8. Övriga tankar