I en empirisk studie med ansats i livsvärldsfenomenologi eftersträvas en öppenhet gentemot det som studeras. Det är viktigt att vara öppen för och nyfiken på den livsvärld som informanterna delar med sig av så att fenomenet som studeras kan framträda och bli synligt utifrån informanternas perspektiv. Detta har varit en ledstjärna genom bearbetningen av det empiriska materialet i denna studie.
I inledningen till föreliggande studie förklaras begreppen tolkning och förståelse. Det handlar om en form av dubbelt användande, dels att försöka att se hur eleverna tolkar och förstår de filmer de sett, dels att tolka intervjuerna för att förstå det eleverna berättat. Begreppet förförståelse är också ett verktyg i tolkningsarbetet. Jag har försökt att se vilken förförståelse som eleverna kan ha med sig in i filmupplevelsen när jag tolkat hur de ger mening till denna. Jag har även med mig min egen förförståelse in i arbetet och har försökt förhålla mig till den under arbetets gång. I min egen förförståelse ryms att jag är lärare och att jag använt spelfilm i den egna undervisningen.
I avsnittet Analys och tolkning av det empiriska materialet nedan beskrivs hur materialet analyserats och tolkats. Men först ett avsnitt om hur transkriberingen av intervjuerna gått till.
Transkribering av intervjuerna
Intervjuerna transkriberades i nära anslutning till genomförandet. När en intervju transkriberas innebär det att en text förs över från en form och kontext till en annan. Intervjuerna genomfördes som samtal, de var muntliga mellan två personer och de bandades. När de sedan transkriberades förvandlades de talade orden till skrift och de fick en ny kontext – det
samlade intervjumaterialet i form av utskrifter. I denna transkriberings- process är det viktigt att det som eleverna berättar under intervjuerna bevaras så troget som möjligt. Det är vad och hur eleverna berättar om sitt erfarande som är studiens objekt och kärna. Genom hela bearbetnings- processen har det varit av vikt att bevara elevernas röster så att de inte blir otydliga eller förvanskas. Men hur genomtänkt och noga en transkribering än görs är den ändå en utarmad och avkontextualiserad återgivning av det levande samtal som själva intervjun var.232 Parallellt med läsningen av
intervjuutskrifterna har jag därför med jämna mellanrum återvänt till inspelningarna av intervjuerna för att också höra elevernas röster och tonfall.
Det finns olika sätt att omvandla elevernas ord till skriven text och jag valde att inte transkribera helt och hållet talspråkligt. Gör man det kan det finnas en risk att informanten framstår som virrig eller med mindre förstånd eftersom skrivet talspråk inte ger samma intryck som att höra det talas.233 I
den skrivna intervjutexten saknas ju hela den muntliga diskursen. Jag har transkriberat så ordagrant som möjligt för att öka reliabiliteten.234 Jag har
konsekvent använt korrekt stavning och undvikit talspråkliga former av ord, till exempel verbböjningar. Således har jag skrivit ”började” fastän eleven sagt ”börja”. Däremot har jag valt den mer talspråkliga formen ”dom” istället för ”de/dem” eftersom denna form även har viss utbredning i skriftspråket. Likaså använder jag formerna ”nån/nåt/nånting” istället för skriftspråkets ”någon/något/någonting”. Punkt och komma har fått markera naturliga korta pauser i talet, och tvekan eller tystnad har jag markerat med tre punkter.
Om eleven har upprepat ord eller trasslat in sig i formuleringar alltför mycket har jag transkriberat så att innehållet i det sagda går fram och blir tydligare. Detta har skett sällan och ett exempel på hur det gjordes följer här. Det första citatet är en ordagrann transkribering och det undre är den transkribering som gjordes:
Ja men från början då var det mer, då var det att han bara ville tjäna pengar på dom. Alltså då var han nästan lite så där att han inte så där brydde sig om dom. Men i och med att tiden gick och han liksom förstod att dom också var människor liksom, då började han, då vart han ju liksom snällare mot dom. Och då brydde han sig inte lika mycket om pengarna. Utan bara liksom att det var fel mot människor och så, att det var så. Så ja. Det tycker jag är jättebra.235
Ja men från början då var det mer att han bara ville tjäna pengar på dom. Då var han också lite så där att han inte brydde sig om dom. Men i och med att tiden gick och han förstod att dom var människor också då vart han snällare mot dom. Och då
232 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, 194. 233 Ibid., 204; Vinterek, Åldersblandning i skolan: Elevers erfarenheter, 112. 234 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, 200. 235 Emma, 130228, 1.
brydde han sig inte lika mycket om pengarna. Utan att det var fel mot människor och så. Det tycker jag är jättebra.236
Vid de fåtal tillfällen när det är otydligt vad eleven säger har jag markerat det i texten. Eftersom studiens syfte är att synliggöra elevers tankar och känslor och inte att analysera språklig stil eller social interaktion har jag valt att transkribera på ett sådant sätt att innehållet i det som sägs blir tydligt. För att öka validiteten i en kvalitativ forskningsstudie med intervjuer är det viktigt att formen för transkribering lämpar sig för forskningssyftet.237 Jag
menar att så är fallet här.
Analys och tolkning av det empiriska materialet
Max van Manen menar att inom humaniora bör forskningen lyfta fram människornas röster; det är ju de som är själva kärnan i forskningen. Fenomenologisk forskning ställer alltid frågor om hur människor upplever och erfar världen och utgångspunkten är livsvärlden.238 När det empiriska
materialet ska analyseras gör det sig bäst genom att det inte bryts sönder i koder och kategorier utan att forskaren förhåller sig till helheten i det som sägs. Det är viktigt att inte fjärma sig från empirin så att den bara blir lösryckta kategorier som tagits fram genom kodning.239
Det finns ingen färdig fenomenologisk metod att använda när ett material ska analyseras, lika lite som det finns en enhetlig metod för insamlande av empiriskt material. Kraven på de metoder som används är att de ska vara ”adekvata för frågeställningen och anpassas till den verklighet som det önskas kunskap om.”240 Jag har i likhet med Eva Alerby sett fenomenologin
som ett förhållningssätt i analysen av materialet.241 De innebär att jag
guidats av de tre stegen (1) skådande, (2) analyserande och (3) beskrivande samt även (4) tolkandets steg, detta utifrån en hermeneutiskt inspirerad fenomenologi.242 Dessa steg har i mitt förhållningssätt inte tagits i en linjär
följd utan det har funnits en rörelse mellan de olika stegen genom hela processen. Startpunkten fanns i skådandet då det handlar om att närma sig elevernas utsagor så förutsättningslöst som möjligt för att se vad som visar sig. Innan jag redogör för hur dessa steg tagits är det viktigt att framhålla att jag valt att göra en tematisk analys av det samlade intervjumaterialet istället
236 Emma, 130228, 1.
237 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, 203.
238 Max Van Manen, Researching Lived Experience: Human Science for an Action Sensitive Pedagogy (Ontario: Althouse press, 1997), 5, 7.
239 Ibid., 78.
240 Bengtsson, ”En livsvärldsansats för pedagogisk forskning”, 38. 241 Alerby, Att fånga en tanke, 74–81.
242 Ibid., 77–79; Inom den hermeneutiska fenomenologin tänker man att eftersom människan är förankrad i en sin livsvärld och inte har en ren tillgång till sakerna själva sker en tolkning av objektet: Jan Bengtsson, Den fenomenologiska rörelsen i Sverige: mottagande och inflytande 1900-1968, Avhandling för doktorsexamen , Göteborgs universitet (Filosofi och samhällsteori, 99-0864008-9. Göteborg: Daidalos, 1991), 33–34.
för att analysera och tolka intervjuerna separat från varandra.243 Det gjordes
för att få fram vad som kan vara signifikant för fenomenet, inte utifrån varje enskild person utan mer som en samlad bild.
Bearbetningen började med en genomlyssning av intervjuerna och sedan transkriberades de. I analysarbetet har både transkriptionerna och de inspelade intervjuerna fungerat som källmaterial eftersom det är intervjuerna med eleverna som utgör studiens objekt.244 Efter
transkriberingen markerades sådant som framträdde i intervjutexterna utifrån studiens syfte och forskningsfrågor med röd text. Det var sådant som återkom, som kunde vara intressant ur ett historiedidaktiskt perspektiv eller som relaterade till just erfarandet av filmen. Därefter gjordes en ny genomläsning och genomlyssning där det som sades ordnades utifrån de två frågorna: Vad erfars? och Hur erfars det? Hur-aspekten innefattade hur eleverna uppfattade det de berättade om, exempelvis om det var kopplat till någon känsla, tolkningar eller till värderingar. Detta för att försöka få syn på mönster i intervjuerna. Eva Alerby skriver i sin avhandling att genom att belysa materialet från olika perspektiv kan man få saker som inte framträder i direkt dager att synas. Hur-aspekten kunde ge nytt sökarljus till empirin.245
Utifrån de mönster som framträdde valde jag ut elevcitat som berörde de specifika saker som jag sett träda fram i en övergripande läsning av hela materialet. Dessa elevcitat grupperades under beskrivande rubriker och jämfördes med varandra och med det sammanhang som det sades i.
I analysarbetet trädde så småningom olika teman fram i det empiriska materialet. Först som embryon men genom att parallellt med analysen av intervjuerna börja skriva mejslades dessa teman fram som en förståelse av elevernas berättelser. Skrivandet i sig kan vara en hjälp att tolka och förstå empirin.246 Däremot kan ett alltför starkt betonande av skrivandet i
tolkningsprocessen leda till att ”språk och text blir sig själva nog istället för att vara delar av forskningen.247
För att tolka de olika teman som började ta form tog jag hjälp av fenomenologiska begrepp såsom förkroppsligande och historisk livsvärld, detta för att fördjupa förståelsen och synliggöra mönster i livsvärlden så som de framträder i intervjuerna med eleverna. Även begreppen empati och meningsskapande från filmreceptionsteori användes, likaså begreppen
243 Bengtsson beskriver tre olika sätt att förhålla sig till det empiriska materialet när det analyseras; beskriva de individuella intervjuerna var för sig, beskriva teman tvärsöver intervjuerna, kombinera de båda tidigare sätten att beskriva empirin. Se: Bengtsson, ”With the Lifeworld as Ground: A Research Approach for Empirical Research in Education: The Gothenburg Tradition”, 11.
244 Ibid., 9.
245 Alerby, Att fånga en tanke, 80.
246 Inger Berndtsson, Förskjutna horisonter: Livsförändring och lärande i samband med synnedsättning eller blindhet , 130.
historisk empati och moralisk värdering från historiedidaktisk teori.248 De
olika begreppen har varit ämnade att hjälpa till att synliggöra elevernas erfarande av spelfilmerna, inte att användas som kategorier som utgångspunkt för elevernas berättelser.
Även principen att gå från del till helhet användes i tolkningsarbetet. Med detta menas att man i tolkningen bör växla mellan olika abstraktionsnivåer eller kontexter. Det kan beskrivas som en växling mellan del och helhet.249
Följande kan illustrera ett exempel på detta: I intervjuerna kan eleverna berätta om att en del saker i filmen inte var som de tänkt sig. Dessa citat jämförde jag med varandra men tittade också på i vilket sammanhang eleverna säger detta. Jag ser att det eleverna gör är att förhålla sig till den förförståelse de har utifrån sin egen livsvärld; om ämnet, om historien, om film, om att vara människa. En av eleverna säger att kärlekshistorien i Brokeback Mountain var ”ganska annorlunda mot vad jag trodde”.250 Hon
hade förväntat sig att filmen skulle handla mer om hur huvudpersonerna Jack och Ennis blev tillsammans, hur deras kärlek växte fram, och mindre om konsekvenserna av deras kärlek. När hon berättar detta framträder också att i hennes förförståelse finns ett antagande om kärleksfilmer - handlingen kretsar ofta kring vad som händer när ett kärlekspar blir tillsammans. När eleverna berättar att de trodde att det skulle vara på ett annat sätt så visar sig just förförståelsen.
Sammanfattningsvis har bearbetningen av det empiriska materialet gjorts utifrån en fenomenologisk ansats där en följsamhet gentemot hur eleverna erfarit spelfilm i historieundervisningen eftersträvats. Jan Bengtsson skriver om fenomenologisk metod:
Denna metod eller detta förhållningssätt utgör under alla förhållanden en fenomenologisk grundprincip som består i ett krav på öppenhet, följsamhet och sensibilitet för hela vår levda erfarenhetsvärld i all dess variation och komplexitet.251
Jag har försökt att eftersträva detta i studiens olika delar; i planerande och genomförande av studien samt i bearbetning av intervjumaterialet, som ju består av elevernas röster. I tolkningsprocessen har jag varit öppen för att min horisont, som rymmer min förförståelse och förståelse, kan ändras genom mötet med elevernas livsvärldar. I mötet med eleverna och genom analys och tolkning av deras erfarande av de filmer de sett har min horisont vidgats och ny förståelse formats.
248 Per-Johan Ödman beskriver samspelet mellan förklaring och förståelse i tolkningsarbetet.
Förståelseprocessen innefattar ”/…/återkommande jämförelser och kontroller mot existerande teoretiska och andra kunskaper och gjorda erfarenheter.” Se: Ödman, Tolkning, förståelse, vetande, 240.
249 Ibid., 238–239. 250 Sofie, 121017, 7.