Denna mening kan sammanfatta essensen i det eleverna berättar. För dem är erfarandet av de filmer de sett inom ramen för denna studie kopplat till en ökad förståelse, vilket eleverna själva kopplar till lärande. Hur kan denna koppling mellan förståelse och lärande tolkas? Utifrån ett livsvärlds- perspektiv handlar det om att eleverna med den förförståelse de bär med sig får tillträde till filmernas historiska livsvärldar. I det möte som uppstår vidgas elevernas horisonter mot de historiska livsvärldar som gestaltas i filmerna. Eleverna upplever att de förstår och deras horisonter vidgas. Erfarandet blir en del av elevernas livsvärldar här och nu. I detta möte är sampelet mellan tankar och känslor betydelsefullt för hur det som erfars förstås och tolkas.
Den förståelse eleverna berättar om kan också förstås genom att erfarandet av karaktärerna och deras historiska livsvärldar sker genom en växling mellan det Claus Ladegaard kallar den lilla historien och den stora historien.450 Eleverna erfar hur den enskilda människans liv påverkas av och
drabbas av skeenden i den stora världen. Just för att eleverna erfar att de lärt känna de enskilda karaktärerna får de också en större förståelse för hur historiska händelser och skeenden griper in i enskilda människors liv och hur människor också agerar i sin samtid. Historien är inte bara en övergripande stor historia som ska läras in; historien består av människor av kött och blod. Genom denna förståelse för historien får eleverna möjlighet till den eftertänksamhet som Stoddard menar möjliggörs med historisk spelfilm som redskap.451 De stimuleras till tankar om bland annat demokrati
och mänskliga rättigheter. Hanna säger under intervjun att Schindler’s List hjälpt henne att reflektera över varför demokratin är så viktig, hur viktigt det är att vi får vara med och bestämma och inte bli tvingade att tycka likadant som en ledare.452
Känslorna, och i vidgad betydelse hela det kroppsliga erfarandet, är betydelsefullt för lärandet. Det visar eleverna i denna studie. Känslorna
449 Metzger, ”The Borders of Historical Empathy: Students Encounter the Holocaust through Film”, 404. 450 Ladegaard, ”Maerk historien: Om receptionen af en historisk tv-serie”, 180, 182.
451 Stoddard, ”Film as a ’thoughtful’ medium for teaching history”. 452 Hanna, 130228, 23.
hjälper oss att fokusera på vad som är viktigt i den information som når oss och känslor stödjer tankemässiga resonemang. Känslor och motivation är förutsättningar för lärande.453
Men denna studie problematiserar också det lärande utifrån historisk spelfilm som eleverna berättar om. Elevernas utsagor om lärande är oftast kopplade till den förståelse de erfar, vilken kan vara kopplad till empati med de utsatta eller med känslan av att få kunskap om och inblick i de historiska livsvärldarna. Detta gör att det som upplevs som oförståeligt kan riskera att förbli så. Det handlar om att djupt traumatiska händelser i det förflutna som förintelsen eller folkmordet i Rwanda förblir oförklarliga. Metzgers och Dahls studier visar på att svåra historiska händelser gestaltade i spelfilm kan lämna eleverna med grunda och icke kontextbaserade förklaringar.454 Denna
studie visar att det lärande utifrån filmerna som eleverna berättar om främst handlar om andra saker än om att förstå komplexa orsakssamband i det förflutna.
Eleverna problematiserar i liten utsträckning spelfilmernas berättarspråk och deras etiska hållning. Detta kan bero på att eleverna är vana filmkonsumenter och hemtama med berättarspråket samt att filmernas etiska hållning stämmer överens med deras egen. Det är en del av deras livsvärldar som är tagen för given. Ett annat problem med lärande utifrån spelfilm som eleverna själva pekar på är de faktaluckor som filmerna lämnar och att de därför inte bör användas i undervisningen utan andra källor till kunskap om det förflutna.
Med det lärande som eleverna berättar om i färskt minne vill jag avsluta med att återknyta till begreppet historiefilmslitteracitet som nämns i inledningen. Studien visar att historisk spelfilm har potentialen att engagera eleverna tanke- och känslomässigt i det historiska lärandet och öka motivationen för historiska studier. Samtidigt behöver de redskap och kunskap att analysera, tolka och utvärdera filmerna i relation till det förflutna. Genom att använda denna potential i historieundervisningen, med respekt för elevernas eget meningsskapande, kan historiska spelfilmer vara ett användbart verktyg för att utveckla elevers kunskaper om och förståelse för historia som ämne, som förfluten tid och som något som angår oss idag.
En framåtblick
I arbetet med denna studies material framstod det tydligt att de filmer som eleverna i Gymnasieskola 1 och läraren i Gymnasieskola 2 valt har en tydlig tyngdpunkt på manliga karaktärer och berättelser. Det vore önskvärt att i en framtida studie om historisk spelfilm i undervisningen anlägga ett
453 Gärdenfors, Lusten att förstå, 71–73.
454 Metzger, ”The Borders of Historical Empathy: Students Encounter the Holocaust through Film”, 406. Dahl, Folkmord som film.
genusperspektiv. En möjlig studie skulle vara att undersöka elevers erfarande av historiska spelfilmer med både kvinnliga och manliga protagonister.
Denna avhandling bidrar förhoppningsvis med ny kunskap om den historiska spelfilmens betydelse för unga människor och för dess roll i undervisningen. Det vore av intresse att gå vidare och göra receptionsstudier som mer specifikt undersöker elevers historiska tänkande eller som studerar elevers historiebruk i relation till spelfilm. Det vore även angeläget att genomföra receptionsstudier om historisk spelfilm i sammanhang utanför undervisningen. Vilken roll spelar historisk spelfilm i vår historiekultur för människors sätt att tolka och förstå det förflutna och den egna samtiden?
Slutord
Denna licentiatavhandling är ett försök att kombinera en livsvärldsansats med teorier från både filmreception och historiedidaktik. Detta har inte gjorts tidigare. Förtjänsten med en sådan kombination kan vara att elevernas erfarande synliggörs tydligare och ges större skärpa genom att det studerade fenomenet elevernas förståelse av historisk spelfilm lyfts fram i ljuset och analyseras med hjälp av filmreceptions- och historiedidaktikbegrepp. Ett problem med denna kombination kan vara att undvika att pressa in elevernas erfarande i givna teorier.455 Teorierna har använts för att belysa
det eleverna berättat men i detta kan finnas en risk att de börjar leva sitt eget liv och att analysen av elevernas utsagor anpassas efter teorierna. Jag har varit medveten om denna fallgrop och försökt att undvika den.
I inledningen finns ett citat som handlar om betydelsen av att få tillträde till andra människors livsvillkor. Arbetet med denna studie har varit en resa på flera plan. Eleverna har genom de spelfilmer de sett gjort sina resor in i historiska livsvärldar och jag har haft förmånen att få en inblick i och förståelse för elevernas erfarande så som de berättat det för mig. Jag vill avsluta genom att återknyta till Maurice Merleau-Ponty som också varit med på resan. Vi människor delar våra livsvärldar med andra och därför både har och får andras liv betydelse för oss. I vår egen tid och i det förflutna.