• No results found

Eleverna som intervjuats går första eller andra året på gymnasiet och de läser något av programmen natur, samhälle eller ekonomi. Alla de deltagande eleverna berättar att de sett både spelfilm och dokumentär film i historieundervisningen innan denna studie gjordes, även om de gjort det i olika hög utsträckning. De ser även en del spelfilm på fritiden och det varierar från att se spelfilm en eller flera gånger i veckan till någon gång i månaden. De flesta ser också en del tv-serier. Elevernas filmvanor stämmer överens med det Dahl redovisar i sin studie.265 De är således vana att se olika

typer av film både hemma och i skolan. Elevernas filmvanor är del av deras livsvärldar och spelar således roll för hur de tolkar och förstår de filmer som ingår i denna studie. Det finns en intentionalitet i deras erfarande av film som kommer sig av att de redan har erfarenhet av att se film både hemma och i skolan.

Under den uppföljande intervjun fick eleverna en fråga om de visste något om filmanalys och om de använt sig av det när de såg sina filmer. De flesta hade en vag aning om att de någon gång lärt sig lite analys men det var bara Lisa som uttryckte att hon använde sig av de kunskaperna när hon såg Titanic.266 Det kan vara så att eleverna mer eller mindre omedvetet använde

sig av sådant de hört om filmers uppbyggnad och berättarspråk när de tolkade filmerna och eventuellt kan det märkas i deras utsagor om dessa.

Nedan följer en presentation av de tolv intervjuade eleverna. Beskrivningarna nedan är baserade på elevernas skriftliga svar på frågor jag ställde till samtliga elever som lämnat samtycke att delta. Frågorna finns beskrivna i metoddelen.

Gymnasieskola 1: Sofie

Sofie tänker att historia är väldigt intressant när hon får lära sig om hur dåtiden påverkar nutiden. Handlar det om årtal kan det bli långtråkigt. Hon vill hellre få svar på frågor som varför och hur istället för när. Sofie är positivt inställd till film i historieundervisningen för då får hon en bild i huvudet hur allt gått till. Hon har sett film i historieundervisningen tidigare och tycker att det fungerar jättebra. Sofie valde att arbeta med temat homosexualitet och filmen Brokeback Mountain. Hon genomförde sitt arbete med en kamrat.

Martin

Martin är positiv till historia och tänker att det är avslappnande i jämförelse med andra ämnen som har mer tung teori. Han tycker att han lär sig något

265 Dahl, Folkmord som film, 138. 266 Lisa, 121205, 5.

samtidigt som det är roligt. Han är också positiv till att se film i historieundervisningen för man lär sig mycket från filmer. Dessutom är det roligt och bättre än att bara läsa en bok. Martin valde att arbeta med kriget i Stilla Havet under andra världskriget och han såg filmen Letters from Iwo Jima. Han arbetade ensam.

Jesper

Jesper tänker att historia inte är så kul – det är långtråkigt och ett av de tråkigare ämnena i skolan. Han är positiv till film i historieundervisningen genom att det är intressant. Då följer han med bättre på lektionerna och lär sig mer. Jesper valde att arbeta med folkmordet i Rwanda och såg filmen Hotel Rwanda. Han arbetade ensam.

Lisa

Lisa tänker att det är nyttigt med historia. Hon menar att man kan lära sig av misstag man gjorde förr och inte göra om dem. Hon är lite tveksam till film i historieundervisningen eftersom det inte går att veta hur säkra källor filmmakarna utgår från. Men det kan vara ett bra sätt att få eleven mer intresserad. Lisa valde att arbeta med Titanics undergång och såg filmen Titanic. Hon arbetade tillsammans med en kamrat.

Mattias

Mattias tänker att historia är ett mycket intressant och viktigt ämne, förmodligen mycket viktigare än många andra ämnen. Detta för allmänbildningens skull och för att man kan lära sig mycket genom att titta på historien. Film är han positiv till och menar att det inte ska underskattas hur mycket man kan lära sig av att se på film. Samtidigt menar han att man måste välja film med omsorg och vara medveten om att det alltid är svårt att veta exakt vad som hänt i historien och att mycket är teorier. Mattias valde att arbeta med händelserna i Ådalen 1931 och såg filmen Ådalen 31. Han arbetade ensam.

Jonathan

Jonathan tänker att historia kan bli tråkigt om man bara sysslar med kungar eller årtal. Det kan däremot vara intressant att diskutera intressanta tidsperioder och då helst 1900-talet. Jonathan menar att spelfilm i historieundervisningen kan vara bra för elever som har svårt att koncentrera sig men att läraren måste vara tydlig med att spelfilmen knappast är en trovärdig källa och att man måste lära eleverna källkritik. Jonathan valde att arbeta med depressionen i USA och såg filmen Grapes of Wrath (Vredens druvor). Han arbetade ensam.

Isabel

Isabel tänker att historia är intressant men att det också kan bli grått och tråkigt om man bara jobbar utifrån böcker och har skriftliga prov. Hon är positiv till film i historieundervisningen för då får hon se med egna ögon vad som hänt. Det gör att hon blir mer intresserad, får en bättre bild och lär sig mer. Isabel valde att arbeta med kidnappningen av den israeliska OS- truppen under München-OS 1972 och såg filmen München. Hon arbetade ensam.

Gymnasieskola 2: (Samtliga elever såg Schindler’s List) Jessica

För Jessica är historia intressant när det handlar om något hon verkligen är intresserad av och hon ger Guy Fawkes och Jack the Rippers tidsperioder som exempel. Hon älskar filmernas värld och vill gärna se mer film i historia, både spelfilmer och dokumentärer. All film kan på något vis kopplas till historia, antingen genom sin handling eller genom att den påverkats av den tid den skapades.

Nicklas

Nicklas tycker att historia är intressant och han stryker under ordet intressant. Han fascineras av att människan gjort idiotiska saker genom historien. Spelfilm i undervisningen är kul och ibland lärorikt, det som avgör är vilken film det är.

Emma

Historia är både bra och roligt, skriver Emma. Hon tänker att man genom att lära sig hur människor har tänkt och gjort lär sig att inte göra samma misstag igen. Man kan också inspireras av goda saker i det förflutna och utveckla dem. Genom att se spelfilm i historieundervisningen blir historien mer verklig och man förstår att det verkligen har hänt.

Hanna

Hanna tycker att det är roligt med historia, att få veta om den gamla historien. Hon vill veta hur det var jämfört med idag. Historisk spelfilm gör det lättare att förstå eftersom den ger bilder som fastnar i huvudet.

Vera

Generellt kan historia vara både tråkigt och intressant, skriver Vera. Hon tycker att det är mer intressant att lära sig om forntiden jämfört med exempelvis 1800-talet. Om att se historisk spelfilm skriver hon att ”det skulle vara roligt men kanske svårt att relatera”.