Resultaten är härledda dels utifrån utförda intervjuer och dels utifrån studie av bygghandlingar och fakturor. Utifrån detta har poängtabell gjorts och denna redovisas nedan. Jag ber att återigen få påpeka att projektet inte ursprungligen är designat för eller efter Greenroads varför vissa översättningar till motsvarande har gjorts för att avgöra huruvida kraven är uppfyllda.
Tabellerna på de kommande sidorna är färgkodade för översiktlighet. Desto mörkare bakgrund för punkten, desto större möjligheter för entreprenören att påverka. Helt vit bakgrund innebär att punkten i princip helt ligger utom entreprenörens möjlighet att påverka. Poängskalan är: Certified: 32+ poäng. Silver: 43+ poäng. Gold: 54+ poäng. Evergreen: 64+ poäng.
Examensarbete: MILJÖKLASSIFICERING AV VÄGAR
40
Project Requirements (PR) PR Max: 11 6 2 4 Construction Activities (CA) CA Max: 14 9 0 5
No. Title Y ? N No. Title Y ? N
PR-1 Environmental Review Process Req Y CA-1 Quality Management System 2 2
PR-2 Lifecycle Cost Analysis Req ? CA-2 Environmental Training 1 1
PR-3 Lifecycle Inventory Req Y CA-3 Site Recycling Plan 1 1
PR-4 Quality Control Plan Req Y CA-4 Fossil Fuel Reduction 1 - 2 2
PR-5 Noise Mitigation Plan Req N CA-5 Equipment Emission Reduction 1 - 2 2
PR-6 Waste Management Plan Req Y CA-6 Paving Emission Reduction 1 1
PR-7 Pollution Prevention Plan Req N CA-7 Water Use Tracking 2 2
PR-8 Low-Impact Development Req ? CA-8 Contractor Warranty 3 3
PR-9 Pavement Management System Req Y
PR-1 Site Maintenance Plan Req Y Materials & Resources (MR) MR Max: 23 3 0 20
PR-11 Educational Outreach Req N Y ? N
MR-1 Lifecycle Assessment 2 2
Environment & Water (EW) EW Max: 21 2 13 6 MR-2 Pavement Reuse 4- 5 5 Y ? N MR-3 Earthwork Balance 1 1
EW-1 Environmental Management System 2 2 MR-4 Recycled Materials 1 - 5 5
EW-2 Runoff Flow Control 1 - 3 3 MR-5 Regional Materials 1 - 5 3 2
EW-3 Runoff Quality 1 - 3 3 MR-6 Energy Efficiency 5 5
EW-4 Stormwater Cost Analysis 1 1
EW-5 Site Vegetation 1 - 3 3 Pavement Technologies (PT) PT Max: 20 0 0 20
EW-6 Habitat Restoration 3 3 Y ? N
EW-7 Ecological Connectivity 1 - 3 3 PT-1 Long-Life Pavement 5 5
EW-8 Light Pollution 3 3 PT-2 Permeable Pavement 3 3
PT-3 Warm Mix Asphalt 3 3
Access & Equity (AE) AE Subtotal: 30 16 0 14PT-4 Cool Pavement 5 5 Y ? N PT-5 Quiet Pavement 2 - 3 3
AE-1 Safety Audit 1 - 2 2 PT-6 Pavement Performance Tracking 1 1
AE-2 Intelligent Transportation Systems 2 - 5 2 3
AE-3 Context Sensitive Solutions 5 5 Custom Credit (CC) CC Max: 10 0 0 10
AE-4 Traffic Emissions Reduction 5 5 Y ? N
AE-5 Pedestrian Access 1 - 2 2 CC-1 1 - 5 5
AE-6 Bicycle Access 1 - 2 2 CC-2 1 - 5 5
AE-7 Transit & HOV Access 1 - 5 3 2 CC-3 1 - 5
AE-8 Scenic Views 2 2
AE-9 Cultural Outreach 1 - 2 2 All 11 PR Met?
Greenroads Total (Max 118) 30 13 75
No
Figur 4.1 – Bedömd poäng utan åtgärder.
Det mest intressanta som går att utröna av denna första poängsammanställning (Figur 4.1) är att projektet utan att vara särskilt designat för Greenroads är väldigt nära att uppfylla kraven för den första och lägsta klassificeringsnivån, (Certified, 32 poäng). Av dessa är sedan 16 poäng hänförliga till entreprenörens område. Viktigt att observera är att, som nämnts tidigare i denna rapport, det för denna studie bortses från att några av PR inte är uppfyllda eftersom de inte går att uppfylla i efterhand.
Kap. 4 Resultat
41
Project Requirements (PR) PR Max: 11 8 2 1 Construction Activities (CA) CA Max: 14 12 0 2
No. Title Y ? N No. Title Y ? N
PR-1 Environmental Review Process Req Y CA-1 Quality Management System 2 2
PR-2 Lifecycle Cost Analysis Req ? CA-2 Environmental Training 1 1
PR-3 Lifecycle Inventory Req Y CA-3 Site Recycling Plan 1 1
PR-4 Quality Control Plan Req Y CA-4 Fossil Fuel Reduction 1 - 2 1 1
PR-5 Noise Mitigation Plan Req Y CA-5 Equipment Emission Reduction 1 - 2 2
PR-6 Waste Management Plan Req Y CA-6 Paving Emission Reduction 1 1
PR-7 Pollution Prevention Plan Req Y CA-7 Water Use Tracking 2 1 1
PR-8 Low-Impact Development Req ? CA-8 Contractor Warranty 3 3
PR-9 Pavement Management System Req Y
PR-1 Site Maintenance Plan Req Y Materials & Resources (MR) MR Max: 23 5 0 18
PR-11 Educational Outreach Req N Y ? N
MR-1 Lifecycle Assessment 2 2
Environment & Water (EW) EW Max: 21 2 13 6 MR-2 Pavement Reuse 4- 5 5 Y ? N MR-3 Earthwork Balance 1 1
EW-1 Environmental Management System 2 2 MR-4 Recycled Materials 1 - 5 2 3
EW-2 Runoff Flow Control 1 - 3 3 MR-5 Regional Materials 1 - 5 3 2
EW-3 Runoff Quality 1 - 3 3 MR-6 Energy Efficiency 5 5
EW-4 Stormwater Cost Analysis 1 1
EW-5 Site Vegetation 1 - 3 3 Pavement Technologies (PT) PT Max: 20 3 0 17
EW-6 Habitat Restoration 3 3 Y ? N
EW-7 Ecological Connectivity 1 - 3 3 PT-1 Long-Life Pavement 5 5
EW-8 Light Pollution 3 3 PT-2 Permeable Pavement 3 3
PT-3 Warm Mix Asphalt 3 3
Access & Equity (AE) AE Subtotal: 30 16 0 14PT-4 Cool Pavement 5 5 Y ? N PT-5 Quiet Pavement 2 - 3 3
AE-1 Safety Audit 1 - 2 2 PT-6 Pavement Performance Tracking 1 1
AE-2 Intelligent Transportation Systems 2 - 5 2 3
AE-3 Context Sensitive Solutions 5 5 Custom Credit (CC) CC Max: 10 0 0 10
AE-4 Traffic Emissions Reduction 5 5 Y ? N
AE-5 Pedestrian Access 1 - 2 2 CC-1 1 - 5 5
AE-6 Bicycle Access 1 - 2 2 CC-2 1 - 5 5
AE-7 Transit & HOV Access 1 - 5 3 2
AE-8 Scenic Views 2 2 All 11 PR Met? No
AE-9 Cultural Outreach 1 - 2 2 Greenroads Total (Max 118) 38 13 67
Figur 4.2 – Bedömd realistiskt uppnåbar poäng.
När vi tittar på nästa sammanställning ovan (Figur 4.2) så kan vi enkelt konstatera att de områden som är lättast att påverka för entreprenören är de som rör alternativa drivmedel, återvunna material, material med låg energiförbrukning vid framställning samt dokumentation och utbildning av olika slag.
Examensarbete: MILJÖKLASSIFICERING AV VÄGAR
42
Slutligen vill jag med figuren nedan (Figur 4.3) visa hur stor andel av den totala poängsumman som är hänförlig till projektören respektive entreprenören. Som synes nedan så kan entreprenören med föreslagna åtgärder öka erhållen poäng för sina punkter med 50 % (!). Detta medför att projektet skulle gå från att inte vara certifierat till att blir det och dessutom vara en god bit på väg att nå även nästa nivå.
Figur 4.3 - Jämförelse av entreprenörens och projektörens poängområde.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Poäng före Poäng efter
Projektörens område Entreprenörens område
43
5. DISKUSSION OCH SLUTSATS
5.1 Diskussion
Målet med arbetet var att ta fram direkta tillämpningar för entreprenören vid produktion under generalentreprenad.
Systemet är trots sin målsättning att vara enkelt ändå väldigt invecklat, i sammanhanget kan dock nämnas att i princip alla jämförbara system ligger på samma nivå. Därmed inte sagt att det inte är tillämpbart men för att det ska nå sin fulla potential krävs det att resurser avdelas för att följa upp projektet genom hela skedet fram till garantibesiktning.
Betydande tillämpning finns dock för entreprenören som i många fall enbart utifrån egen verksamhet ofta kan uppnå åtminstone den lägsta graden av klassning, "certified". För att nå högre än så krävs oftast att systemets tänk genomsyrar även förstudie och projektering. Greenroads är bättre lämpat än LEED för rena anläggningsprojekt, dock så är organisationen bakom Greenroads ännu inte så pass utvecklad eller systemet så pass spritt och känt att formell certifiering är lönt att arbeta för att uppnå. Situationen kan dock ändras snabbt med anledning av det momentum som miljöfrågor har och det faktum att det hittills har varit svårt för väg- & anläggningsbranschen att mäta sig med de framsteg som gjorts på hus-sidan. Därutöver finns det idag endast ett fåtal miljöcertifieringssystem som över huvud taget är användbara för anläggning.
Konkurrerande system är främst CEEQUAL (Storbritannien). CEEQUAL har om en grov generalisering tillåts ungefär samma förhållande till BREEAM (Storbritannien, miljöklassificeringssystem för hus) som Greenroads har till LEED. Greenroads är dock som namnet antyder något viktat mot vägproduktion även om rena markjobb till stor del också innefattas medan CEEQUAL är mer generellt för infrastruktur-, väg- och markarbeten. Greenroads stora styrka är att det är baserat på LEED och delar dess struktur och filosofi, för ett företag som Skanska som redan standardiserat sig kring LEED som sitt huvudsakliga klassificeringssystem så är steget till att börja jobba med Greenroads för vägprojekt ganska litet.
Vad gäller åtgärder som entreprenören själv kan vidta finns det flera, vi börjar med material och då främst asfalt.
Återvunnen asfalt har ett ganska dåligt rykte som uppstod när sådan började utvärderas, dessa problem är till största del nuförtiden inte aktuella längre men gamla rykten hänger kvar. Detta gör att försäljare av asfalt drar sig för att kalla asfalt med inblandning av
Examensarbete: MILJÖKLASSIFICERING AV VÄGAR
44
återvunnen asfalt för just det av rädsla för att kunder inte ska våga köpa det. Därför är det viktigt att synliggöra efterfrågan på marknaden för att få verken att inse att efterfrågan faktiskt finns.
En annan möjlighet att minska energiåtgången för asfalt är att i stället för vanlig asfalt använda lågtempererad asfalt. Lågtempererad asfalt blandas vid lägre temperatur och innebär en sänkning från 160 grader till 120 grader vilket medför stora energibesparingar då blandningar värms genom förbränning av fossilt bränsle. Studier har visat att lågtempererad asfalt har jämförbara egenskaper som ”vanlig” asfalt. Lågtempererad asfalt går även det att framställa i mobila asfaltsverk men kräver då en viss ombyggnad av detta. NCC och PEAB har gjort stort väsen av sina satsningar på lågtempererad asfalt medan Skanska i sin tur mer fokuserat på återvunnen asfalt. En kombination av återvunnen asfalt och lågtempererad blandning vore ett synnerligen smakfullt alternativ om det visade sig möjligt att framställa men huruvida det är möjligt är utom ramen för denna rapport.
Vi lämnar asfalten och går vidare med de åtgärder entreprenören själv kan vidta.
Vad gäller drivmedel så finns det idag på marknaden åtminstone två alternativa produkter som saluförs med en inblandning av uppemot 20% förnybart bränsle som går att använda i existerande maskinpark utan modifikation. Priset är också det i nivå med vanlig dieselbrännolja även om det beror av gynnsamma skatteregler för förnybara bränslen. Utifrån tidigare analyser så vågar jag påstå att Greenroads som system är bättre än LEED för rena anläggningsprojekt, dock är Greenroads inte utan ett antal brister. Bland annat en del krav som kan tyckas underliga att ha som obligatoriska (PR-11). En annan stor brist som Greenroads åtminstone än så länge lider av är att projekt klassificeras centralt och inte av fristående konsulter. Det är sannolikt ett övergående problem och går att jämföra med hur t. ex LEED var när det var nytt. En stor fördel Greenroads har framför LEED är att ett rent anläggningsprojekt i praktiken inte kan certifieras enligt LEED då antalet uppnåbara poäng helt enkelt är för få.
5.2 Slutsats
Syftet med studien var att utvärdera miljöklassificeringssystemet Greenroads, med särskild fokus på tillämpningar i produktion vid generalentreprenad. Därtill att översiktligt jämföra systemet med LEED och interna miljödokument samt komma med rekommendationer på åtgärder.
Greenroads är ett färdigt system men än så länge går det, åtminstone inte i Sverige, att erhålla formell certifiering. Detta då all
Kap. 5 Diskussion och slutsats
45
certifiering ännu sker centralt hos organisationen bakom systemet. Så fort detta ändras och externa konsulter kan börja certifiera projekt kommer bilden att förändras radikalt.
Då Greenroads har en mycket likartad struktur och delar LEED:s grundläggande filosofi så är det ett synnerligen lämpligt val av system att komplettera med. Särskilt för Skanska som idag använder LEED i stor omfattning, framför allt då på hus-sidan.
Utifrån de resultat som har redovisats i denna rapport så framgår det att systemet har betydande möjligheter för tillämpning utifrån entreprenörens sida. Störst effekt uppnås givetvis om projektet är särskilt utformat med Greenroads i åtanke, vilket inte var fallet för studieprojektet. Dock kan som här har påvisats en entreprenör på egen hand påverka så pass mycket att ett projekt som inte egentligen är designat med Greenroads i åtanke, med rätt vidtagna åtgärder och förutsättningar ändå lyckas uppfylla kraven för certifiering.
5.3 Rekommendationer
Min rekommendation är att avvakta med att formellt införa Greenroads, dock finns det ett antal olika punkter i systemet som ett företag redan idag kan anpassa sina arbetsmetoder efter. Även om Skanska i slutänden väljer ett annat miljöklassificeringssystem för anläggning så finns många punkter som både är realistiska och vettiga men också är gemensamma över olika systems gränser.
Greenroads är enligt mig mer lämpligt för Skanska att använda sig av än konkurrerande system. Huvudsakligen med anledning av företagets fokus på LEED som system på hus-sidan.
Systemet Greenroads är ingen mirakulös lösning på byggbranschens miljöproblem och erbjuder heller ingen ny revolutionerande lösning för detta. Det Greenroads erbjuder är dock en möjlighet att på ett strukturerat och jämförbart sätt mäta och redovisa ett visst projekts generella miljöhänsyn. Något som i nuläget i princip inte är möjligt inom anläggning, eller åtminstone är väldigt ovanligt.
Enkla åtgärder för att höja studieprojektets poäng hade varit att: Efterfråga uttryckligen lågtempererad asfalt, dels för att synliggöra efterfrågan för marknaden och dels för att visa att Skanska går i bräschen för detta.
Använd drivmedel med inblandning av förnybart bränsle då
marknadstillgången är god och priset i princip samma som vanligt bränsle. Om anläggningsmaskiner tas in som underentreprenörer så skrivin i upphandlingen att de ska använda ett bränsle med hög (15-20%) inblandning av förnybara bränslen.
Examensarbete: MILJÖKLASSIFICERING AV VÄGAR
46
Upprätta och anslå formella planer för bullerskydd och miljöskydd för respektive projekt. I nuläget anslås bara allmänna bestämmelser rörande dessa.
Använd och efterfråga lokalproducerat och/eller återanvänt
material i syfte att synliggöra marknadsefterfrågan för leverantörerna.
Utbilda även yrkesarbetare i miljöskydd, inte bara tjänstemän och
47
6. REFERENSER
Muench, S.T. m. fl (2011). Greenroads Manual v1.5, University of Washington, Seattle
Horst, S. m. fl (2008). LEED 2009 for New Construction and Major
Renovations, U.S Green Building Council, Washington D.C
Westergren, P. (2004). Handbok för återvinning av asfalt, Sektionen för vägteknik, Vägverket, Borlänge
(ISSN 1401-9612)
Tyllgren, P. (2010). Returasfalt, Skanska, Malmö
Examensarbete: MILJÖKLASSIFICERING AV VÄGAR
B1.1