Kapitel CA är antagligen det för rapportens syfte enskilt viktigaste kapitlet, här finns stora möjligheter för entreprenören att på eget initiativ tillämpa dessa.
3.4.1 Quality management system (CA-1)
Referens: Muench m.fl. (2011) s. 277. Poängskala: 0-2 poäng.
Mål: Improve construction quality by using a contractor that has a formal quality management process.
Krav: Huvudentreprenören ska vara certifierad enligt eller på annat sätt uppfylla kraven för ISO 9001:2008, ISO 9001:2000 eller motsvarande. Analys: Att för företaget att certifiera sig eller helt enkelt bara uppfylla kraven för ISO 9001 är en förhållandevis enkel åtgärd. Mindre företag kanske saknar de ekonomiska möjligheterna att formellt certifiera sig men att bara tillse att företaget är anpassat bör vara möjligt för de flesta företag. Då de flesta företag har möjligheten att åtminstone följa ISO-standarden så är punkten fullt genomförbar vid både utförande- och totalentreprenad.
Motivering: Skanska är fullt certifierat enligt ISO 9001:2008. Projektet uppnår därmed maximal poäng.
Bedömd poäng: 2 poäng.
Realistiskt uppnåbar poäng: 2 poäng.
3.4.2 Environmental training (CA-2)
Referens: Muench m.fl. (2011) s. 283. Poängskala: 0-1 poäng.
Mål: Provide construction personnel with the knowledge to identify environmental issues and best practice methods to minimize environmental impacts.
Krav: Entreprenören ska hålla en lista över vilka som behöver gå vilka miljörelaterade kurser. Listan ska vara specifik för varje projekt och inkludera uppföljning.
Analys: Att via kurser utbilda sin personal är ett kostnadseffektivt sätt att minimera risken för incidenter. För att uppnå maximal effekt krävs att en rulle förs över vilka som behöver utbildas i vad och hur länge respektive utbildning gäller. Denna punkt är fullt genomförbar och är tillämplig vid utförande- och totalentreprenad.
Motivering: I nuläget förs lista manuellt enskilt för varje arbetsplats och alla på plats utbildas inom kategorierna behörigheter, arbetsskydd och
Kap. 3 Studie
25
arbetsmiljö. Därutöver utbildas på Skanska tjänstemän och skyddsombud i kategorierna miljöskydd. Skyddsombuden utbildads i miljöskydd då de på Skanska ofta har rollen som ansvarig för att miljöbestämmelser följs, t. ex drivmedelsförvaring utan risk för läckage och liknande.. Underentreprenörer beställs så långt det är möjligt efter om de redan uppfyller kraven vad gäller kurser, ingen egen vidareutbildning av underentreprenörer sker.
Ett nytt centralt digitalt system för hantering av personalens aktuella och gällande kurser och behörigheter är under utveckling och befinner sig för närvarande i utprovningsfasen. Detta system var dock inte infört på den aktuella studieplatsen.
En poäng skulle ha utdelats även utan det centrala systemet om även yrkesarbetare hade utbildats i miljöskydd. I dagsläget uppfylls inte kriterierna och projektet tilldelas 0 poäng. Med enkla åtgärder skulle nivån godkänt nås och 1 poäng kunna erhållas.
Bedömd poäng: 0 poäng.
Realistiskt uppnåbar poäng: 1 poäng.
3.4.3 Site recycling plan (CA-3)
Referens: Muench m.fl. (2011) s. 289. Poängskala: 0-1 poäng.
Mål: Minimize the amount of construction related waste destined for landfill and promote environmental stewardship through good housekeeping practices at the work site.
Krav: Upprätta, implementera och upprätthålla en återvinningsplan för material inom hela byggområdet. Planen ska tydligt redogöra för hur den ska implementeras, kommuniceras, upprätthållas och följas upp. Analys: Återvinning är en åtgärd som utöver att minimera mängden material som går till deponi även kan medföra rena vinster till entreprenören i form av skrotförsäljning och uteblivna utgifter i form av deponiavgifter och straffavgifter för felsortering. Återvinning är vanligt förekommande men dessvärre är uppföljningen inte alltid vad den borde vara. Att tydligt följa upp att återvinningsplanen följs är av stor vikt och kan leda till väsentliga besparingar. Denna punkt är tillämpbar vid både utförande- och totalentreprenad.
Motivering: En återvinningsplan finns på studieprojektet och uppföljs enligt vad som krävs. Denna plan upprättades vid etablering och inkluderar alla material som krävs för att bli godkänd.
Bedömd poäng: 1 poäng:
Examensarbete: MILJÖKLASSIFICERING AV VÄGAR
26
3.4.4 Fossil fuel reduction (CA-4)
Referens: Muench m.fl. (2011) s. 301. Poängskala: 0-2 poäng.
Mål: Reduce the overall consumption of fossil fuels by nonroad construction equipment.
Krav: Att alternativa bränslen som är utvunna och framställda på ett hållbart sätt, t.ex biobränslen, används och till en viss andel ersätter fossila bränslen som drivmedel i anläggningsmaskiner, 10 % (1 poäng) resp. 25 % (2 poäng).
Analys: Denna punkts tillämpbarhet är beroende av tillgängligheten på alternativa bränslen. Såvida tillgängligheten på bränslet är tillräcklig, berörda maskiner klarar av bränslet och att priset för bränslet inte är orealistiskt mycket högre så är det oförsvarbart att inte använda det. Tillgängligheten får bedömas som tillräcklig då åtminstone ett större drivmedelsbolag säljer diesel med en stor inblandning av förnybara bränslen (se bilaga). Skanska gör också försök med att köra anläggningsmaskiner med detta bränsle som består av vanlig diesel med inblandning av biodiesel tillverkat från tallolja och med tillsats av rapsmetylester istället för på vanlig ren dieselbrännolja. Dock måste hänsyn tas till att inblandningsgraden skiljer mellan årstiderna. För det aktuella bränsleexemplet så är andelen inblandat förnybart bränsle 20 % för sommarkvalitet och 8 % för vinterkvalitet. Fabrikanten antyder att denne i framtiden sannolikt kommer kunna producera en året-runt kvalitet av bränslet med en inblandning av förnybara drivmedel upp emot 20-25 %.
Motivering: Studieplatsen omfattades inte av detta försök. Därmed bör åtminstone en poäng vara inom räckhåll men i nuläget erhåller det noll poäng. I sammanhanget så bör det nämnas att det nya drivmedel som avses ovan inte har funnits tillgängligt på marknaden under huvuddelen av projekttiden. Om projektet hade påbörjats idag hade det varit möjligt att nå 1 poäng förutsatt att åtminstone en viss del av arbetet skett på sommaren (och därmed använder bränsle av sommarkvalitet). I en nära framtid är det troligt att även kraven för två poäng skulle vara möjliga att uppfylla eller åtminstone vara väldigt nära att kunna uppfyllas. Allt resonemang ovan förutsätter att bränslet används i alla anläggningsmaskiner på arbetsplatsen.
Bedömd poäng: 0 poäng.
Realistiskt uppnåbar poäng: 1 poäng.
3.4.5 Equipment emission reduction (CA-5)
Kap. 3 Studie
27 Poängskala: 0-2 poäng.
Mål: Reduce air emissions from nonroad construction equipment. Krav: Installera emissionsreducerande system som renar avgaserna från anläggningsmaskiner och som uppnår kraven för EPA tier 4 (ungefär motsvarande Europeiska Unionens Euroklass 3B). Dokumentera hur länge respektive maskin används om det inte redan görs.
Analys: Möjligheten att tillämpa denna punkt beror av vem som äger de anläggningsmaskiner som används vid projektet. Om maskiner hyrs så kan entreprenören se till att bara hyra sådana som uppfyller kraven. Om entreprenören själv äger maskinerna kan denna uppgradera motorer och installera ytterligare steg i avgasreningen samt ställa höga krav vid nyanskaffning. Denna punkt är fullt tillämpbar vid både utförande- och totalentreprenad och är en punkt som karaktäriserar ett företag som verkligen sätter miljön i framkant.
Motivering: Alla anläggningsmaskiner som används för arbete inom Stockholms Stad måste idag uppfylla Euroklass 3. Alla tunga dieseldrivna fordon på studieprojektet är klassade enligt Euroklass 3B. Dessutom förs anteckningar och uppföljning av körtimmar och bränsleförbrukning i syfte att beräkna koldioxidutsläpp. Därmed är kraven som ställs för punkten uppfyllda.
Bedömd poäng: 2 poäng.
Realistiskt uppnåbar poäng: 2 poäng.
3.4.6 Paving emission reduction (CA-6)
Referens: Muench m.fl. (2011) s. 315. Poängskala: 0-1 poäng.
Mål: Improve human health by reducing worker exposure to asphalt fumes.
Krav: Lägg huvuddelen (90%) av asfalten med en asfaltsläggare som uppfyller kraven på arbetsmiljö enligt NIOSH.
Analys: Att minimera asfaltläggarlagets utsättning för ohälsosamma gaser vid läggning är centrala arbetsmiljöfrågor. Denna punkt är fullt tillämpbar vid både utförande- och totalentreprenad där beläggnings-arbeten utförs. I princip så är dessa krav uppfyllda om läggaren har ett avgasrör som är högt nog för att läggarlaget inte direkt ska utsättas för avgaser. Mycket liten ombyggnad av läggaren krävs för att uppnå detta och det finns inga ursäkter för ägaren att inte göra det. Hyr bara läggare som uppfyller detta, undantaget handjagade läggare.
Motivering: Alla asfaltsläggare som används på platsen uppfyller kraven för SEKO:s avtal vilket inkluderar bestämmelser för asfaltarbetarnas arbetsmiljö. Punktens krav är uppfyllda och studieprojektet tilldelas 1 poäng.
Examensarbete: MILJÖKLASSIFICERING AV VÄGAR
28
Bedömd poäng: 1 poäng.
Realistiskt uppnåbar poäng: 1 poäng.
3.4.7 Water use tracking (CA-7)
Referens: Muench m.fl. (2011) s. 321. Poängskala: 0-2 poäng.
Mål: Generate project level information about construction water use. Krav: Skapa och uppdatera ett datablad som redovisar total vatten-förbrukning under bygget. Framgå ska även bland annat vattenkälla, förbrukningstid, vilka som använt, vilken vattentyp som använts, mätmetod, vad som görs med förbrukat vatten och total kostnad för vattenförbrukningen.
Analys: Att föra anteckningar över och redovisa hur mycket vatten som förbrukas är ett enkelt sätt att tydliggöra hur mycket vatten som faktiskt slösas bort. Vatten används till en mängd olika moment, ofta i stora mängder och då också vatten av drickskvalitet. I Sverige har vi gott om sötvatten och behöver inte behandla detta särskilt mycket för att omvandla det till drickskvalitet. Det är dock inget skäl att inte försöka vara så sparsam som möjligt med dricksvatten. Varje kubikmeter kostar pengar om än inte så mycket och så länge det finns vattenmätare vid det aktuella tappstället så finns det ingen anledning att inte räkna på vad vattenförbrukningen faktiskt kostar och försöka minska denna. Tilläggas bör dock att kostnaden för vatten i stora delar av Sverige är så låg och tillgången så god att det är svårt att motivera en entreprenör att lägga de resurser som krävs på något som denne inte uppfattar som något stort problem.
Motivering: Ingen dokumentation förs över vattenförbrukningen mer än vad som krävs av Stockholm vatten i faktureringssyfte. Denna punkt är säkerligen aktuell i vissa delar av Sverige men är svår att motivera i Stockholm där tillgången på vatten av vatten av drickskvalitet är god. Ingen poäng tilldelas för det aktuella studieprojektet , dock ska sägas att även om det är tekniskt möjligt att få två poäng så är det antagligen svårt att få en entreprenör som är villig att lägga resurser på det. Maximal poäng är orealistisk att uppnå med hänsyn till projektekonomi, 1 poäng är dock realistiskt nåbar.
Bedömd poäng: 0 poäng.
Realistiskt uppnåbar poäng: 1 poäng.
3.4.8 Contractor warranty (CA-8)
Kap. 3 Studie
29 Poängskala: 0-3 poäng.
Mål: Incorporate construction quality into the public low bid process through the use of warranties.
Krav: Ett minimikrav som anges är 5 års garantitid för åtminstone beläggning och överbyggnad.
Analys: Att erbjuda garanti längre än vad som krävs är något av ett tveeggat svärd, det främjar goodwill och entreprenörens image men medför ett utökat ekonomiskt åtagande för entreprenören. För en entreprenör av Skanskas storlek så bör det inte vara en omöjlighet att erbjuda detta men det är inte realistiskt att lämna en högre anbudssumma med motiveringen att garantin är längre än vad som är efterfrågat av beställaren. Denna punkt är tillämpbar vid både utförande- och totalentreprenad men ger större möjligheter under totalentreprenad. Att utan vidare lämna en förlängd garanti har inget självändamål i sig men kan motsvaras av ökad goodwill.
Motivering: 5 års garantitid krävs enligt senaste AMA. Därmed är punkten automatiskt uppfylld i de allra flesta fall, så även här. Projektet tilldelas 3 poäng.
Bedömd poäng: 3 poäng.
Realistiskt uppnåbar poäng: 3 poäng.