Bedömning

När SRN skulle bedöma fallet valde de att se vad definitionen i 2 kap. 25 § IL som handlar om definition av verksamhetsgren beskriver. Där definieras det att en verksamhetsgren är en sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse. Vad rörelse betyder fann SRN att det beskrivs i 2 kap. 24 § IL att det är annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Utöver lagtext tittade SRN vidare på förarbeten, närmare bestämt prop. 1998/99:15, de kunde då fastställa att det inte framgår något annat krav på en verksamhets innehåll än att den även i förvärvarens hand ska kunna hänföras till en rörelse. Denna uppfattning fann de också stöd i genom praxis som bedömt vad som ansetts utgöra en verksamhetsgren i tidigare fall.

Med stöd av de källor som SRN använt kunde de fastställa att det som framgår i detta ärende är utnyttjande av immateriella rättigheter som upplåts från ett bolag till ett annat bolag och som ska användas i dess verksamhet. Dessa ska anses uppfylla villkoret om att de immateriella rättigheterna ska anses utgöra en verksamhetsgren enligt 23 kap. 17 § IL. Detta resulterade i att en uttagsbeskattning inte aktualiserades för bolaget. SRN kunde med detta i beaktning framföra ett förhandsbesked som uttryckte att villkoret i 23 kap. 17 § IL var uppfyllt och uttagsbeskattning ej ska vara aktuellt.¹⁶⁰

6.3 Mål SRN 73-12/D

6.3.1 Bakgrund

I detta mål har A som är ägare av sin enskilda firma utvecklat och fått patent på en metod. Den aktuella metoden som fått patent blir även marknadsfört av A och ett annat ägt bolag, Y AB. Vidare fick A ersättning i form av royalty av Y AB eftersom de nyttjade metoden. A hade som syfte att överföra samtliga patent och royaltyrättigheter till ett annat bolag som kommer att vara nybildat och som kommer att kallas NY AB, dessa kommer sedan att utnyttjas på samma sätt som de gjort i det tidigare bolaget. Med ovanstående bakgrund i beaktning vill A veta om en överlåtelse av dessa tillgångar till NY AB skulle kunna ske utan att det ska resultera i en uttagsbeskattning för honom. Han vill därmed se om 23 kap. 17 § IL blir relevant, vilket skulle medföra att en underprisöverlåtelse aktualiseras.

6.3.2 Bedömning

SRN nämner i sin bedömning att om A väljer att överlåta samtliga patent och royaltyrättigheter som finns tillgängliga i hans nuvarande enskilda firma till NYAB, borde det räknas som att hela hans enskilda näringsverksamhet förflyttas. Detta eftersom att hela A:s verksamhet baseras på dessa immateriella rättigheter. Med anledning av detta blir således 23 kap. 17 § IL uppfyllt, under förutsättningen att de

övriga villkoren för underprisöverlåtelse är uppfyllda. Det kunde då konstateras att uttagsbeskattning inte var aktuellt i detta fall gentemot A.¹⁶¹

6.4 Mål RÅ 2004 ref. 140

6.4.1 Bakgrund

I detta rättsfall som först togs upp till SRN och som sedan överklagades till Regeringsrätten (numera kallat HFD) var gällande ett bolag kallat PIAB Invest AB som var ett moderbolag i PIAB-koncernen och ägde flertalet fastigheter och aktier som aktier i dotterbolag som är rörelsedrivande. PIAB hade som avsikt att överlåta fastigheter och aktier som de förfogade över till Riggspecialisten AB som var ett bolag som ägdes på samma sätt som PIAB. PIAB valde att ansöka om ett förhandsbesked hos SRN som bland annat avsåg frågan gällande om PIAB kan uttagsbeskattas med anledning av fastighetsöverlåtelsen som de planerade att genomföra?

6.4.2 Bedömning

För att SRN skulle kunna besvara frågan om överlåtelsen av fastigheterna som gjordes till Riggspecialisten AB var av sådan form att det borde klassas som underprisöverlåtelse och därmed undantas från uttagsbeskattning, var SRN tvungna att vända sig till lagrummet som definierar verksamhetsgren. SRN tog upp och diskuterade 2 kap. 25 § IL som är definitionen av verksamhetsgren och tog upp lagrummet och vad som preciseras i den lagtexten. Vidare förklarade SRN även att lagrummet i 2 kap. 24 § IL som reglerar vad som avses med rörelse, vilket kan vara annat än än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. De ansåg att förvaltning av en fastighet inte fanns med som ett undantag från definitionen av rörelse och sådan verksamhet, vilket då resulterar i att den kan bilda en verksamhetsgren. Vidare ansåg även SRN att det fanns anledning att anta att fastigheterna och dess användning kan anses avse ett ändamål och självständig förvaltningsenhet, vilket skulle styrka idén om att detta ska anses vara en verksamhetsgren. Villkoret för underlåten uttagsbeskattning ansågs därmed vara uppfyllt, detta också på grund av att samtliga aktierna som det överlåtande och det övertagande bolaget innehade, var kvalificerade andelar.

Frågan som också blev aktuell var att besvara om verksamheten i PIAB ska kunna anses vara en likartad verksamhet som den i Riggspecialisten AB. SRN valde i detta läge att hänvisa till tidigare praxis från Regeringsrätten som ansett att uttrycket “bedriver samma eller liknande verksamhet” främst riktar sig mot sådana fall där delar av verksamheten förflyttas och det finns en likhet mellan bolagen som förflyttningen sker emellan, ett så kallat likartat samband.¹⁶² I det aktuella målet gällande PIAB hade det flyttats en verksamhet som hade som syfte att hyra ut fastigheter, verksamheten flyttades från PIAB till Riggspecialisten AB. När överlåtelsen hade gjorts var det planerat att fastigheterna som hyrts ut skulle användas i bolag inom PIAB-koncernen. SRN hade detta i beaktning och kunde därmed konkludera att Riggspecialisten AB och PIAB ansågs bedriva likartad verksamhet. Med anledning av detta ansåg SRN att villkoren för underprisöverlåtelse ansågs vara uppfyllda vilket gör att en uttagsbeskattning inte aktualiseras för PIAB.

161 SRN 73-12/D

Förhandsbeskedet från SRN överklagades av Skatteverket till Regeringsrätten som ansåg att PIAB borde uttagsbeskattas baserat på de uppgifter som presenterats i SRN. Regeringsrätten valde att fastslå SRN:s förhandsbesked med samma anledningar som SRN hade tagit upp i sitt förhandsbesked, vilket resulterade i att Regeringsrätten nekade Skatteverkets begäran om uttagsbeskattning gentemot PIAB.¹⁶³

6.5 Mål RÅ 2006 ref. 74

6.5.1 Bakgrund

I detta fall hade det uppkommit en ansökan till SRN som gällde ett förhandsbesked som där C.B och V.D samt bolagen X AB och Y AB fört fram en frågeställning gällande deras situation. C.B och V.D ägde 50 procent av de aktier i bolaget X AB, samtidigt ägde sistnämnda bolaget 100 procent av aktierna i Y AB. Denna verksamhet som ingår i koncernen behandlar främst försäljning av herrkläder, vilket gjordes i form av butiksförsäljning. I X AB skedde försäljningar via faktura av bland annat arbetskläder. Trots att det fanns ett naturligt samband mellan de båda verksamheterna ska de anses självständiga och borde därför ses som fristående enheter utan någon vidare koppling. C.B hade i övrigt ett större ansvar för driften av X AB och Y AB, detta genom att han varit företagsledare för båda företagen, vilket resulterade i att hans andelar i X AB är kvalificerade. V.D hade däremot ingen roll i de bolagen där hon ansetts vara aktiv, hon har varit begränsad och ansågs utgöra ett passivt ägande med hennes 50 procent ägande andelar i X AB. Utöver detta återfanns en andel som ingick i en bostadsrättsförening bland de tillgångar som Y AB förfogade över.

Bostadsrättsföreningen uppfyllde de villkor som ställdes för att avgöra om det ska räknas som ett privatbostadsföretag. Bostadsrätten användes som kontor samt lager för Y AB och X A, syftet var att C.B och V.D skulle omstrukturera denna verksamheten som de gemensamt ägde för att sedan dela upp den i två olika delar. Skulle detta ske skulle C.B fortsätta bedriva verksamheten även efter omstruktureringen, under tiden skulle V.D bedriva näringsverksamhet i ett nybildat AB. Det nya AB skulle i det fallet rikta sig in på lokaluthyrningar genom den andel i bostadsrättsföreningen som innehades i Y AB. V.D planerad att bilda ett nytt AB som då skulle kallas NYAB 1 och sedan skulle andelen i bostadsrättsföreningen som Y AB äger, överlåtas utan ersättning. Lokalerna som ingick i andelen och som gällde bostadsrättsföreningen hade när omstruktureringen färdigställts representerat en näringsverksamhet som sysslar med lokaluthyrning och som NYAB 1 skulle bedriva tillsammans med Y AB och X AB som hyresgäster. Andelen i bostadsrättsföreningen skulle sedan överlåtas till NYAB 1 som förvärvar samtliga av C.B och VD:s aktier i X AB för noll kronor. Detta hade sedan resulterat i att C.B blir ensamstående ägare till X AB och en indirekt ensam ägare till Y AB. Både C.B och V.D var införstådda på att marknadsvärdet gällande de verksamheter som C.B kommer att bedriva i Y AB och X AB efter omstruktureringen motsvarar marknadsvärdet för den andelen som var bostadsrättsföreningen.

De funderade även på en alternativ omstruktureringsmetod som skulle kunna användas, vilket skulle vara att C.B bildar ett nytt aktiebolag kallat NYAB 2. Där skulle samtliga

tillgångar i Y AB och X AB överlåtas utan ersättning, det enda undantaget hade varit Y AB:s andel i bostadsrättsföreningen. Verksamheterna hade bedrivits på vanligt sätt om NYAB 2 hade skapats och C.B hade överlåtit sina aktier i X AB till V.D för noll kronor. När detta hade gjorts, skulle V.D ensamt stå som ägare för X AB men även indirekt ensam ägare till Y AB. Vidare hade V.D genom andelen i bostadsrättsföreningen som fortfarande återfinns i Y AB bedrivit lokaluthyrning med främst NYAB 2 som hyresgäst. Även i denna omstruktureringsmetod skulle C.B och V.D vara överens om att marknadsvärdet. Det var dessa två omstruktureringsmetoder som C.B och V.D presenterade för SRN tillsammans med frågan om Y AB:s vederlagsfria överlåtelse av andelen i bostadsrättsföreningen till NYAB 1 skulle medföra att Y AB uttagsbeskattas?

6.5.2 Bedömning

Här tittar först SRN på det översiktliga och fastställer att C.B och V.D är kusiner som äger hälften av aktierna i X AB var, och bolaget i sin tur äger Y AB. Ägarna C.B och V.D hade som syfte att dela upp verksamheten mellan sig men att C.B fortsätter med försäljningen av kläder. Under tiden skulle V.D överta den bostadsrätt som var en andel i privatbostadsföretag och som ägdes av Y AB. Bostaden som detta gällde användes redan av bolagen som ett kontor samt lager, syftet var att detta skulle fortsätta även efter uppdelningen. Planen var att bostadsrätten ska överföras utan ersättning till ett nybildat AB som V.D startat, för att sedan överlåta hälften av de aktierna som hon äger i X AB utan någon ersättning till C.B. För att besvara frågan som ställdes från C.B och V.D, utgick SRN från reglerna om uttagsbeskattning och vilka förutsättningar som krävs för att uttagsbeskattning kan underlåtas, när en tillgång överlåts till underpris. En av de villkor som ska vara uppfyllda för att avdragsrätt för koncernbidrag saknas mellan parterna är lagen som regleras i 23 kap. 17 § IL, som säger att överlåtelsen ska

avse överlåtarens hela näringsverksamhet eller verksamhetsgren om

koncernbidragsrätt saknas. Sedan går SRN igenom definitionen av begreppet verksamhetsgren som anges i 2 kap. 25§ IL, där det stadgas att verksamhetsgren är sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse. Rörelse begreppet anges i 2 kap. 24 § IL och där stadgas att rörelse kan vara annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande. SRN ansåg att överlåtelsen som skulle ske till NYAB 1 avsåg enbart en andel i ett privatbostadsföretag, det blir därför fråga om en sådan överlåtelse kan anse sig inte utgöra en verksamhetsgren. SRN hänvisade till rättspraxis¹⁶⁴ och förklarade att överlåtelse av sådan tillgång som en andel, inte kan utgöra en verksamhetsgren. Det gick inte heller att tillämpa reglerna i 23 kap. 7 § IL som säger att näringsbetingade andelar kan bilda en verksamhetsgren i detta fallet, eftersom att privatbostadsföretag inte räknas som ett företag som faller in i villkoren i 24 kap. 4 § andra stycken och 6 § IL. Med anledning av detta fann SRN att uttagsbeskattning gällande denna fråga var ett faktum. De hänvisade till ännu ett tidigare mål och poängterade att detta hade gällt även om bostadsrätten hade använts för att hyras ut.¹⁶⁵ Målet överklagades till Regeringsrätten som sedan fastställde SRN:s beslut med samma anledningar som använts, vilket blev att överlåtelsen till NYAB 1 endast avser en andel i ett

164 RÅ 2001 not. 24.

privatbostadsföretag. Därför blev det fråga om en tillgång som i sin helhet inte kan utgöra en verksamhetsgren, vilket i detta fallet medförde att en uttagsbeskattning aktualiserades.166

7. Analys

Syftet med detta kapitlet som presenteras är att en analys ska framföras där diskussion ska föras utifrån det syfte och de frågeställningar som ställdes i det inledande kapitlet i studien. Med anledning av detta kommer analyskapitlet besvara frågeställningarna från första kapitlet “Vad är en verksamhetsgren när det gäller immateriella rättigheter?” och “Vad finns det för rättssäkerhets- och praktiska problem med begreppet verksamhetsgren”. För att hjälpa till att besvara dessa frågeställningar kommer den fakta som använts i studien vara essentiell för att framställa analysen.