Bedömning av förekomstens sårbarhet

Sårbarhetsbedömningen är baserad på insatstid, rinntid, utspädning och skydds-objektets resiliens, d.v.s. långsiktiga förmåga att återhämta sig eller anpassa sig till förändringen vid en eventuell föroreningspåverkan. Initialt klassas sårbarheten utifrån rinntid i förhållande till insatstid enligt Tabell 10. Därefter justeras klassningen efter ut-spädning och skyddsobjektets resiliens.

Tabell 10. Initial klassning av sårbarhet utifrån rinntid och insatstid.

Rinntid Klass 1-4

>3 gånger insatstiden 1

2-3 gånger insatstiden 2

1-2 gånger insatstiden 3

< insatstiden 4

Insatstid är tiden mellan utsläpp och när nödvändiga insatser för att begränsa skada startas.

Då sårbarhetsbedömningen är kopplad till rinntider och bedömda insatstider för räddnings- och saneringsinsatser är det viktigt att värdera ytterligare en faktor, nämligen tillgänglighet och praktisk möjlighet till sådana insatser. Här ska både området vid själva vägen bedömas men också möjligheten till insatser.

Räddningstjänsten fokuserar i första hand på livräddning och skadebegränsande

åtgärder mot utsläppet och sedan på att hindra vidare spridning av redan utsläppt farligt gods. Förutsättningarna för sanerings- och räddningsinsatser i Grödingetrakten

Åtkomlighet Åtkomligheten till aktuella vägsträckor i händelse av en olycka är gynnsamma, där större markområden utan bebyggelse/infra-struktur finns i anslutning till vägkant/dike.

Beredskap Räddningstjänsten får normalt inte information från larmcentralen om att olycksplatsen ligger vid en stor vattenresurs utan

vattenskyddsområde när de larmas ut (vattenskyddsområden är inlagda i ett kartskikt hos larmcentralen).

Insatstid Södertörns brandförsvarsförbund har en station norr om Tumba, Botkyrka brandstation, som bemannas av brandmän dygnet runt. (www.sbff.se, 2019-11-05). En insatstid för en händelse på aktuella vägsträckor bedöms som kort, 10-20 min.

Räddningstjänsten har med absol och sopborstar, så att sanering av utsläpp på vägbanan kan göras. Länsar finns om utsläpp skett i yt-vatten. Ytlig grävning i diken kan ske med handkraft. Krävs schaktning kontaktas miljörestvärdesledare. Efter det kan tid till sanering variera kraftigt. Bedöms saneringen vara räddningstjänst, vilket enligt kontaktad miljörestvärdesledare inte är självklart, kan sanering inledas så snart entreprenör tagit sig till platsen. Bedöms det inte vara räddningstjänst sker först en utredning om vem som ska bekosta saneringen, varefter arbetet kan inledas. Tiden till sanering kan därmed variera från någon timme till dagar.

Övrigt Vid brand av fordon på vägsträckan bedömer räddningsledare om åtgärd.

Räddningstjänsten är således snabbt på plats, men tid till sanering av utsläpp utanför vägbanan som kräver schaktning varierar kraftigt beroende på om saneringen bedöms vara räddningstjänst eller inte (Södertörns brandförsvarsförbund samt miljörestvärdes-ledare, 2019).

Insatstiden för ett utsläpp är 10-20 min enligt räddningstjänsten. Den omfattar körtid och tid för att ställa sig på plats för att börja insatsen, spärra av vägar m.m. Om olyckan medför utsläpp som är större än en kubikmeter bedöms insatstiden vara några timmar.

Rinntid

Rinntiden är tiden det tar för ett föroreningsutsläpp att nå skyddsobjektet, i detta fall Kagghamraån. Rinntiden påverkas generellt av befintlig dagvattenhantering och vattenskyddsåtgärder, vilka inte förekommer vid aktuella konfliktsträckor. Avrinningen och en eventuell föroreningsspridning bedöms istället ske naturligt via sluttningar mot vattendrag följt av transport längs vattendrag och genom sjöar mot Kagghamraån. På konfliktsträcka A bedöms rinntiden vara kortast där avståndet mellan vägen och Gölan är som minst, ca 15 m. I Figur 28 visas diket som är gräsbevuxet. Rinntiden till Kagghamraån vid ett värsta scenario har totalt bedömts vara drygt 2 h (ca 1 min till Gölan, ca 110 min i Gölan och ca 22 min i Axån), vilket är mer än 3 gånger insatstiden.

TM A L L 0 0 0 4 R a p p o rt g e n e re ll 3 .0

Figur 28. Gräsbevuxet dike längs konfliktsträcka A vid sjön Gölan.

Ett föroreningsutsläpp på konfliktsträcka B kan via den gräsbeklädda sluttningen hamna i Axaren. Rinntiden bedöms vara kortast där avståndet mellan vägen och Axaren är som minst, se Figur 29. Rinntiden till Kagghamraån vid ett värsta scenario har bedömts vara

ca 1 h (ca 1 min till Axaren, ca 45 min i Axaren och ca 11 min i Axån), vilket är ca 3

gånger insatstiden.

Rinntiden bedöms vara kortast där avståndet mellan konfliktsträcka C och Kagghamra-ån är som minst, se Figur 30. Rinntiden till KagghamraKagghamra-ån vid ett värsta scenario har bedömts vara 2-3 min, vilket är en kortare tid än insatstiden.

Figur 30. Platsen där avståndet mellan konfliktsträcka C och Kagghamraån är som minst.

På övriga delar av konfliktsträckorna, där avstånden till ytvattnen är större, skulle mer fastläggning och utspridning av en förorening ske. Det bedöms således förekomma ett ”naturligt skydd” som medför att spridningen av ett föroreningsutsläpp sker i begränsad och förutsägbar omfattning.

Utspädning och resiliens

Resiliensen i skyddsobjekten bedöms som relativt dålig på grund av små flöden och därmed mindre utspädning. I Axaren kan utspädningen bli något större, på grund av att i en sjö sker även fastläggning, nedbrytning och transport av en given förorening.

Sammantagen sårbarhetsbedömning

Utifrån rinntid och insatstid bedöms sårbarheten till sårbarhetsklass 4 för konflikt-sträcka C, sårbarhetsklass 2 för konfliktkonflikt-sträcka B och sårbarhetsklass 1 för konfliktsträcka A. Förutsättningarna för sanering är goda på de allra flesta platserna. Bedömningarna har gjorts utifrån en snabb transport (höga flöden) samtidigt som det inte har justerats för utspädningseffekter, d.v.s. ett värsta fall.

TM A L L 0 0 0 4 R a p p o rt g e n e re ll 3 .0