5.1. Dagvattenhantering från väg
Dagvattensystems uppbyggnad och funktion kring en väg är en viktig del i risk-bedömningen, både kopplat till diffusa föroreningar från normal drift och underhåll eller i samband med olycka. Effektiv dagvattenhantering, där dagvattnet snabbt samlas upp och skickas vidare till recipient kan utgöra en snabb spridningsväg för föroreningar. Samtidigt kan avsaknad av dagvattenuppsamling leda till att föroreningar istället snabbt infiltrerar till ett grundvattenmagasin. Skyddsåtgärder kan innebära minskad
grundvattenbildning. Om förutsättningarna är de rätta bör således infiltration av väg-dagvattnet förordas.
Föroreningar kopplade till vägdagvatten är bland annat olja, närsalter, metaller, salt samt organiska och oorganiska miljögifter.
Under de senaste åren har samverkan mellan representanter från ett flertal länder i Europa, bland annat Sverige, skett, för att kartlägga hur dagvatten från vägar påverkar vatten. Slutsatser av arbetet så här långt har sammanfattats i en rapport (Revitt, m.fl). Nedan beskrivs de slutsatser som bedöms vara relevanta att väga in i denna risk-bedömning:
Flera studier har rapporterat att metallavlagringar i anslutning till vägar sjunker till bakgrundskoncentrationer inom ungefär 10 m från vägkanten. Majoriteten av studierna drog slutsatsen att koncentrationen av föroreningar i mark också snabbt minskar med ökande djup. Det antyder att både horisontell och vertikal rörlighet av metaller är begränsad. Det enda undantaget från denna allmänna trend är för
vägsalt-koncentrationer (NaCl) som kan vara förhöjda på större avstånd från vägkanten och på större djup inom markprofiler. Det leder i sin tur till en oro över klorids potential för att underlätta förflyttningen av tidigare adsorberade metaller.
Till skillnad från metaller, som har begränsad rörlighet, har flera studier konstaterat att tömedel utgör en särskild risk mot grundvattnets goda kemiska status. Natriumklorid (NaCl) identifieras som den viktigaste parametern när det gäller risk för negativ påverkan på grundvattnets kemiska status.
För vägdagvatten gäller enligt Statens vegvesen i Norge att vid en trafikmängd < 3 000 ÅDT bedöms risken för den kontinuerliga dagvattenpåverkan vara så ringa att det inte är motiverat att vidta åtgärder. Enligt samma publikation råder medel till hög sannolikhet för biologiska effekter på ett vattenobjekt vid en trafikmängd på 3 000 – 30 000 ÅDT och objektets sårbarhet är avgörande för behovet av dagvattenrening. Dagvattnet ska behandlas vid denna trafikmängd förutsatt att skyddsobjektet har medel eller hög sårbarhet. Om trafikmängden överstiger 30 000 ÅDT anses vägdagvattnet vara kraftigt förorenat och ska alltid behandlas.
TM A L L 0 0 0 4 R a p p o rt g e n e re ll 3 .0
På konfliktsträcka A och B uppgår trafikmängden till 7 091 fordon/dygn och på konflikt-sträcka C till 3 611 fordon/dygn, d.v.s. medelhög sannolikhet för biologiska effekter på ett vattenobjekt. Vägdagvatten på dessa sträckor når gräsbevuxna diken eller naturmark där det finns förutsättningar för fastläggning av föroreningar.
Vattenanalyser har inte funnits tillgängliga under genomförd riskanalys, för bedömning av om de parametrar som kan påverkas av dagvatten är förhöjda.
5.2. Underhåll på väg
Det nationella vägnätet är indelat i olika driftklasser beroende på vilken vinter-väghållning som anses motiverad, där klass 1 av de fem klasserna är högst prioriterad. Väg 225 tillhör driftklass 2. Kriterierna för halkbekämpning i klass 2 är att plogbilen normalt har tre timmar på sig att ploga vid 1 cm snö och halkbekämpning av vägen normalt sker med salt.
Övrigt underhåll av vägar innefattar röjning av slänter, lagning av beläggning och lagning/tvätt av vägutrustning och skyltar. Samtliga dessa åtgärder innebär även att väg-avsnittet trafikeras av olika typer av tunga fordon, som i sin tur innebär risk för läckage av bränsle eller andra kemikalier. I denna riskanalys hanteras dock endast saltningen i samband med normalt vägunderhåll som ett riskobjekt, då risker gällande utsläpp av petroleum i anslutning till väg bedöms separat i enlighet med beskriven metodik. Användningen av kemiska bekämpningsmedel är generellt förbjuden i Trafikverkets verksamhet enligt riktlinje TDOK 2010:310. Bekämpning av jätteloka samt bekämpning på banvallar och bangårdar är dock undantagna från förbudet.
5.3. Trafikolycka med utsläpp av förorening
Sannolikheten för olycka anses vara fordonsneutral. Det innebär att antalet olyckor per fordonskilometer är detsamma för personbilar som för tunga fordon. På vägsträckor förekommer platser där sannolikheten för olycka kan antas vara högre, som exempelvis vid plankorsningar, utfarter från fastigheter eller platser med dålig sikt.
Ur vattenskyddssynpunkt uppstår de mest allvarliga konsekvenserna som en trafik-olycka kan leda till, med tunga fordon. Denna typ av olyckor betraktas således som det primära riskobjektet. Att just tunga fordon bör anses som huvudsakliga riskobjekt beror på flera anledningar, såsom ökat krockvåld, den större mängd bränsle som tunga fordon medför och att tunga fordon transporterar miljöfarligt gods.
Ur vattenskyddssynpunkt är det viktigt att skilja på farligt gods och miljöfarligt gods. Med miljöfarligt gods avses sådant som kan skada vattnet, vilket omfattar långt ifrån all typ av gods som klassas som farligt gods.
Olyckor som omfattar transporter med farligt gods utgör ca 4 % av olyckorna med tung trafik. Det ska beaktas att olycka med farligt gods inte automatiskt innebär att gods-tanken går sönder och medför utsläpp av godset, sannolikheten för det är betydligt lägre. När det gäller tankar för farligt gods är dessa som regel uppdelade i mindre fack. Stor-leken på dessa fack är olika men kan till exempel innehålla 5 m³. Vid olyckor med sådana tankar är sannolikheten att hela den transporterade volymen skulle läcka ut
mycket liten. Den absoluta merparten av transporterna med farligt gods i Sverige utgörs av petroleumprodukter.
Den förorening som det mest sannolikt skulle ske ett utsläpp av, vid olycka med tung trafik, är petroleum och i huvudsak från fordonens bränsletankar. Bränsletankarna sitter relativt utsatt och är inte gjorda av så kraftiga material som godstankarna. De mängder petroleum som läcker ut kan antas uppgå till mellan ett par hundra liter till 1 000 liter. Hastighetsgränsen längs konfliktsträckorna är 70 km/h, och de är rekommenderade för transport av farligt gods.
Enligt statistik från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) för åren 2009-2018 har det totalt registrerats 2 personskadeolyckor med motorfordon inblandade på konfliktsträcka A, 3 på konfliktsträcka B och 5 på konfliktsträcka C. Vid beräkningarna som utförs avseende sannolikhet för utsläpp används dessa värden.
På konfliktsträcka A inträffade båda de registrerade olyckorna på samma plats, se Figur 23. Båda var singelolyckor där fordonen (en personbil respektive en tung motorcykel) körde av vägen, den ena lindrig skada och den andra måttlig.
Figur 23. Karta med sammanställning över registrerade polis- och sjukhusrapporterade olyckor i Strada under perioden 2009-2018 längs konfliktsträcka A.
TM A L L 0 0 0 4 R a p p o rt g e n e re ll 3 .0
På konfliktsträcka B registrerades tre singelolyckor på olika platser (se Figur 24), varav två var med personbil och en med hjullastare. Alla olyckor var lindriga.
Figur 24. Karta med sammanställning över registrerade polis- och sjukhusrapporterade olyckor i Strada under perioden 2009-2018 längs konfliktsträcka B.
På konfliktsträcka C inträffade fem personskadeolyckor varav fyra var singelolyckor och en var en ”mötesolycka”, se Figur 25. Två motorcyklar var inblandade, övriga var personbilar. En olycka var allvarlig, en måttlig och tre lindriga.
Figur 25. Karta med sammanställning över registrerade polis- och sjukhusrapporterade olyckor i Strada under perioden 2009-2018 längs konfliktsträcka C.
5.4. Övriga verksamheter
Längs aktuella vägsträckor finns ett fåtal verksamheter, bl.a. jordbruk och skrot-hantering och skrothandel, se miljöfarliga verksamheter i Figur 26.
Figur 26. Karta med miljöfarliga verksamheter i området. Källa: VISS
Skjutbana
Drivmedelshantering
Bilvårdsanläggning,
bilverkstad samt åkerier
Bilvårdsanläggning,
bilverkstad samt åkerier
Skrothantering och
skrothandel
Betning av säd
Betning av säd
TM A L L 0 0 0 4 R a p p o rt g e n e re ll 3 .0