BEDÖMNING AV KONSEKVENSER AV OLYCKOR

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\100_bullermätning_ängels\18 granskning\riskanalys\rapportängelsberg - gransk lnar.docx

8.3 Plankorsningsolycka person

Plankorsningsolyckor som innebär sådan kollision att risk för utflöde sker behandlas under föregående punkt. För att utflöde skall ske krävs kollision mellan tåg och tungt fordon eller arbetsmaskin. Förutom denna typ av olycka kan kollision ske med personbil, cyklist eller fotgängare. I Sverige inträffar relativt sett få olyckor av denna typ, i

genomsnitt 30 per år /ref. 12/. Omkring fem personer omkommer varje år vid en

järnvägsövergång. Någon meningsfull kvantifiering av sannolikheten för en sådan olycka anses inte möjlig för en enskild övergång.

8.4 Övriga händelser

För övriga händelser i olyckskatalogen: sabotage och tappad last finns inga tillgängliga uppgifter om riktvärden eller statistik över inträffade händelser. Någon kvantifiering av sannolikheten för dessa händelser anses inte möjlig. Händelserna och möjliga konsekvenser diskuteras vidare i avsnitt 8.

9 BEDÖMNING AV KONSEKVENSER AV OLYCKOR

Med risk avses både sannolikhet för och konsekvens av olika olyckshändelser. För att kunna göra en riskvärdering av planområdet skall konsekvenserna av olika möjliga olyckshändelser bedömas. Detta sammanvägs med de bedömda sannolikheterna för respektive händelse (redovisade i avsnitt 8) och utgör grunden för den riskbedömning som presenteras i avsnitt 10. Konsekvenserna av en farligtgodsolycka kan vara skadade eller förolyckade människor. En bedömning av omfattningen görs med hänsyn till de fysikaliska effekterna hos respektive farligtgodstyp, människors exponering och de lokala omständigheterna i övrigt.

Viktiga konsekvenspåverkande faktorer är t.ex. förändrade godsmängder och godsslag, tåghastighet och eventuella hinder i banans närhet.

I detta avsnitt presenteras först hur omfattningen av olika typer av farligt godsolyckor bedöms. Därefter presenteras konsekvensbedömningar av respektive olyckshändelse i olyckskatalogen.

9.1 Farligtgodsolycka

Följden av en farligtgodsolycka kan resultera i skadade eller förolyckade människor. En bedömning av omfattningen av olika typer av möjliga olyckor måste göras med hänsyn till fysikaliska effekter, människors exponering och lokala omständigheter i övrigt.

Bedömningarna görs i två steg:

1. Bedömning av olyckseffekten

Olyckseffekten beror på typ av farligt gods och presenteras ofta som det maximala riskavstånd mellan olycksplatsen och oskyddade människor inom vilket dödsfall kan förväntas.

2. Bedömning av konsekvensen

I detta steg värderas den skada på människor som olyckan kan leda till.

12 (20)

RAPPORT 2012-12-14

repo001.docx 2012-03-29

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\100_bullermätning_ängels\18 granskning\riskanalys\rapportängelsberg - gransk lnar.docx

Konsekvensen beror såväl på olyckseffekten som på hur många människor som befinner sig inom det maximala riskavståndet vid olyckstillfället.

I tabellen nedan presenteras olyckseffekten som maximalt riskavstånd mellan olycksplatsen och oskyddade människor inom planområdet.

Tabell 6. Olyckseffekter med beräknade maximala riskavstånd för planområdet

Klass Benämning Maximalt riskavstånd

Klass 2.1 Brandfarlig gas 143 m

Klass 3 Brandfarlig vätska 40 m

Klass 8 Frätande ämnen Några enstaka meter

Klass 9 Övriga farliga ämnen -

Konsekvensen för oskyddade människor värderas utifrån olyckseffekt och exponeringsgrad. Konsekvensen av respektive olyckstyp varierar beroende på egenskaperna hos respektive godstyp.

9.1.1 Brandfarliga gaser

För att transportera och förvara gas med så liten volym som möjligt trycksätts den så att den övergår i vätskefas (kondenseras). En behållare fylls till ca 80 % vilket innebär att den till viss del även innehåller gasformigt ämne. Transporter med trycksatta gaser transporteras i tjockväggiga tankar av segt tryckkärlsstål som tål större

deformationskrafter än till exempel en tankvagn med brandfarlig vätska. Om behållaren skadas så att den går sönder och ämnet börjar läcka ut blir konsekvenserna betydligt större om ämnet kommer ut i vätskefas än i gasfas.

Brandfarliga gaser är t.ex. gasol, acetylen, vätgas och metan. Det ämne som

representerar brandfarlig gas i de flesta beräkningar gasol. Anledningen till valet av gasol som representativt ämne för brandfarlig gas är dels att gasoltransporter är relativt vanliga, dels att konsekvenserna vid ett gasolutsläpp kan bli mycket allvarliga.

Vid läckage av gasol kan följande händelser inträffa:

1. Om gasen antänds direkt uppstår en jetflamma. Värmestrålningen mot människor och byggnader blir betydande, i synnerhet i jetflammans riktning. Är utsläppet gasformigt blir skadorna begränsade till den närmaste omgivningen. Sker utsläppet i vätskefasen blir flamman betydligt större och ett större område påverkas av

värmestrålningen. I rapporten förutsätts att läckaget uppstår nära vätskeytan i tanken vilket innebär att utsläppet innehåller både vätska och gas.

2. Om gasen inte antänds direkt utan istället driver iväg i ett moln från platsen för utsläppet finns risk för en fördröjd antändning. Molnet antänds då av någon form av extern antändningskälla. Hur långt molnet driver innan det antänds beror bland annat på tillgång till antändningskälla, väderlek och områdets utformning.

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\100_bullermätning_ängels\18 granskning\riskanalys\rapportängelsberg - gransk lnar.docx

Den tredje skadehändelsen är en s.k. BLEVE eller Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion. BLEVE riskerar att inträffa då en oskadad tank med tryckkondenserad gas värms upp. Detta kan inträffa då en tankvagn tanken punkterad och en jetflamma uppstår som i sin tur värmer en annan, oskadad tank. Trycket i den oskadade tanken stiger och till slut brister den momentant. Tankens innehåll antänds och ett stort eldklot uppstår.

BLEVE är ett mycket allvarligt skadeförlopp men sannolikheten för att det skall inträffa är mycket låg. Från det att en farligtgodsolycka sker till dess att en BLEVE kan uppstå tar det oftast så lång tid att berörda områden hinner evakueras.

9.1.2 Brandfarliga vätskor

Konsekvenserna av ett utsläpp med brandfarlig vätska beror inte så mycket på storleken på hålet som av storleken av den pöl som bildas på marken. Ju större pöl som bildas desto större blir branden och flammornas höjd om pölen antänds. En stor brand genererar vidare en hög strålningsvärme mot människor och byggnader i dess närområde. Avståndet och vegetationen dämpar strålningsvärmen. Strålningseffekten byggs upp under loppet av några minuter och människor i närheten har tid att springa undan, däremot kan strålningsvärmen medföra risk för brandspridning till byggnad.

9.1.3 Frätande ämnen

Frätande ämnen medför i allmänhet inte någon risk för dödlig skada för personer utomhus eller i bebyggelse. Förutsättning för personskada är att man kommer i direkt kontakt med, eller får i sig dessa ämnen

9.1.4 Övriga farliga ämnen och föremål

I denna klass finns ämnen som utgör en fara under transport, vilken inte omfattas av definitionen för andra klasser. Det är därför en klass som består av en rad sinsemellan mycket olika ämnen och föremål. Exempel på gods som insorteras i klass 9 är asbest och asbesthaltiga blandningar, transformatorer och kondensatorer som innehåller PCB och därför kan bilda dioxiner vid brand, miljöfarliga ämnen och genetiskt modifierade organismer som inte är smittförande.

Ämnen och föremål i denna klass utgör som regel ingen akut fara för människors liv och hälsa i händelse av olycka. För detta krävs längre exponering eller, i extrema fall, direkt kontakt med godset. Inga sådana skadehändelser har identifierats och ämnen i denna klass kommer inte att behandlas vidare.

9.2 Brand

Brand i tåg kan leda till ett flertal olika konsekvenser beroende på var branden uppstår och i vilket skede eller position branden upptäcks. Oftast är det inte fråga om våldsamma bränder utan högst begränsade bränder eller rökutveckling med mindre omfattande skador som följd. Vid omfattande bränder bedöms konsekvenserna bli materiella skador och skadade människor. Mer omfattande konsekvenser kan inträffa om den brinnande vagnen eller angränsande vagnar innehåller farligt gods. Sannolikheten för detta är låg och bedöms försumbar i jämförelse med övriga farligt godsolyckor.

14 (20)

RAPPORT 2012-12-14

repo001.docx 2012-03-29

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\100_bullermätning_ängels\18 granskning\riskanalys\rapportängelsberg - gransk lnar.docx

9.3 Övriga händelser

Ytterligare några möjliga olyckshändelser finns listade i olyckskatalogen. För flera av dessa händelser finns inga tillgängliga uppgifter om riktvärden eller statistik över inträffade händelser varvid en kvantifiering av sannolikhet respektive konsekvens inte anses möjlig. Respektive händelse kommenteras kort nedan.

Sabotage

Det föreligger normalt inga svårigheter för obehöriga att ta sig in på spår- och

bangårdsområden, speciellt på tider utanför normal arbetstid. Förekommer uppställda vagnar med farligt gods kan svåra olyckor inträffa om vagnarna utsätts för åverkan. Det kan i många fall vara enkelt att öppna tömningsventilerna på tankvagnar. Lastade vagnar, speciellt med brandfarligt eller farligt gods, bör inte lämnas kvar obevakade på bangårdar eller spårområden utanför ordinarie arbetstid. Denna hantering faller dock utanför

omfattningen av denna rapport och berör inte planeringen av det aktuella detaljplaneområdet.

Tappad last

Det förekommer att last lossnar och tappas från godsvagnar vilket medför viss risk för människor. Uppgifter om denna typ av olyckor saknas dock. Risken för människor och miljö bedöms som liten, varför olyckstypen inte behandlats i denna studie.