RAPPORT. Ängelsberg 1:19. Fyrmästaren AB. Sweco Environment AB. Västerås Vatten och miljö

(1)

1 (3)

S w e c o

Ingenjör Bååths Gata 17 Box 8

SE-721 03 Västerås, Sverige Telefon +46 (0)21 4954100 Fax +46 (0)21 4954183 www.sweco.se

S w e c o E n v i r o n m e n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockhol m

J e n n i f e r E s p l i n g Miljökonsult Västerås

Telefon direkt +46 (0)21 4954137 Mobil +46 (0)70 6084137 jennifer.espling@sweco.se

repo02.docx 2012-03-29

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\000\19 original\förstasida och sammanfattning just. jees.docx

RAPPORT

Fyrmästaren AB

Ängelsberg 1:19

Uppdragsnummer 1186310000

Utredning och bedömning avseende buller, säkerhetsrisker, magnetfält samt markföroreningar i anslutning till den f.d. ventilfabriken i Ängelsberg. Inkluderar även utredning avseende

samfällighetens VA-system och bedömning av vattentäktens kapacitet.

Västerås 2013-01-09

Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö

(2)

2 (3)

RAPPORT 2013-01-09

ÄNGELSBERG 1:19

repo02.docx 2012-03-29

Sammanfattning

Nordstjernan planerar att etablera konferensverksamhet i den före detta ventilfabriken på fastigheten Ängelsberg 1:19, samt nyttja byggnader inom bruksområdet för konferens- boende. Sweco har på uppdrag av Nordstjernan utrett faktorer som kan ha betydelse för planerna.

Aspekter som undersökts är buller, magnetfält samt olycksrisker vid f.d. ventilfabriken med anledning av den intilliggande järnvägen. Föroreningssituationen i mark och grundvatten inom fastigheten Ängelsberg 1:19 har undersökts översiktligt. En VA-utredning har genomförts.

Bullersituationen bedöms inte utgöra något problem förutsatt att väggarnas ljudisolerande förmåga uppgår till 40 dBA. Riskerna som uppstår till följd av att verksamhet bedrivs nära järnvägsspåret bedöms inte vara oacceptabla. Riskbedömningen utgår från att aktiviteter där många personer samlas under sammanhängande tid förläggs till delar av byggnaden som vetter bort från tågspåret (östra delen av byggnaden). Magnetfälten som uppmätts i byggnaden i samband med tågpassager bedöms inte utgöra någon hälsorisk.

Föroreningssituationen bedöms inte utgöra någon betydande risk för människors hälsa eller miljön. En förhöjd arsenikhalt har dock påträffats vid en punkt. Enklare provtagning av övre markskiktet vid denna punkt bör genomföras för att säkerställa att ytjorden inte innehåller hälsofarliga arsenikhalter.

Vattentäktens kapacitet bedöms vara tillräcklig för utökad verksamhet inom området.

Även grundvattenpumpen har god kapacitet. Hydroforens kapacitet är tillräcklig förutsatt att luften i den förkomprimeras med minst ett bar. Vattnet innehåller mangan och radon i halter som överstiger Livsmedelsverkets gränsvärden för tjänligt med anmärkning.

Installation av radonluftare rekommenderas oavsett om verksamheten inom området utökas eller inte. Ökad luftning kan också minska halten mangan i vattnet.

Kompletterande provtagning bör genomföras för att bättre utreda förekomst av mikroorganismer och eventuell tillväxt i ledningsnätet. Om förekomsten av mikroorganismer hos användarna innebär att vattnet inte är tjänligt bör desinfektionsutrustning, exempelvis UV-ljus, installeras vid vattenverket.

Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK), har problem med ovidkommande vatten i sitt spillvattennät mot Fagersta. Ökande volymer av avloppsvatten från

Engelsbergs samfällighet kan därför medföra problem. Samfälligheten och NVK bör diskutera vilka spillvattenmängder som förekommer idag och hur en ökad mängd kan hanteras i framtiden.

Tidigare analyser har påvisat höjda fluoridhalter i vattentäkten. Vid provtagning som utfördes av Sweco 2012 detekterades inga halter överskridande detektionsgränsen.

Provtagning bör utföras flera gånger om året i enlighet med Livsmedelsverkets krav. Om fluoridhalterna visar sig vara högre än Livsmedelsverkets gränsvärde bör hushåll med barn under 1,5 år installera fluoridreducerande filter vid kökskranen.

(3)

3 (3)

RAPPORT 2013-01-09

ÄNGELSBERG 1:19

repo02.docx 2012-03-29

Delrapporter:

Översiktlig miljöteknisk undersökning av mark och grundvatten inom fastigheten Ängelsberg 1:19, Fagersta.

Riskanalys Ängelsberg 1:19 Bullerutredning Ängelsberg 1:19 VA-utredning

EMF-mätning Ängelsbergs bruk – magnetfältspåverkan

(4)

1 (27)

S w e c o

Ingenjör Bååths Gata 17 Box 8

SE-721 03 Västerås, Sverige Telefon +46 (0)21 4954100 Fax +46 (0)21 4954183 www.sweco.se

S w e c o E n v i r o n m e n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockhol m

J e n n i f e r E s p l i n g Miljökonsult Västerås

Telefon direkt +46 (0)21 4954137 Mobil +46 (0)70 6084137 jennifer.espling@sweco.se

repo001.docx 2012-03-29

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\000\19 original\rapport mark och gv\rapport_121115.docx

RAPPORT

FYRMÄSTAREN AB

Ängelsberg 1:19

UPPDRAGSNUMMER 1186310000

ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING AV MARK OCH GRUNDVATTEN INOM FASTIGHETEN ÄNGELSBERG 1:19, FAGERSTA.

F.d. Engelsbergs ventilfabrik på fastigheten Ängelsberg 1:19. Foto: © Anton Torstensson

VÄSTERÅS 2012-11-15

SWECO ENVIRONMENT AB VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

1 Inledning 4

2 Syfte och avgränsning 4

3 Områdesbeskrivning 4

3.1 Geologi och hydrologi 5

3.2 Riksintressen 5

3.3 Skydd enligt miljöbalken 6

4 Historik och föroreningar 6

4.1 Tidigare verksamhet inom området 6

4.2 Påvisade föroreningar vid tidigare undersökningar 7

4.3 Kemikalier och branschspecifika föroreningar 7

5 Spridningsförhållanden inom fastigheten 8

6 Provtagningsstrategi och genomförande 8

6.1 Provtagningsstrategi 8

6.2 Genomförande 12

6.3 Provpunkter och analyser 12

6.3.1 Grundvatten 12

6.3.2 Jord 13

6.4 Analyspaket 15

7 Bedömningsgrunder 15

8 Resultat 16

8.1 Vattennivåer 16

8.2 Analysresultat jordprov 16

8.2.1 Tungmetaller och arsenik 16

8.2.2 Organiska föroreningar 21

8.2.3 Herbicider 21

8.3 Analysresultat grundvatten 21

8.3.1 Tungmetaller och arsenik 21

8.3.2 Organiska ämnen och klorerade kolväten 22

9 Bedömningar 23

9.1 Grundvatten 23

9.1.1 Grundvattnets strömningsriktning 23

(6)

3 (27)

RAPPORT 2012-11-15

p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\000\19 original\rapport mark och gv\rapport_121115.docx

9.1.2 Föroreningar i grundvatten 24

9.2 Mark 24

9.2.1 Markförhållanden 24

9.2.2 Föroreningar i mark 24

10 Slutsatser och rekommendationer 25

11 Övrigt 26

12 Referenser 27

Bilagor

Bilaga 1 Ritning över området med inritade provpunkter Bilaga 2 Fältanteckningar

Bilaga 3 Analysprotokoll från ALS Scandinavia AB Bilaga 4 Fotodokumentation

Bilaga 5 Koordinater för etablerade grundvattenrör

(7)

4 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

1 Inledning

Sweco har på uppdrag av Nordstjernan AB genomfört översiktliga miljötekniska

undersökningar av mark och grundvatten inom fastigheten Ängelsberg 1:19. Förslag på provtagningsplan¹ togs fram och godkändes av Nordstjernan AB innan fältarbetena påbörjades. Resultaten från genomförd undersökning redovisas i föreliggande rapport.

2 Syfte och avgränsning

Undersökningarna syftar till att erhålla översiktlig information om föroreningssituationen i mark och grundvatten inom fastigheten Ängelsberg 1:19. Informationen ska utgöra underlag för beslut om framtida markanvändning. Undersökningarna omfattade åtkomliga ytor inom den aktuella fastigheten. Mark under byggnader omfattades inte av

undersökningen.

3 Områdesbeskrivning

Bruksmiljön i Ängelsberg upptogs 1993 på Unescos världsarvslista som ett av de främsta industriminnena i världen. Den före detta ventilfabriken, som omfattas av föreliggande undersökning, ligger på fastigheten Ängelsberg 1:19 i bruksområdet. Fastigheten ägs av Nordstjernan AB. Fastigheten omfattar ca 10 810 m²och är belägen på västra kanten av bruksområdet mellan sjöarna Snyten och Åmänningen, se översiktskarta i figur 1.

Järnvägen mot Norberg löper längs den västra fastighetsgränsen.

Figur 1, översiktskarta. Läget för fastigheten Ängelsberg 1:19 är markerat med svart pil. Karta från www.viss.lansstyrelsen.se.

1 Sweco Environment AB, provtagningsplan daterad 2012-10-08.

Ängelsberg 1:19

900 m

(8)

5 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Ett planförslag för fastigheten upprättades 2012-09-01 av Västmanland-Dalarnas Miljö- och byggförvaltning. Enligt planförslaget får marken inom fastigheten användas som kvartersmark för enskilt ändamål. Östra delen av fastigheten samt en remsa närmast järnvägen får inte bebyggas enligt planförslaget.

Enligt länsstyrelsens offentliga kartmaterial omfattas närområdet inte av skydd på grund av höga naturvärden. Närmaste permanentbostadshus är beläget ca 100 m väster om fastigheten (se även figur 2 nedan).

Grundvattenbrunnar som används för samfällighetens dricksvattenuttag är belägna ca 300 m österut på andra sidan ån, samt ca 600 m söder om fastigheten. Enligt SGU:s brunnsregister finns tre energibrunnar inom ett avstånd på ungefär 300-400 m från fastigheten.

3.1 Geologi och hydrologi

Enligt SGU:s jordartskarta utgörs jordarten av morän med inslag av lera och silt. Detta bekräftades vid fältarbetet. Området är till viss del utfyllt med slagg från tidigare verksamhet inom Engelsbergs bruk. Fastigheten ligger inom Snytsboåns avrinnings- område. Snytsboån är namnet på Norbergsån mellan Snyten och Åmänningen.

Snytsboån rinner genom bruksområdet ca 200 m öster om fastigheten.

3.2 Riksintressen

Bruksområdet utgör riksintresse med avseende på kulturmiljövård. Område som ingår i riksintresset är markerat i figur 2 nedan.

Figur 2, riksintresse. Brunt raster markerar område som utgör riksintresse med avseende på kulturmiljövård. Läget för fastigheten Ängelsberg 1:19 är markerat med svart pil. Karta från www.lansstyrelsen.se.

Ängelsberg 1:19

(9)

6 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

3.3 Skydd enligt miljöbalken

Fastigheten ligger inom område som klassas som vattenskyddsområde enligt

miljöbalken, se figur 3. Vattentäkten i området togs i bruk år 1983. I Ängelsberg används grundvatten som dricksvatten.

Figur 3. Det blå rastret markerar vattenskyddsområde. Läget för fastigheten Ängelsberg 1:19 är markerat med svart pil. Karta från www.viss.lansstyrelsen.se.

4 Historik och föroreningar

4.1 Tidigare verksamhet inom området

Historisk inventering av verksamheten genomfördes inom ramen för Länsstyrelsens MIFO fas 1 inventering år 2002 och 2003. Ventilfabriken är registrerad som ett objekt i länsstyrelsernas databas över förorenade områden. Länsstyrelsens inventering omfattade ytbehandling. Ytbehandling har bedrivits i mindre omfattning inom ramen för verksamheten vid Engelsbergs Ventiler AB. I samband med MIFO-inventeringen analyserades två ytligt uttagna jordprov med ett fältinstrument (XRF).

År 2011 sammanställde Golder Associates på uppdrag av Nordstjernan AB en rapport avseende byggnaden och tidigare verksamheter som bedrivits på fastigheten (Golder Associates 2011, Översiktlig miljöteknisk granskning fas 1). Historik som ligger till grund för föreliggande provtagningsplan härrör ur dessa dokument.

Fastigheten ligger inom Ängelsbergs bruksområde. Föroreningar som kan antas

förekomma i mark och grundvatten inom området kopplade till brukets kolupplag, hyttor, smedjor och stångjärnshammare är bland annat metaller och PAH.

Fastigheten angränsar till järnvägen mellan Ängelsberg och Kärrgruvan. Nedan redogörs för tidigare verksamheter som bedrivits i anslutning till ventilfabriken.

Ängelsberg 1:19

300 m

(10)

7 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Mellan åren 1918 och 1925 fanns en Lancashiresmedja och ett valsverk i byggnaden.

Under 1940-talet inhystes ett pressverk. Produktionen av ventiler etablerades år 1948 av Avesta Jernverk. Ventiler tillverkades av rostfritt gjutgods och rostfri stång. Processen omfattade huvudsakligen skärande arbeten som svarvning, fräsning och borrning. Från 1965 omfattade tillverkningen även ventiler av titan. Engelsbergs bruk köptes av Stavsjö bruk 1985 och ventilfabriken fick namnet Engelsbergs ventiler. I samband med detta ersattes trägolven i byggnaden med betonggolv. Under senare år även har det också tillverkats tätningsringar av teflon.

Vid tidpunkten för Länsstyrelsens inventering uppgick den årliga produktionen av ventiler till mellan fem och tio ton. Klorerade lösningsmedel har använts för avfettning. Avfettning med klorerade lösningsmedel ska enligt uppgift ha varit småskalig och utförts manuellt med trasa. Användningen av klorerade lösningsmedel upphörde 1993.

4.2 Påvisade föroreningar vid tidigare undersökningar

Jordprov som togs ut i samband med Länsstyrelsens MIFO-inventering analyserades med fältinstrumentet XRF för att undersöka jordens innehåll av metaller. Jordproven togs ut från ytliga jordlager. De högsta uppmätta analysresultaten jämfördes med haltgränser för tillståndsklasser som redovisas i Naturvårdsverkets rapport 4918. Halterna i

analyserade jordprov motsvarade, enligt de tillämpade haltgränserna, mycket allvarligt tillstånd med avseende på kobolt och bly, allvarligt tillstånd med avseende på nickel och zink, och mindre allvarligt med avseende på arsenik, koppar, krom, kvicksilver och kadmium.

Det bör i sammanhanget nämnas att XRF-resultat kan påverkas av bl. a. provets kornstorlek, fuktighet samt av att vissa metaller kan ”slå ut” varandra i analysen.

Instrumentets kapacitet att detektera barium och kvicksilver är begränsad. XRF- mätningar bör därför alltid kompletteras med ackrediterade laboratorieanalyser.

4.3 Kemikalier och branschspecifika föroreningar

Kemikalier och föroreningar som har eller kan ha förekommit inom ramen för tidigare processer i byggnaden och närområdet sammanfattas i tabell 1 nedan.

(11)

8 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Tabell 1. Verksamheter och branschspecifika föroreningar.

Verksamhet År Kemikalier/

produkter

Ämnen

Smedja och valsverk 1918-1925 metaller, olja, kol, koks

metaller, PAH, alifatiska kolväten Pressverk 1943-1994 metaller, olja metaller,

alifatiska kolväten Ventilfabrik 1948-

pågående

metaller, olja, lösningsmedel

metaller, alifatiska kolväten, klorerade alifatiska kolväten Järnväg 1856-1960 ogräs-bekämpnings-

medel, kreosot- impregnering

AMPA, atrazin, BAM, glyfosat, PAH

Ängelsbergs bruk, hyttor, smedjor, stångjärnshammare

1680-1920 metaller, PAH metaller, PAH

5 Spridningsförhållanden inom fastigheten

Den naturliga jordarten på fastigheten utgörs av morän med inslag av lera och silt. Vid flertalet provpunkter i anslutning till ventilfabriken påträffades fyllning bestående av sand och grus, till ca 1-2 m under markytan. Vid några provpunkter påträffades slagg. De ytor inom fastigheten som inte är bebyggda utgörs i dagsläget till stora delar av grusad parkering och gräsmatta. Sammantaget bedöms markens genomsläpplighet vara relativt hög. Förutsättningarna för infiltration bedöms vara goda.

Ytligt liggande föroreningar antas kunna spridas genom damm i samband med schaktning eller andra ingrepp i marken.

Föroreningar kan sannolikt transporteras med vatten i jordlager och över tid nå Snytsboån. Ledningsgravar kan också utgöra en potentiell spridningsväg.

6 Provtagningsstrategi och genomförande

6.1 Provtagningsstrategi

Provtagningarna genomfördes huvudsakligen som strategiskt riktad provtagning.

Strategin utarbetades utifrån en hypotes om föroreningssituationen och de spridnings- förutsättningar som behandlats ovan. Hypotes om föroreningssituationen grundar sig på genomförd MIFO-fas1 inventering samt uppgifter om tidigare verksamhet på fastigheten.

(12)

9 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Utifrån befintligt underlag antas de potentiella föroreningskällorna utgöras av verksamheten vid Ventilfabriken respektive Ängelsbergs bruk. Inom bruksområdet bedöms hyttan vara den största föroreningskällan. Hyttan är belägen ca 200 m sydöst om ventilfabriken. Se figur 4 nedan.

Figur 4, bruksområdet med hyttan och Ventilfabriken. Läget för hyttan och ventilfabriken är markerat med svart pil. Karta från www.lansstyrelsen.se.

Föroreningar från Ventilfabriken antogs främst förekomma i direkt anslutning till byggnaden, medan föroreningar från bruket antogs ha en större och mer diffus

utbredning inom fastigheten. Föroreningar härrörande från Ventilfabriken antogs främst vara metaller, alifatiska kolväten (oljeämnen) samt PAH. Dessa föroreningar antogs främst förekomma i marken inom området. Då mindre mängder klorerade lösningsmedel använts för avfettning förväntades även klorerade alifatiska kolväten kunna förekomma i området i direkt anslutning till Ventilfabriken. Den mer diffusa spridningen från bruket antogs främst bestå av metaller samt PAH som spridits till området från bl. a. eldning av fossila bränslen samt även från slaggrester som eventuellt använts som fyllnadsmassor inom området. Området i direkt anslutning till banvallen undersöktes även med avseende på eventuell förekomst av bekämpningsmedelsrester för bekämpning av sly mm. Det är dock inte känt om bekämpningsmedel verkligen använts vid järnvägen.

Hyttan Ventilfabriken

(13)

10 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Vid den före detta ventilfabriken togs jordprov ut från tre provpunkter för att undersöka om föroreningar förekom i anslutning till byggnaden (J2, J11 och J14). Fyra jordprov (J7 och J8, J9, J10) togs ut från ytan som eventuellt använts som skrotgård, och som under senare tid använts för uppställning av containrar. Två jordprov togs även ut i anslutning till banvallen (J6 och J13) för att undersöka om föroreningar spridits från järnvägen.

Resterande delar av fastigheten provtogs i fem provpunkter som fördelades jämnt över området (J1, J3, J4, J5, J12).

Eventuell förorening av klorerade lösningsmedel (bland annat s.k. ”tri”) undersöktes genom provtagning och analys av grundvatten. Klorerade lösningsmedel har hög densitet och är tyngre än vatten, de är flyktiga, och återfinns oftare i grundvatten än i jord. Ett grundvattenrör installerades i nära anslutning till ventilfabriken (GV2). För att undersöka eventuell spridning installerades två grundvattenrör nedströms i den förmodade

strömningsriktningen för vatten i jordlagren (GV3, GV4). Ett referensprov för jämförelse installerades uppströms (GV1). Totalt fördelades alltså fyra grundvattenrör ut i området.

Enligt uppgift hade ventilfabriken jordgolv fram till år 1985. Det bedömdes därav finnas viss risk att oljor, emulsioner och andra flytande material från tidigare verksamheter trängt ner i underliggande mark och grundvatten. I de grundvattenrör som installerades för provtagning av klorerade kolväten, togs vattenprov även ut för analys med avseende på organiska föroreningar och metaller.

Samtliga provpunkters placering redovisas i figur 5. Ritningen finns även bilagd i sin helhet i bilaga 1.

(14)

11 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Figur 5. Provpunkternas placering. Röda fält markerar områden där det bedöms vara större risk att tidigare markanvändning har orsakat föroreningar. Ritning finns i högre upplösning i bilaga 1.

(15)

12 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

6.2 Genomförande

Markprovtagning utfördes den 16 och 17 oktober 2012 med geoteknisk borrbandvagn försedd med skruvborr. Borrning utfördes ner till den nivå där marken bedömdes utgöras av naturligt lagrat material. Borrdjupet var som minst två meter under befintlig markyta. I respektive provpunkt togs samlingsprov ut från fyllning samt underliggande naturligt material.

I det fall jordlagren uppvisade olika karaktär togs separata prov från det avvikande skiktet ut för analys. Under provtagningen upprättades noggranna fältanteckningar avseende jordart, påträffat material, lukt- och synintryck mm. Fältanteckningar redovisas i sin helhet i bilaga 2. Jordprover som togs ut placerades i diffusionstäta plastpåsar. Proverna förvarades mörkt och svalt, och utvalda prov skickades till ackrediterat laboratorium för miljöanalys.

Grundvattenrör bestående av s.k. PEH-plast installerades enligt standard som anges i SGF Rapport 1:2004, Fälthandbok miljötekniska markundersökningar. Renspumpning utfördes i samband med att rören installerades. Provtagning av grundvatten utfördes fem dagar senare den 21 oktober. I samband med provtagning omsattes vattnet i rören för att säkerställa att prov som togs ut var representativa för akviferen.

Provtagning av grundvatten utfördes med peristaltisk pump. I samband med provtagning utfördes fältmätningar av grundvattennivå, temperatur, pH och konduktivitet. Resultat av fältmätningar och observationer redovisas i bilaga 2, fältanteckningar.

6.3 Provpunkter och analyser

Provpunkternas placering syftade till att ge översiktlig information om föreningssituationen inom fastigheten. Nedan redovisas motivering till varje provpunkt samt vilka ämnes- grupper som analyserades. Analyser valdes utifrån branschspecifika föroreningar som eventuellt kan förekomma, samt utifrån uppgifter om föroreningshistorik. Samtliga kemiska analyser genomfördes av ALS Scandianvia AB. ALS är ett ackrediterat laboratorium för miljöanalyser.

6.3.1 Grundvatten

Grundvattenprov analyserades med avseende på klorerade kolväten, metaller och organiska föroreningar. Motivering till provpunkternas placering redovisas i tabell 2. Med organiska ämnen avses i tabellen alifatiska kolväten, aromatiska kolväten, PAH

(polycykliska aromatiska kolväten) och BTEX (bensen, toluen, etylbensen samt xylen).

(16)

13 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Tabell 2. Grundvatten, provpunkter och val av analyser.

Provpunkt Motivering Analys

GV1 Referenspunkt. Uppströms ventilfabriken i den förmodade strömningsriktningen för vatten i jordlager.

klorerade kolväten, metaller, organiska ämnen

GV2 Provpunkt i nära anslutning till byggnad där klorerade kolväten (exempelvis

trikloretylen, s.k. tri) förvarats och hanterats.

klorerade kolväten metaller, organiska ämnen

GV3 Kontrollpunkt nedströms den förmodade strömningsriktningen för vatten i jordlager.

GV4 Kontrollpunkt nedströms den förmodade strömningsriktningen för vatten i jordlager.

6.3.2 Jord

Jordprov analyserades med avseende på metaller och organiska föroreningar, främst PAH, som kan antas förekomma mot bakgrund av den tidigare markanvändningen.

Jordprov som togs ut från plats där möteslokal eventuellt kommer att anläggas (J9) analyserades även med avseende på flyktiga organiska föroreningar. Syftet med denna analys var att ta reda på om underliggande mark innehåller hälsofarliga ämnen som kan avgå i gasform och därmed eventuellt tränga in i en framtida byggnad.

Prov som togs ut från mark i anslutning till banvallen analyserades med avseende på PAH och herbicider. Motivering till provpunkternas placering samt val av analyser redovisas i tabell 3.

Med organiska ämnen avses i tabellen alifatiska kolväten, aromatiska kolväten, PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och BTEX (bensen, toluen, etylbensen, xylen).

(17)

14 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Tabell 3. Jordprovpunkter och val av analyser.

Provpunkt Motivering Analys

J1 Provpunkt på fastighetens norra del. Mark antas vara påverkad av brukets verksamhet.

metaller, PAH J2 Provpunkt vid byggnad, något nedströms i den

förmodade strömningsriktningen för vatten i jordlager.

metaller, organiska ämnen J3 Provpunkt på fastighetens östra del.

Mark antas vara påverkad av brukets verksamhet.

metaller, PAH J4 Provpunkt på fastighetens södra del. Mark antas vara

påverkad av brukets verksamhet.

Då jorden var missfärgad och gav intryck av att vara förorenad valdes bred analys av organiska

föroreningar.

metaller, organiska ämnen

J5 Provpunkt på fastighetens nordöstra del.

Mark antas vara påverkad av brukets verksamhet.

metaller, PAH J6 Provpunkt intill banvall, syftar till att undersöka om

kreosot och ogräsbekämpningsmedel spridits från järnvägen.

PAH, herbicider J7 Provpunkt på f.d. skrotgård, uppställningsplats för

containrar.

metaller, organiska ämnen J8 Provpunkt på f.d. skrotgård, uppställningsplats för

containrar.

metaller, organiska ämnen J9 Provpunkt på f.d. skrotgård, uppställningsplats för

containrar. Utbyggnad för samlingslokal ska eventuellt göras på platsen.

metaller, organiska ämnen

J10 Provpunkt på uppfartsvägen metaller,

organiska ämnen J11 Provpunkt på baksida av byggnad, under skärmtak. metaller,

organiska ämnen J12 Provpunkt inomgrusad yta på fastighetens södra del,

marken antas vara påverkad av brukets verksamhet.

metaller, PAH J13 Provpunkt intill banvall, syftar till att undersöka om

kreosot och ogräsbekämpningsmedel spridits från järnvägen.

PAH, herbicider J14 Provpunkt på f.d. skrotgård, plats där spån och

slipmull förvarats på marken innan 1980-talet.

metaller organiska ämnen

(18)

15 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

6.4 Analyspaket

För laboratorieanalyser anlitades ALS Scandinavia som är ett ackrediterat laboratorium för miljöanalyser. Följande analyspaket användes, se tabell 4 nedan.

Tabell 4. Utvalda analyspaket.

Media Analyspaket Omfattning

Jord OJ-21a Bred analys av de vanligast förekommande organiska föroreningarna som alifatiska kolväten, aromatiska kolväten, PAH-16 (polycykliska aromatiska kolväten) och BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylen).

Jord MS-1 Analys av arsenik och tungmetallerna kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, vanadin och zink.

Jord OJ-1 PAH-16 (polycykliska aromatiska kolväten) Jord OJ-3g Banvallspaket som avser herbicider

(ogräsbekämpningsmedel). Analysen detekterar de mest frekvent använda ogräsbekämpningsmedlen samt deras nedbrytningsprodukter.

Vatten OV-21a Bred analys av de vanligast förekommande organiska föroreningarna som alifatiska kolväten, aromatiska kolväten, PAH-16 (polycykliska aromatiska kolväten) och BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylen).

Vatten V-3a Analys av arsenik och tungmetallerna kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, vanadin och zink.

Vatten OV-6b Klorerade alifatiska kolväten inklusive vinylklorid.

7 Bedömningsgrunder

Som stöd för bedömningar avseende föroreningar i mark används Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark². Riktvärdena säkerställer att människor skyddas på individnivå. Miljön skyddas genom att markkvaliteten ger förutsättningar för de markfunktioner som är av betydelse vid respektive markanvändning.

Riktvärden har tagits fram för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Känslig markanvändning omfattar exempelvis förskole- verksamhet och bostäder. Mindre känslig markanvändning omfattar bland annat parkeringar, vägar, industrier och arbetsplatser som till exempel kontor.

2Naturvårdsverket (2009); Riktvärden för förorenad mark, rapport 5976.

(19)

16 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Markanvändningen inom det undersökta området klassas enligt Naturvårdsverkets terminologi som mindre känslig (MKM). Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM har därför tillämpats för bedömning av analysresultat avseende jordprov. För jämförelse redovisas även riktvärden för känslig markanvändning (KM).

Analysresultat för grundvatten har jämförts med riktvärden i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV, 2001). Andra relevanta författningar är SGU:s

föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten (SGU, 2008) och Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (Socialstyrelsen, 2005).

Uppmätta halter av alifatiska, aromatiska samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH) har jämförts mot SPI:s riktvärden för dricksvatten (Svenska Petroleuminstitutet 2010).

Svenska rikt-/gränsvärden för grundvatten saknas för flera metaller. För bedömning av dessa ämnen har därför riktvärden från Holland, Kanada och USA använts för jämförelse samt hälsobaserade riktvärden från WHO.

8 Resultat

8.1 Vattennivåer

Avvägning av grundvattenrör utfördes med GPS. Mätresultaten samt beräknade grundvattennivåer i de fyra grundvattenrören redovisas nedan. Z-höjder redovisas i höjdsystemet RH 00. Grundvattenytans höjd är beräknad utifrån nivåmätningen som utfördes med ljus och ljudlod i samband med vattenprovtagningen 2012-10-21.

Provpunkt GV1 GV2 GV03 GV4

Z-höjd i RH 00, överkant rör 87,52 85,77 85,78 84,50 Grundvattenyta från överkant rör 3,06 1,65 1 1,96 Grundvattenyta, Z-höjd 84,46 84,12 84,78 82,54

8.2 Analysresultat jordprov

8.2.1 Tungmetaller och arsenik

Uppmätta halter av tungmetaller och arsenik redovisas i tabell 5-9 nedan. Fullständiga analysprotokoll från ALS Scandinavia finns i bilaga 3.

(20)

17 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Tabell 5. Analyserade metallhalter i jordprov från provpunkterna J1, J2 och J3. Halterna anges i mg/kg torrsubstans. Riktvärden enligt NV 5976. Halter överskridande riktvärdena för MKM är markerade med fet och understruken stil. Halter överskridande riktvärdena för KM är markerade med fet stil.

Provpunkt J1 J2 J3

Fyllning Naturligt material

Fyllning Naturligt material Nivå under

markyta (m)

0,0-1,0 1,0-2,0 0,0-1,4 0,4-2,0 0,0-1,0 1,0-2,0 Rikt- värde

KM MKM

Arsenik 1,19 <0.5 4,76 1,12 2,09 <0.5 10 25 Barium 35,2 13,9 101 24,6 94,7 17,7 200 300 Kadmium 0,134 <0.1 0,283 <0.1 <0.1 <0.1 0,5 15

Kobolt 3,68 2,11 4,83 3,7 7,82 2,81 15 35 Krom 12,8 7,02 11,4 12,8 24,8 9,81 80 150 Koppar 21,1 5,21 16,3 10,1 15,5 6,88 80 200 Kvicksilver <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,25 2,5 Nickel 7,52 2,97 7,36 8,97 13 5,1 40 120

Bly 29,7 5,12 33,5 6,55 21 5,05 50 400

Vanadin 12,3 8,57 16,7 12,5 32,6 8,14 100 200 Zink 90,7 9,96 128 16,5 60,3 13,3 250 500

(21)

18 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Tabell 6. Analyserade metallhalter i jordprov från provpunkterna J4, J5 och J7. Halterna anges i mg/kg torrsubstans. Riktvärden enligt NV 5976. Halter överskridande riktvärdena för MKM är markerade med fet och understruken stil. Halter överskridande riktvärdena för KM är markerade med fet stil.

Provpunkt J4 J5 J7

markyta (m)

0,0-1,0 3,0-4,0 0,0-3,0 3,0-5,0 0,0-1,5 3,0-4,0 Rikt- värde

KM MKM

Arsenik 9,1 0,944 47,6 1,56 4,52 1,45 10 25

Barium 115 88,4 601 115 115 120 200 300

Kadmium 0,281 <0.1 0,173 <0.1 0,156 <0.1 0,5 15 Kobolt 1,72 11,1 1,95 5,11 5,44 10,4 15 35 Krom 3,97 21,2 4,38 20,2 17,2 28,5 80 150 Koppar 9,98 7,8 26,7 11,6 29,6 28 80 200 Kvicksilver <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,25 2,5 Nickel 2,66 11,3 4,67 11,3 18,9 23,3 40 120

Bly 182 21,6 34,3 20 31,7 21,3 50 400

Vanadin 6,13 34,8 6,23 19,5 21,9 28,4 100 200 Zink 143 63,9 84,5 39,8 108 70,1 250 500

(22)

19 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Tabell 7. Analyserade metallhalter i jordprov från provpunkterna J8, J9, och J10. Halterna anges i mg/kg torrsubstans. Riktvärden enligt NV 5976. Halter överskridande riktvärde för MKM markeras med fet och understruken stil. Halter överskridande riktvärdena för KM är markerade med fet stil.

Prov-

punkt J8 J9 J10

markyta (m)

0,0-1,0 1,0-2,0 0,0-1,7 1,7-2,0 0,0-1,0 1,0-2,0 Rikt- värde

KM MKM

Arsenik 1,06 2,01 5,65 2,1 1,05 0,988 10 25

Barium 84,7 120 170 84,6 39,8 148 200 300

Kadmium 0,148 <0.1 6,05 0,246 <0.1 0,118 0,5 15 Kobolt 2,42 8,48 3,79 5,04 2,98 1,85 15 35

Krom 6,91 21,6 9,31 16,2 9,46 5,88 80 150

Koppar 19,7 11,9 39,3 18 8,7 7,58 80 200

Kvick- silver

<0.2 <0.2 0,8 <0.2 <0.2 <0.2 0,25 2,5

Nickel 9,57 12,7 11,1 9,94 6,04 3,04 40 120

Bly 24,8 16,9 592 44,2 12,1 27,7 50 400

Vanadin 9,34 28,9 16,7 22,4 9,7 8,86 100 200 Zink 56,6 37,5 1150 96,7 18,5 55,9 250 500

(23)

20 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Tabell 8. Analyserade metallhalter i jordprov från provpunkterna J11 och J12. Halterna anges i mg/kg torrsubstans. Riktvärden enligt NV 5976. Halter överskridande riktvärde för MKM markeras med fet och understruken stil. Halter överskridande riktvärdena för KM är markerade med fet stil.

Provpunkt J11 J12

Fyllning Naturligt

material

markyta (m)

0,0-1,2 1,2-1,4 0,0-1,2 1,2-2,0 Rikt- värde

KM MKM

Arsenik 1,76 0,826 1,65 2,17 10 25

Barium 104 28 40,6 106 200 300

Kadmium 0,28 <0.1 <0.1 <0.1 0,5 15 Kobolt 4,25 2,69 4,93 8,23 15 35 Krom 12,1 7,71 10,7 24,8 80 150 Koppar 27,6 4,86 11,4 16,9 80 200 Kvicksilver <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,25 2,5

Nickel 8,99 4,01 5,07 19,2 40 120 Bly 86,9 8,61 17,5 18,5 50 400 Vanadin 13,3 10,9 14,6 25,4 100 200 Zink 130 30,2 37,3 41,5 250 500

Tabell 9. Analyserade metallhalter i jordprov från provpunkterna J13 och J14. Halterna anges i mg/kg torrsubstans. Riktvärden enligt NV 5976. Halter överskridande riktvärde för MKM markeras med fet och understruken stil. Halter överskridande riktvärdena för KM är markerade med fet stil.

Provpunkt J13 J14

Fyllning Naturligt

material

markyta (m)

0,0-2,0 3,0-4,0 0,0-1,2 1,2-2,0 Rikt- värde

KM MKM

Arsenik 18,3 1,61 1,21 0,917 10 25 Barium 66,1 99,9 114 32,1 200 300 Kadmium 0,182 <0.1 0,35 <0.1 0,5 15

Kobolt 2,49 6,15 3,24 3,26 15 35

Krom 6,09 24 8,58 11,8 80 150

Koppar 17,1 16 38,8 9,54 80 200

Kvicksilver <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,25 2,5 Nickel 4,63 17,4 10,6 5,43 40 120

Bly 16,8 19,2 11,3 7,54 50 400

Vanadin 7,67 24,2 6,61 12,6 100 200 Zink 71,3 53,2 123 17,9 250 500

(24)

21 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Som framgår av tabellerna ovan har metallhalter överskridande Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM uppmätts i två provpunkter, J5 och J9. De prov som uppvisar metallhalter över MKM har tagits ut från fyllning. I provet från J5 överskrids riktvärdet för MKM med avseende på arsenik och barium, och i J9 med avseende på bly och zink. I underliggande naturligt lagrat material är halterna betydligt lägre och

underskrider med god marginal riktvärdena för MKM.

8.2.2 Organiska föroreningar

Organiska ämnen har detekterats, men överskrider inte riktvärde för MKM i något analyserat prov. Alifatiska och aromatiska kolväten har påträffats i mycket låga halter i provpunkterna J2, J4, J9, J13 och J14. Halterna underskrider riktvärde för KM.

I provpunkterna J2 och J13 har mycket låga halter av bensen detekterats, även dessa halter är under riktvärdet för KM.

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) finns i låga halter i alla prov som tagits ut från fyllningen utom i prov från J6. I prov från fyllningen i J2 och J9 överskrids riktvärdet för KM marginellt med avseende på PAH-M. I prov från J1, J2, J5 och J9 överskrids riktvärdet för KM med avseende på PAH-H.

Analysresultat avseende organiska ämnen redovisas i sin helhet i bilaga 3.

8.2.3 Herbicider

Spår av herbicider har inte detekterats i analyserade prov.

8.3 Analysresultat grundvatten

8.3.1 Tungmetaller och arsenik

Vattenprover har analyserats med avseende på tungmetaller och arsenik. Samtliga grundvattenprover som tagits ut för metallanalys filtrerades på laboratorium.

Analysresultaten redovisas i tabell 10.

(25)

22 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Tabell 10. Analysresultat för tungmetaller och arsenik i grundvatten. Halterna anges i µg/l.

Analysresultat avser filtrerade vattenprov.

* gränsvärde otjänligt dricksvatten, SLV FS 2001:30

** gränsvärde dricksvatten, WHO 2004

*** mycket stark avvikelse från jämförvärde, NV rapport 4918

Gränsvärde dricksvatten boskap, CCME 2003 Canadian Environmental Quality Guidelines.

*Gränsvärde dricksvatten Kalifornien, ATSDR 2004 Agency for Toxic Substances and Disease Registry

Provpunkt GV1 GV2 GV3 GV4 riktvärde Arsenik

^<1 ^<1 ^<1 ^1,13

10*

Barium

^18,5 ^15,1 ^14,9 ^45,7

700**

Bly

^<0.2 ^<0.2 ^2,28 ^<0.2

10*

Kadmium

^<0.05 ^<0.05 ^<0.05 ^<0.05

5*

Krom

^<0.5 ^<0.5 ^<0.5 ^<0.5

50*

Kobolt

^0,821 ^0,327 ^0,36 ^0,262

1000****

Koppar

^<1 ^1,98 ^1,66 ^<1

2000*

Kvicksilver

^<0.02 ^<0.02 ^0,0288 ^0,0361

1*

Molybden

^24,8 ^1,32 ^3,35 ^2,59

70**

Nickel

^1,19 ^0,519 ^3,24 ^0,801

20*

Vanadin

^0,188 ^0,285 ^0,165 ^<0.05

50*****

Zink

^<2 ^9,53 ^7,55 ^6,44

700***

Uppmätta halter av metaller överskrider inte tillämpade jämförvärden i något av de analyserade proven.

8.3.2 Organiska ämnen och klorerade kolväten

Vattenprover har analyserats med avseende på organiska ämnen och klorerade kolväten.

Klorerade kolväten, alifatiska kolväten och BTEX har inte detekteras i något analyserat prov. Halterna av ämnen som påvisats i detekterbara halter redovisas nedan i tabell11.

Samtliga analysresultat redovisas i sin helhet i bilaga 3, analysprotokoll.

(26)

23 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Tabell 11. Analysresultat för organiska ämnen. Halterna anges i µg/l.

Provpunkt GV1 GV2 GV3 GV4 Riktvärde

SPI 2010 (dricksvatten) Aromater

C8-C10

<0.30 0,31 <0.30 <0.30

70

PAH, summa L 0,042 0,027 0,011 0,012 10

PAH, summa M <0.025 0,026 <0.025 <0.025

2

Aromatiska kolväten och PAH-M har detekterats i mycket låga halter i prov från GV2.

Mycket låga halter av PAH-L har detekterats i prov från samtliga punkter. Inga halter överskrider tillämpat riktvärde (SPI 2010).

9 Bedömningar

Det undersökta området är beläget på ett äldre industriområde. Någon förändring av markanvändningen i området förväntas inte ske utan antas fortsätta motsvara mindre känslig markanvändning (MKM). Nedanstående bedömning av föroreningssituationen bygger på att marken klassas som ett MKM-område enligt Naturvårdsverkets terminologi.

9.1 Grundvatten

9.1.1 Grundvattnets strömningsriktning

Den högsta uppmätta grundvattennivån uppmättes i GV3. Lägst grundvattennivå uppmättes i rör GV4 som ligger på fastighetens södra del. Nivån i detta rör var nära två meter lägre än i övriga rör. Nivåskillnaden är relativt stor i relation till att avståndet till närmaste rör GV2 är ca 40 m. Eventuellt kan nivåskillnaden ha sin orsak i att rören står i förbindelse med olika akviferer.

Mot bakgrund av terrängens lutning och utförda nivåmätningar bedöms grundvattnets huvudsakliga strömningsriktning inom fastigheten vara sydvästlig.

Grundvattennivåer kan påverkas av faktorer som exempelvis bergets nivå, tryck- förhållanden i akviferen, markens genomsläpplighet, förekomst av täta lerlager,

markförlagda ledningar mm. Dessa förhållanden är inte helt kända varför bedömningen av grundvattnets strömningsriktning bör ses som ungefärlig.

(27)

24 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

9.1.2 Föroreningar i grundvatten

Halterna av tungmetaller och arsenik i analyserade prov underskrider tillämpade riktvärden för grundvatten. Alifatiska kolväten, BTEX eller klorerade kolväten har inte detekterats. PAH-M och aromatiska kolväten har detekterats i prov från GV2. Låga halter av PAH-L har detekterats i samtliga grundvattenprov. Halterna underskrider med god marginal tillämpade jämförvärden och bedöms inte medföra någon risk för människors hälsa eller miljön.

9.2 Mark

9.2.1 Markförhållanden

Vid provpunkterna J1 och J6 på fastighetens norra del påträffades endast naturligt material. Vid provpunkter på övriga delar av fastigheten påträffades fyllning. Fyllningen utgörs mestadels av grusig sand och mäktigheten varierar mellan 0,5 och 3 m. Vid provpunkterna J2, J4 och J13 på fastighetens södra del samt vid en provpunkt intill

byggnadens norra gavel påträffades svart sotliknande material i fyllningen.

Det underliggande naturliga materialet utgörs av morän med inslag av silt och lera.

Moränen är bitvis grov och blockig.

Vid installationen av grundvattenrör utfördes slagsondering för att undersöka bergets nivå. Det mest ytligt liggande berget påträffades på 3 meters nivå under markytan vid GV2, strax söder om ventilfabriken. Vid GV1 på fastighetens norra del påträffades berg på nivån 12,4 meter, och vid GV4 på fastighetens södra del påträffades berg på ca 6 meters djup under markytan.

9.2.2 Föroreningar i mark Metaller

Metallhalterna överskrider riktvärdena för MKM i jordprov som tagits ut från grusig sandig fyllning i provpunkterna J5 och J9.

Det generella MKM-riktvärdet på 25 mg/kg TS för arsenik överskrids i prov från fyllning vid J5, halten i detta prov är 49 mg/kg TS. Riktvärdet för arsenik är hälsobaserat och är beräknat utifrån dagligt oralt intag av jord.

MKM-riktvärde för barium, bly, kadmium och zink överskrids i prov från J5 och J9.

Riktvärdena för barium, bly och zink baseras på skydd av markmiljö. Riktvärdet för kadmium styrs av skydd avseende ytvatten. Ytvatten och markekosystem påverkas av den sammanlagda mängden förorening inom ett område snarare än av enstaka punkthalter. Av de prov som analyserats inom ramen för undersökningen totalt sett underskrider metallhalterna riktvärdena i 90 % av proven. Provresultaten tyder därför inte på att metallhalterna i området som helhet utgör en risk för markmiljö eller ytvatten.

(28)

25 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

Organiska ämnen

Halterna av organiska ämnen underskrider tillämpat riktvärde i samtliga analyserade prov. PAH förekommer i relativt jämnlåga halter i alla fyllnadsmassor, och det bedöms som sannolikt att föroreningen luftdeponerats. PAH-föroreningen kan troligen till viss del härledas till diffus spridning av sot och rökstoft från brukets historiska verksamhet.

Låga halter av alifatiska och aromatiska kolväten har detekterats runt parkeringsytor samt vid den före detta uppställningsplatsen för containrar. Dessa föroreningar bedöms kunna härröra från olja och drivmedel.

10 Slutsatser och rekommendationer

Denna rapport är baserad på översiktlig provtagning och slutsatser som dras ska därför inte anses vara uttömmande. Det kan inte uteslutas att föroreningskoncentrationer förekommer punktvis på platser som inte provtagits. Mot bakgrund av erhållna resultat finns dock inget som tyder på att mark och grundvatten skulle vara förorenade i en omfattning som begränsar markanvändning enligt MKM. Vid ett eventuellt framtida förändrat nyttjande av området ska dock föroreningssituationen beaktas och vid behov erforderliga skyddsåtgärder kopplade till framtida markanvändning vidtas.

Arsenikhalten på 49 mg/kg TS som detekterats i fyllningen vid J5 bedöms inte utgöra någon oacceptabel hälso- eller miljörisk i sig. Hälsorisker avseende hudkontakt med arsenikförorenad jord bedöms kunna uppstå först vid koncentrationer över 110 mg/kg TS enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Det generella MKM-riktvärdet på 25 mg/kg TS för arsenik är hälsobaserat och är beräknat utifrån scenariot att ett barn intar 80 mg jord 60 dagar om året, under en sexårsperiod. Sannolikheten att detta inträffar på den aktuella platsen bedöms som låg. På området finns få permanentboende, och barn uppehåller sig inte regelbundet inom det aktuella området under nuvarande förhållanden.

För att undersöka om arsenikföroreningen finns i det övre markskiktet rekommenderar Sweco att ytlig provtagning av marken genomförs i anslutning till J5. Sådan provtagning kan genomföras manuellt med hjälp av sk geosticka eller spade.

Vid eventuella schaktarbeten eller dylikt inom området ska personal på plats vara uppmärksam på att det finns förhöjda halter av föroreningar i marken. Schaktmassorna från området ska inte användas på annan plats utan föregående kontroll av föroreningshalter. Förorenade massor ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt.

(29)

26 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

11 Övrigt

Schakt i förorenad jord är anmälningspliktig. Anmälan bör lämnas in till den lokala tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena skall påbörjas. Inför schakt- och

markarbetena bör kontrollplan samt miljö-, hälso-, och säkerhetsplan upprättas. Dessa dokument bifogas normalt anmälan om efterbehandlingsåtgärd.

Den som äger eller brukar en fastighet och upptäcker en förorening är skyldig att underrätta tillsynsmyndigheten om föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (miljöbalken 10 kap 11 §). Ansvarig tillsynsmyndighet inom Fagersta kommun är Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning.

Jennifer Espling Uppdragsledare

Kvalitetsgranskning, Laila Gren.

(30)

27 (27)

RAPPORT 2012-11-15

ÄNGELSBERG 1:19

repo001.docx 2012-03-29

12 Referenser

ATSDR 2004, Agency for Toxic Substances and Disease Registry CCME 2003, Canadian Environmental Quality Guidelines.

Golder Associates 2011. Översiktlig miljöteknisk granskning fas 1.

Länsstyrelsen i Västmanlands län, utdrag ur MIFO-databasen avseende objekt F1982- 0063 Engelsbergs Ventiler AB.

Naturvårdsverket 2002, Rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden Svenska Geotekniska Föreningen (SGF), Rapport 1:2004, Fälthandbok miljötekniska markundersökningar

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Brunnsarkivet. www.sgu.se.

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Jordartskarta. www.sgu.se.

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Grundvattenkarta. www.sgu.se.

SLV FS 2001:30. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten.

Sveriges länsstyrelser i samverkan, Sveriges Länskartor

Svenska Petroleuminstitutet 2010, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar.

Vatteninformationssystem Sverige, Vattenkartan. www.viss.lst.se

VROM 2000, Ministerie van Volkhuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieubeheer, Streefwarden en interventiewarden bodemsanering staatscourant 24 feb 2000 nr 39 WHO World Health Organization 2004, Barium in drinking water – Background document of WHO Guidelines for Drinking water Quality

Övriga källor

Information om järnvägen mellan Ängelsberg och Norberg från http://www.angelsberg.se/

Platsbesök av Sweco 2012-10-10.

(31)

1 (1)

Sweco Environment AB

memo02.docx 2012-03-28

EJ \\sefsvst0001\projekt\1186\1186310_ängelsberg_1_19\000\15 arbetsmtrl_ritn\bilaga 1 till rapport, provpunktsritning.docx

BILAGA 1, PROVPUNKTSRITNING

UPPDRAG

Ängelsberg 1:19

UPPDRAGSLEDARE

Jennifer Espling

DATUM

2012-10-26

UPPDRAGSNUMMER

1186310000

UPPRÄTTAD AV

Jennifer Espling

BILAGA 1 TILL RAPPOR MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING AV FASTIGHETEN ÄNGELSBERG 1:19, FAGERSTA.

Uppställningsyta för avfalls- containrar. F.d. skrotgård Mark nära banvall

GV1, J1

GV2, J2

GV3, J3

GV4, J4 J5 J6

J7

J8 J9

J10

J11

J12 J13

50 m

J14

(32)

1 (4)

S w e c o E n v i r o n m e n t A B

memo04.docx

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\000\10 arbetsmtrl_dok\bilaga x. fältanteckningar.docx

BILAGA 2. FÄLTANTECKNINGAR

BILAGA TILL ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING AV MARK OCH GRUNDVATTEN INOM FASTIGHETEN ÄNGELSBERG 1:19, FAGERSTA.

Fältanteckningar. Provtagning av mark 2012-10-16 och 2012-10-17.

Provpunkt Nivå (m under markytan)

Jordart/

Material

Anteckningar

J1 0-0,3 Mu Naturligt utseende. Slagsondering i denna provpunkt.

0,3-1 siMn Naturligt utseende, vatten på ca 1 m 1-1,6 siMn Naturligt utseende

1,6-2 blMn Stora block

2-5,5 blMn Stora block

5,5-7,5 Mn

7,5-12,4 Mn

12,4-13,4 Berg

J2 0-0,4 F Svart material

0,4-1 siLet Naturligt utseende 1-2 sisaMn Naturligt utseende

2-3 Mn Berg på 3 m

J3 0-0,2 muLe Naturligt utseende

0,2-1 siLet Naturligt utseende 1-2 sisaMn Naturligt utseende

2-5,3 Mn blött

J4 0-1 F Svart material. Slagsondering i denna provpunkt.

1-2 F Slagg, svart material, grovt material, inget prov.

2-3 F Grov fyllning, inget prov

3-3,5 Si Naturligt utseende

3,5-4 Le Naturligt utseende

4-4,8 Le

4,8-6 Mn Grov morän, berg på 6 m

(33)

2 (4)

BILAGA 2. FÄLTANTECKNINGAR

memo04.docx

J5 0-1 F saGr

1-1,4 F saGr Borrade igenom block 1,4-2,5 F saGr

2,5-3 F saGr

3-3,5 Le Naturligt utseende

J6 0-0,2 Mu Naturligt utseende

0,2-1 Let Naturligt utseende

1-1,5 siLe Naturligt utseende

J7 0-0,5 F saGr Inslag av tegel och metallskrot

0,5-1 F grSa Inslag lera och sten

1-1,5 F saGr

1,5-2 Le/sasiGr Sandig siltig grusig fyllning nertryckt i lös lera 2-3 Le/sasiGr Sandig siltig grusig fyllning nertryckt i lös lera

3-4 Le Naturligt utseende

J8 0-0,5 F saGr

0,2-1 F saGr

1-1,2 Le/saGr Sandig grusig fyllning nertryckt i lös lera 1,2-2 sasiMn Inslag av lera och grus

J9 0-0,5 F saGr

0,5-1 F saGr Inslag tegel

1-1,7 F Svart material, inslag av sand och grus

J10 0-0,5 F saGr

0,5-1 F saGr

1-1,5 Mn Naturligt utseende

1,5-2 Mn Naturligt utseende

(34)

3 (4)

BILAGA 2. FÄLTANTECKNINGAR

memo04.docx

J11 0-0,5 F saGr Inslag tegel

0,5-1,2 F saGr

1,2-1,4 Mn Naturligt utseende. Berg på 1,4 meter.

J12 0-0,5 F grSa

0,5-1 F grSa

1-1,2 F grSa

J13 0-0,4 F grSa

0,4-1 F Svart material

1-2 F Svart material, blött

2-3 F Svart material, blött, inslag av betong

3-4 siLet Naturligt utseende

J14 0-0,5 Mu

0,5-1 F saGr

1-1,2 F sa Gr

1,2-2 sisaMn Naturligt utseende, inslag av lera och grus

Fältanteckningar. Etablering av grundvattenrör 2012-10-16 och omsättning 2012-10-17.

Provpunkt Anteckning

GV1 (J1) Inledde med slagsondering för att hitta bergets nivå. Litet läckage av hydraulolja från borrbandvagnen.

Berg på 12,4 m. Rör 3,8 m under markytan. Dålig tillrinning. Omsatt volym 6 liter.

GV2 (J2) Rör 1,7 m under markytan. Bra tillrinning. Omsatt volym 10 liter. Grumligt vatten GV3 (J3) Rör 3,6 m under markytan. Bra tillrinning. Omsatt volym 10 liter. Klart vatten

GV4 (J4) Inledde med slagsondering för att hitta bergets nivå. Berg på 6 m. Foderrörsborrning ner till 5 meter under markytan. GV-rör 4,4 m under markytan. Sand runt filtret, bentonit runt rörets övre delar. Bra tillrinning. Omsatt volym 10 liter. Grumligt vatten.

RAPPORT. Ängelsberg 1:19. Fyrmästaren AB. Sweco Environment AB. Västerås Vatten och miljö

RAPPORT

Ängelsberg 1:19

Sammanfattning

Delrapporter:

RAPPORT

Ängelsberg 1:19

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning

2 Syfte och avgränsning

3 Områdesbeskrivning

3.1 Geologi och hydrologi

3.2 Riksintressen

3.3 Skydd enligt miljöbalken

4 Historik och föroreningar

4.1 Tidigare verksamhet inom området

4.2 Påvisade föroreningar vid tidigare undersökningar

4.3 Kemikalier och branschspecifika föroreningar

5 Spridningsförhållanden inom fastigheten

6 Provtagningsstrategi och genomförande

6.1 Provtagningsstrategi

6.2 Genomförande

6.3 Provpunkter och analyser

6.4 Analyspaket

7 Bedömningsgrunder

8 Resultat

8.1 Vattennivåer

Provpunkt GV1 GV2 GV03 GV4

Z-höjd i RH 00, överkant rör 87,52 85,77 85,78 84,50 Grundvattenyta från överkant rör 3,06 1,65 1 1,96 Grundvattenyta, Z-höjd 84,46 84,12 84,78 82,54

8.2 Analysresultat jordprov

8.3 Analysresultat grundvatten

* gränsvärde otjänligt dricksvatten, SLV FS 2001:30

** gränsvärde dricksvatten, WHO 2004

*** mycket stark avvikelse från jämförvärde, NV rapport 4918

****Gränsvärde dricksvatten boskap, CCME 2003 Canadian Environmental Quality Guidelines.

*****Gränsvärde dricksvatten Kalifornien, ATSDR 2004 Agency for Toxic Substances and Disease Registry

Provpunkt GV1 GV2 GV3 GV4 riktvärde Arsenik

10*

Barium

700**

Bly

10*

Kadmium

5*

Krom

50*

Kobolt

1000****

Koppar

2000*

Kvicksilver

1*

Molybden

70**

Nickel

20*

Vanadin

50*****

Zink

700***

70

2

9 Bedömningar

9.1 Grundvatten

9.2 Mark

10 Slutsatser och rekommendationer

11 Övrigt

12 Referenser

BILAGA 1, PROVPUNKTSRITNING

Uppställningsyta för avfalls- containrar. F.d. skrotgård Mark nära banvall

GV1, J1

GV2, J2

GV3, J3

GV4, J4 J5 J6

J7

J8 J9

J10

J11

J12 J13

50 m

Gränsvärde dricksvatten boskap, CCME 2003 Canadian Environmental Quality Guidelines.

*Gränsvärde dricksvatten Kalifornien, ATSDR 2004 Agency for Toxic Substances and Disease Registry