RISKBEDÖMNING OCH VÄRDERING AV RISKNIVÅN

14 (20)

RAPPORT 2012-12-14

repo001.docx 2012-03-29

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\100_bullermätning_ängels\18 granskning\riskanalys\rapportängelsberg - gransk lnar.docx

9.3 Övriga händelser

Ytterligare några möjliga olyckshändelser finns listade i olyckskatalogen. För flera av dessa händelser finns inga tillgängliga uppgifter om riktvärden eller statistik över inträffade händelser varvid en kvantifiering av sannolikhet respektive konsekvens inte anses möjlig. Respektive händelse kommenteras kort nedan.

Sabotage

Det föreligger normalt inga svårigheter för obehöriga att ta sig in på spår- och

bangårdsområden, speciellt på tider utanför normal arbetstid. Förekommer uppställda vagnar med farligt gods kan svåra olyckor inträffa om vagnarna utsätts för åverkan. Det kan i många fall vara enkelt att öppna tömningsventilerna på tankvagnar. Lastade vagnar, speciellt med brandfarligt eller farligt gods, bör inte lämnas kvar obevakade på bangårdar eller spårområden utanför ordinarie arbetstid. Denna hantering faller dock utanför

omfattningen av denna rapport och berör inte planeringen av det aktuella detaljplaneområdet.

Tappad last

Det förekommer att last lossnar och tappas från godsvagnar vilket medför viss risk för människor. Uppgifter om denna typ av olyckor saknas dock. Risken för människor och miljö bedöms som liten, varför olyckstypen inte behandlats i denna studie.

10 RISKBEDÖMNING OCH VÄRDERING AV RISKNIVÅN

Det saknas idag formella krav i svensk lagstiftning för acceptabel risk. De kriterier som istället används hämtas ofta från Räddningsverkets publikation Värdering av risk som utarbetats av Det Norske Veritas (DNV) /ref.4/. Kriterierna däri kan i princip sägas ha status av de facto-kriterier i Sverige. I denna riskanalys redovisas såväl samhällsrisk som individrisk i relation till dessa kriterier.

10.1 Individrisk

Individrisk innebär sannolikheten för att en viss individ omkommer (drabbas) under loppet av ett år. Kriterier för individrisk används för att begränsa risken för enskilda individer i samhället med syftet att försäkra sig om att dessa inte utsätts för oacceptabelt stora risker. I denna analys har den platsspecifika individrisken beräknats vilket innebär risken för att en person drabbas när han/hon i någon mån kontinuerligt befinner sig inom området.

I Tabell 7 redovisas de aktuella kriterier för individrisk som används i denna rapport /ref.4/.

Tabell 7. Kriterier för individrisk

Risk Övre gräns Nedre gräns

Individrisk 1*10^-5 per år 1*10^-7 per år

Individrisken för personerna inom planområdet redovisas i Figur 2.

15 (20)

RAPPORT 2012-12-14

repo001.docx 2012-03-29

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\100_bullermätning_ängels\18 granskning\riskanalys\rapportängelsberg - gransk lnar.docx

Figur 2. Individrisken inom planområdet underskrider den gräns under vilken räknas som liten.

10.2 Samhällsrisk

Samhällsrisk definieras som sambandet mellan frekvens av en oönskad händelses tänkbara scenarier och de konsekvenser som dessa genererar. Vanligtvis anges frekvensen i antalet händelser per år och konsekvenserna i antal omkomna.

Kriterier för samhällsrisk används för att begränsa risken för utsatta befolkningsgrupper inom vissa lokala områden eller för samhället i sin helhet.

Frekvenserna av alla de kombinationer som bidrar till påverkan av människor i området summeras och presenteras i form av F/N-kurvor (”Frequency of accidents” kontra

”Number of fatalities”). En F/N-kurva är en graf som visar sambandet mellan händelsefrekvensen och antalet omkomna.

Kriterierna för samhällsrisk i form av F/N-kurvor har hämtats från Räddningsverkets publikation Värdering av risk /ref. 4/.

 Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna: F = 10^-4 per år för N = 1

 Övre gräns för område där risker kan anses som små: F = 10^-6 per år och N = 1.

 Lutning på FN-kurva: -1

F/N-kurvan presenteras i en logaritmisk skala och frekvenserna är kumulerade. Mellan de två linjerna finns ALARP-zonen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som hamnar i denna zon är i regel acceptabla om riskreducerande åtgärder genomförs där så är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Risker som hamnar ovanför denna zon accepteras inte och kräver omedelbara riskreducerande åtgärder. Risker som hamnar under denna zon är acceptabla enligt dessa kriterier.

Antagande

Maximalt antal besökande har bedömts till 200 personer. Lokalerna planeras att användas enligt nedan:

16 (20)

RAPPORT 2012-12-14

repo001.docx 2012-03-29

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\100_bullermätning_ängels\18 granskning\riskanalys\rapportängelsberg - gransk lnar.docx

Händelse Frekvens Typ av verksamhet Antal besökare

Engelsbergsseminarierna (forskningsseminarium),

1-2 ggr per år Föreläsningar och mingel, mat

100 personer

Mindre seminarier Max 1 ggr/mån Föreläsningar och mingel, mat

20-60 personer (enstaka gång kanske 100)

Företagsmöten Max 1 ggr/mån Möten, mat 20-30 personer

Storföreläsning Inga planer på det i nuläget

Föreläsning 200 personer

=så många som får plats i

föreläsningssalen

Enligt arkitekternas förslag ligger föreläsnings- och möteslokalerna i den del av

byggnaden som är längst från spåret. Mot spåret planeras inglasad veranda, eventuella utställningsutrymmen samt kök och matsal. Inga kontor planeras att placeras i huset.

Som utgångspunkt i beräkningarna har tagits det maximala fallet d.v.s. 200 personer i föreläsningssalen. Dessutom har antagits att 5 personer är sysselsatta i övriga delar av huset (serveringspersonal och liknande). Eftersom det för närvarande inte finns fasta planer på denna storlek av evenemang har även fallet med 100 besökare beräknats vilket är fallet med t.ex. Engelsbergsseminarierna. Samhällsrisken redovisas i Figur 3 nedan.

Figur 3. Samhällsrisken för området understiger i regel den gräns under vilken risken betraktas som låg. Vid det maximala fallet touchar kurvan den nedre Alarp-gränsen. Blå kurva beskriver fallet med 200 besökare. Orange kurva beskriver fallet med 100 besökare.

Samhällsrisken är att betrakta som låg. I beräkningsmodellen antas att personer inom riskavståndet är oskyddade. I praktiken kommer personer i regel att befinna sig inomhus vilket i sig innebär ett visst skydd. Risken överskattas därför till viss del och är i praktiken något lägre.

17 (20)

RAPPORT 2012-12-14

repo001.docx 2012-03-29

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\100_bullermätning_ängels\18 granskning\riskanalys\rapportängelsberg - gransk lnar.docx

11 GODSUTVECKLING

Som för alla bansträckningar kan givetvis transportsituationen ändras. För att simulera ett fall med avsevärt höjda transportvolymer har ett fall med fördubblade volymer farligt gods beräknats. Individ- och samhällsrisken påverkas dock endast marginellt vilket framgår av Figur 4 och Figur 5 nedan.

Figur 4. Individriskens utveckling vid fördubblade godsvolymer. Nuläget beskrivs av den blå kurvan. Läget vid fördubblade godsvolymer beskrivs av den lila kurvan.

Figur 5. Samhällsriskens utveckling vid fördubblade godsvolymer. Nuläget beskrivs av den blå kurvan. Läget vid fördubblade godsvolymer beskrivs av den lila kurvan.

1,0E-11 1,0E-10 1,0E-09 1,0E-08 1,0E-07 1,0E-06 1,0E-05 1,0E-04 1,0E-03

1 10 100 1000

F

N

18 (20)

RAPPORT 2012-12-14

repo001.docx 2012-03-29

EJ p:\1186\1186310_ängelsberg_1_19\100_bullermätning_ängels\18 granskning\riskanalys\rapportängelsberg - gransk lnar.docx