1 UTVECKLING OCH LÄRANDE
1.3 Bedömning
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,
• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling,
• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna,
Bedömning av området Bedömning:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektörerna bedömer området Bedömning vara av god kvalitet främst utifrån den allsidiga bedömning lärarna gör av elevernas kunskapsutveckling samt användning-en av nationella ämnesprov.
Inom nedanstående område bedömer inspektörerna dock att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.
Utgångspunkt vid bedömning
Östhammars kommun har lokalt formulerade ämnesmål som utgångspunkt för planering och bedömning. Elevernas kunskapsutveckling dokumenteras i den kommungemensamma databasen PODB. Vid inspektörernas genomgång av dessa framkommer en stor skillnad mellan hur mål i naturorienterande ämnen (biologi, kemi, fysik) och i samhällsorienterande ämnen (geografi, samhällskunskap, religion, historia) bearbetats. I de naturorienterande ämnena är de lokalt konkretiserade må-len i högre grad i överensstämmelse med de nationella. I de samhällsorienterande ämnena anges endast övergripande mål, i ett samhällsorienterande perspektiv. I till exempel ämnet idrott och hälsa finns mål att uppnå i PODB för årskurs fem som inte alls motsvarar de nationellt fastställda målen i ämnet.
Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra arbetet med att tydligt utgå från de nationellt fastställda kursplanemålen i sina bedömningar av elevernas kunskapsut-veckling.
Grundskoleförordningen anger att de nationella ämnesproven i matematik, svenska och engelska kan användas i slutet av årskurs fem bland annat för att bedöma ele-vernas kunskapsutveckling. I Gräsö skola och Snesslinge skola används proven och finns med som en av utgångspunkterna vid bedömning av elevernas kunskapsut-veckling. Rättning och bedömning av de nationella ämnesproven genomförs av enskilda lärare. I intervju med lärarna framkommer önskemål om att få möjlighet till samarbete vid rättning och bedömning av nationella proven, bland annat utifrån det
faktum att skolorna inte har så många elever i varje årskurs.
Inspektörerna bedömer att samarbetet mellan de båda skolornas lärare i rättnings- och bedömningsarbetet bör utvecklas.
1.4. Genomförande av utbildningen Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning,
• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,
• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lä-randet,
• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,
• om undervisningen är allsidig och saklig,
• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande,
• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,
• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.
Bedömning av området Genomförande av utbildningen:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inom området Genomförande av utbildningen bedömer inspektörerna att skolans arbete är av mindre god kvalitet, främst utifrån att läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot inte anger undervisningens inriktning samt att utrymmet för ele-vernas inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet är begränsat.
Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls
Utbildningens inriktning
I läroplanen och kursplanerna finns mål att sträva mot vilka anger undervisningens inriktning. Skolan ska bland annat sträva mot att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära. Skolan ska också sträva mot att utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Arbetssätten ska varieras och utrymme ska ges för elevens eget skapande och användande av olika uttrycksmedel.
SKOLVERKET
11 (19)
Inspektionen visar att det varierar stort mellan olika lärare huruvida planering och genomförande av undervisningen tar sin utgångspunkt från läroplanens och kurs-planernas mål att sträva mot. Inspektörerna ser dock goda exempel på varierande och undersökande arbetssätt och undervisning som märkbart engagerar eleverna, bl.a. ges eleverna i de lägre åldrarna mer utrymme till eget skapande och lärandet är mer lustfyllt. Andra lektionsbesök präglas dock av arbete som är helt läroboksstyrt och utan någon större variation av arbetssätt.
Inspektörerna bedömer att skolorna bör säkerställa att läroplanens och kursplaner-nas mål att sträva mot anger inriktningen för all undervisning.
Utrymme för olika kunskapsformer
Läroplanen anger att läraren ska sträva efter att i undervisningen balansera och in-tegrera kunskaper i sina olika former, fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet.
Vidare anges att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Utrymme ska ges för elevens eget skapande och möjligheter att an-vända olika uttrycksmedel ska ges. Eleverna ska ges möjligheter att pröva olika ar-betssätt för att tillägna sig de kunskapskvaliteter som uttrycks i läroplanen och kurs-planerna.
Inspektörerna har sett goda exempel på varierade arbetsformer särskilt i de lägre åldrarna. Utifrån intervjuer och lektionsbesök bedömer inspektörerna dock att in-slaget av olika kunskapsformer varierar och utrymmet för eleverna att pröva olika arbetssätt och arbetsformer är beroende av vilken lärare eleven har.
Inspektörerna bedömer att skolorna behöver utveckla arbetsformerna så att under-visningen ger större utrymme för olika kunskapsformer och mer varierade arbets-sätt.
Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet
I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande över arbetssätt, arbetsfor-mer och undervisningens innehåll. I samtal med elever och lärare och vid lektions-besök erfar inspektörerna att elevernas inflytande och ansvar över undervisning och sitt eget lärande ofta är begränsat och beroende av vilken lärare eleven har.
Inspektörerna bedömer att lärarna bör utveckla elevernas möjligheter till ett reellt inflytande över arbetssätt och arbetsformer och undervisningens innehåll.
1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,
• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.
Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Sammantaget bedömer inspektörerna att granskningsområdet Anpassning av verk-samheten till elevernas behov är av mindre god kvalitet, främst utifrån tveksamhe-ter huruvida alla elever får det särskilda stöd de har rätt till samt att anpassningen av undervisningen till elevernas förutsättningar och behov varierar i hög grad och är beroende på vilken lärare de har. Även skolans arbete med åtgärdsprogram behöver utvecklas.
Individanpassad undervisning
Läroplanen anger att läraren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsätt-ningar, erfarenheter och tänkande.
Inspektörerna ser många mycket goda exempel på att lärarna strävar efter att anpas-sa undervisningen till elevernas behov. Dock sker detta i betydligt mindre utsträck-ning i de högre åldrarna än i de lägre.
Inspektörerna bedömer att lärarnas arbete med att anpassa undervisningen till alla elevers förutsättningar, erfarenheter och olika behov bör förbättras.
Särskilt stöd
Enligt författningarna ska särskilt stöd ges till de elever som har svårigheter i skol-arbetet. Inspektionen visar som helhet att skolorna ger elever särskilt stöd i olika former, både inom klassens ram och enskilt av speciallärare. En specialpedagog finns också, vilken både handleder och inspirerar lärarna. Redan från förskoleklas-sen arbetar lärarna med att lägga grunden för god läsutveckling och skapa ett lust-fyllt intresse för läsningen. I de lägre åldrarna görs tester och screeningar för att kunna följa upp och stötta elevernas läsutveckling. Även i matematik finns tester som grund för bedömning av elevers behov av särskilt stöd. I andra ämnen finns ingen lika systematisk kontroll och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling.
Därmed finns inte heller ett lika tydligt underlag för att upptäcka elevers behov av särskilt stöd i andra ämnen. Följaktligen ges inte heller något särskilt stöd till de elever som riskerar att inte nå målen i andra ämnen än matematik och svenska.
I intervjuer uppger lärare från båda skolorna och rektorn att behoven av särskilt stöd inte täcks i önskvärd omfattning, detta gäller särskilt de äldre eleverna. Föräld-rar från båda skolorna uttrycker tveksamhet kring om eleverna verkligen får det stöd de behöver i matematik och engelska. De menar att när eleverna går vidare till årskurs sju så visar de en lägre kunskapsnivå än elever från andra skolor. Inspektö-rerna finner det motiverat att skolan särskilt analyserar undervisningens ändamåls-enlighet i ämnena matematik och engelska i årskurs fyra till sex. Vidare finner in-spektörerna det angeläget att skolorna utvärderar omfattningen av det särskilda stöd
SKOLVERKET
13 (19)
som erbjuds elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen och säkerställer att alla elever som behöver särskilt stöd får det. Skolorna ska ge alla elever förutsättningar att nå kunskapsmålen.
Inspektörerna bedömer att skolorna inte ger särskilt stöd i tillräcklig utsträckning vilket måste åtgärdas.
Åtgärdsprogram
Skollagen föreskriver att om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder ska behovet utredas. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.
De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är av skiftande kvalitet. Åtgärds-programmen visar inte alltid vilket behov av stöd eleven har, hur behovet ska till-godoses och hur det ska följas upp och utvärderas. På Snesslinge skola bistår speci-alpedagogen lärarna med åtgärdsprogrammen.
Inspektörerna bedömer att skolorna behöver utveckla arbetet med åtgärdspro-grammen.
2 NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimu-lera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling.
2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om skolan utgör en trygg miljö,
• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att ut-veckla kunskaper,
• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,
• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,
• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.
Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Sammantaget bedömer inspektörerna att området Normer och värden i studiemiljö och samvaro är av god kvalitet. Både Gräsö skola och Snesslinge skola upplevs av elever, föräldrar och lärare som trygga och trivsamma skolor. På båda skolorna be-drivs ett kontinuerligt värdegrundsarbete. Ingen speciellt utvald metod används utan arbetet med trygghet och trivsel är invävt i den vanliga verksamheten.
På båda skolorna finns så kallade kompisgrupper som består av elever från olika klasser. Kompisgruppen träffas en gång per månad tillsammans med en lärare för att pejla stämningen på skolan. I samtal med inspektörerna berättar eleverna att de vet vem de ska vända sig till om de behöver hjälp med något eller om någon blir kränkt eller retad.
På Gräsö skola finns ”tjej- och killsnack” som leds av kuratorn och ett faddersy-stem mellan högre och lägre klasser.
Inom nedanstående område bedömer dock inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.
Likabehandling
Enligt särskild lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje en-skild verksamhet. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan krän-kande behandling. Enligt lagen ska ett målinriktat arbete bedrivas för att främja dessa ändamål. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att före-bygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkan-de behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommankränkan-de fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehand-lingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten.
Gräsö och Snesslinge skolor har likabehandlingsplaner. Båda saknar dock beskriv-ning av ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och hur diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfatt-ning, sexuell läggning eller funktionshinder ska motverkas. De saknar också en spe-cifik redovisning av skolornas behov och därmed en beskrivning av åtgärder för att komma tillrätta med dessa. Vidare är de inte heller upprättade under medverkan av eleverna.
Inspektörerna bedömer att skolorna måste utveckla likabehandlingsplanerna så att de överensstämmer med författningens krav.
3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhe-tens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som
SKOLVERKET
15 (19)
omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur sko-lans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,
• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,
• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,
• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,
• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,
• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad,
• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året.
Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Sammantaget bedömer inspektörerna att området Tillgång till likvärdig utbildning är av god kvalitet. Inom nedanstående områden bedömer dock inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.
Garanterad undervisningstid
Med undervisningstid menas enligt grundskoleförordningen tid för arbete som pla-nerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning. Garanterad undervisningstid är den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall erbjudas.
På Gräsö skola är ämnet hem- och konsumentkunskap uppdelat så att eleverna i huvudsak arbetar med praktiska moment hemma och teoretiska moment i skolan.
Undervisningstid för ämnet erbjuds endast i årskurs fem. Inspektörerna bedömer att skolan måste säkerställa att eleverna ges förutsättningar att nå målen i årskurs fem för ämnet hem- och konsumentkunskap.
Valmöjligheter
I timplanen föreskrivs ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt urval av ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som
ele-ven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kurspla-ner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val.
Varken på Gräsö eller Snesslinge skola anordnas elevens val. Inspektörerna bedö-mer att skolorna snarast måste anordna elevens val i enlighet med grundskoleför-ordningens föreskrifter.
Avgifter
Skollagen föreskriver att eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmål-tider.
I samtal uppger föräldrar från Snesslinge att de måste skicka med sina barn lunch-paket varje onsdag. Detta kan inte anses uppfylla skollagens krav på kostnadsfria måltider. Inspektörerna bedömer att detta måste åtgärdas.
3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i hu-vudsak bedriver,
• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen,
• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,
• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
x
Motivering:
Sammantaget bedömer inspektörerna att området Personalens utbildning och kom-petensutveckling är av god kvalitet. Inom nedanstående område bedömer inspektö-rerna dock att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.
Personalens utbildning
I skollagen anges att kommuner är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervis-ning de i huvudsak skall bedriva. På både Gräsö och Snesslinge skola finns, vid ti-den för inspektionen, lärare som inte har utbildning för ti-den undervisning de bedri-ver. I ämnena hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och teknik saknar undervisande lärare ämnesutbildning. Inspektörerna finner det angeläget att
skolor-SKOLVERKET
17 (19)
na säkerställer en fortsatt strävan att rekrytera lärare med utbildning för den under-visning de ska bedriva.
3.3 Rektors ansvar
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,
• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verk-samheten inriktas på att nå de nationella målen,
• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhål-lande till de nationella målen,
• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.
• om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs.
Bedömning av området Rektors ansvar:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
x
Motivering:
Sammantaget bedömer inspektörerna att området Rektors ansvar är av mindre god kvalitet främst utifrån att rektor behöver utveckla uppföljning och utvärdering av skolans resultat i förhållande till de nationella målen samt stärka det pedagogiska ledarskapet.
Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.
Rektor som pedagogisk ledare
Enligt författningarna har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Bland annat måste rektorn försäk-ra sig om att läroplanens mål att sträva mot genomsyförsäk-rar undervisningen. Inspektio-nen visar att dessa mål inte är ständigt levande på Gräsö och Snesslinge skolor och att inriktningen av undervisningen därför skiljer sig åt mellan klasser och ämnen liksom synen på hur elever ska utveckla sin förmåga att ta ansvar och utöva infly-tande över undervisningen och skolverksamheten i övrigt. Utifrån detta och det som tidigare nämnts i rapporten bedömer inspektörerna att rektorns pedagogiska ledarskap behöver utvecklas.
Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat
Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat