Tillgång till plats

Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan),

• om barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka,

• om kommunen ger tydlig information om rätten till allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats,

• om kommunen har en uppsökande verksamhet i syfte att ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i förskolan för att de har behov av särskilt stöd i sin utveckling.

Bedömning av området Tillgång till plats:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

X

Motivering:

Inspektörerna bedömer att kommunens arbete inom området Tillgång till plats är av god kvalitet. Bedömningen grundas främst på att kommunen ger adekvat informa-tion om barnomsorgen i kommunen samt erbjuder plats i förskola eller familjedag-hem inom skälig tid. Enligt uppgift från kommunen ökar för närvarande behovet av förskoleplatser. Kommunen har dock hittills erbjudit alla familjer plats inom fyra månader, vilket är den gräns som kommunen anger i sina inskrivningsriktlinjer. I dessa riktlinjer, som är tillgängliga på kommunens hemsida, ges även information om bland annat rätten till allmän förskola samt till plats vid vårdnadshavares arbets-löshet eller föräldraledighet. De föräldrar som inspektörerna samtalat med bekräftar att plats erbjuds inom utsatt tid. Enligt uppgift från kommunen anordnas barnom-sorg på obekväm tid efter särskild prövning. I samband med sakgranskningen fram-kommer även att kommunens uppsökande verksamhet, för att vid behov kunna anvisa plats i förskolan utifrån barns behov av särskilt stöd, bedrivs genom ett väl inarbetat samarbete mellan kommunens barnomsorgskonsulent, barnavårdscentra-len (BVC) och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Kommunen erbjuder dock även plats i barnomsorgen i en verksamhetsform som saknar stöd i gällande författningar.

Förskoleverksamhet ska enligt skollagen bedrivas i form av förskola, familjedaghem och kompletterande förskolverksamhet (öppen förskola). I familjedaghem bedriver personal verksamhet för inskrivna barn i sitt eget hem. Det som utmärker familje-daghemmet är att det finns en vuxen huvudansvarig, en förhållandevis liten barn-grupp och att verksamheten bedrivs i ett hem.

I Östhammars kommun finns en verksamhet som benämns familjedaghem men som innebär att två dagbarnvårdare bedriver gemensam verksamhet för ca 15 barn i en av kommunens nedlagda skolor. Ytterligare ett familjedaghem är vid tidpunkten för inspektionen enligt uppgift tillfälligt förlagd till en gemensam lokal. Dessa verk-samheter kan inte betraktas som familjedaghem och kan heller inte jämställas med förskolan. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bedriver verksamhet i en form som saknar stöd i lagen. Detta måste kommunen åtgärda.

I Skolverkets allmänna råd för öppen förskola beskrivs verksamheten som en

kom-Skolverket

12 (15)

pletterande form av förskoleverksamhet som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola samt föräldrar, dagbarnvårdare eller annan vuxen som har ansvar för medföljande barn. Den öppna förskolan erbjuder barn en pedagogisk gruppverk-samhet samtidigt som den kan ge föräldrar stöd i föräldrarollen.

Kommunen bedriver öppen förskoleverksamhet, dels i familjecentralen i Gimo där verksamheten leds av en förskollärare, dels genom att tillhandahålla lokal och mate-rial till föräldrars egen verksamhet. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att sistnämnda verksamhet inte motsvarar öppen förskola då pedagogisk perso-nal saknas.

3.4 Grupper

Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om barngrupperna i kommunens förskoleverksamhet är lämpligt stora,

• om det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till barnens ålder, behov av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalernas ändamålsenlighet,

• om kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar grupper-nas storlek/sammansättning,

• om kommunen vid behov gör utvärderingar av gruppernas storlek och sam-mansättning och ser till att det finns förutsättningar att bedriva en verksamhet i enlighet med läroplanen.

Bedömning av området Grupper:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

X

Motivering:

Enligt inspektörernas bedömning tar kommunen inom detta område ansvar för förskoleverksamheten med god kvalitet, främst därför att gruppstorlek, gruppsam-mansättning och personaltäthet ger förutsättningar för förskolorna och familjedag-hemmen att bedriva verksamheten utifrån varje barns behov. Enligt Skolverkets statistik för år 2007 är personaltätheten i förskolorna i Östhammars kommun 5,1 barn per årsarbetare vilket sammanfaller med rikets i sin helhet. Personaltätheten i kommunens förskolor har höjts från 2006 års nivå då antalet barn per årsarbetare var 5,9. I familjedaghemmen har däremot antalet barn per årsarbetare ökat något från 5,2 år 2006 till 5,4 år 2007 (5,1 respektive 5,0 för riket).

I samband med sakgranskningen lämnar kommunen följande siffror för personal-tätheten i förskoleverksamheten: 2005 5,9 barn per årsarbetare, 2006 5,1 barn per årsarbetare, 2007 5,8 barn per årsarbetare. Den officiella statistiken stämmer således inte med kommunens siffror. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att personaltätheten år 2007 enligt den senaste uppgiften därmed ligger under riksge-nomsnittet. Inom nedanstående område bör kommunen förbättra sina rutiner.

Konsekvensutredningar inför beslut

I Skolverkets allmänna råd (2005:10) Kvalitet i förskolan framhålls att kommunen bör genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar förskolor-nas personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser. I skollagen anges inga exakta tal för barngruppernas storlek. Lagstiftaren har valt att stanna vid kravet att dessa ska ha en lämplig sammansättning och storlek. I läroplanen framhålls att lä-randet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lä-rande. För att en grupp ska kunna fylla denna funktion måste den ha lämplig sam-mansättning och storlek. Vad som är att betrakta som lämpligt ska sättas i relation till förskolans uppdrag.

Östhammars kommun anpassar kontinuerligt sina verksamheter efter rådande för-hållanden. För närvarande ökar behovet av platser i förskolan vilket i viss mån har krävt, och ytterligare kan komma att kräva, beslut som påverkar befintlig förskole-verksamhet. Enligt kommunens egen uppgift ska alla beslut som fattas i kommu-nens olika nämnder granskas utifrån det barnperspektiv som Barnkonventionen¹ lyfter fram. Kommunen har dock hittills inte gjort konsekvensutredningar i den mening som åsyftas ovan. Vid inspektörernas intervjuer framkommer en viss oro för vad eventuella förändringar kan komma att innebära för barngruppernas storlek.

Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunen bör göra konsekvensutred-ningar inför beslut som påverkar barngruppernas sammansättning och storlek för att säkerställa att verksamheten i förskolorna kan bedrivas i enlighet med läropla-nens intentioner.

3.5 Lokaler

Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om kommunens förskoleverksamhet bedrivs i ändamålsenliga lokaler.

Bedömning av området Lokaler:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

X

Motivering:

Inspektörerna bedömer att kommunens förskoleverksamhet bedrivs i ändamålsen-liga lokaler mot bakgrund av att ingenting som talar däremot har framkommit i de intervjuer med olika målgrupper som hållits i samband med inspektionen.

1 FN:s konvention om barnets rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Skolverket

14 (15)

3.6 Kvalitetsarbete

Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kva-litetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyl-lelsen,

• om varje förskola liksom kommunen dokumenterar det systematiska kvalitets-arbete i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för förskoleverksamheten nåtts och en redogörelse för vil-ka åtgärder som man avser att vidta för att övil-ka måluppfyllelsen,

• om kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna.

Bedömning av området Kvalitetsarbete:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

X

Motivering:

Inspektörernas bedömning att kommunens arbete inom detta område är av mindre god kvalitet görs främst utifrån att det kvalitetsarbete som sker på verksamhetsnivå inte systematiskt följs upp och utvärderas på kommunnivå samt att kommunen inte har upprättat någon kvalitetsredovisning för år 2006. Sistnämnda förhållande be-skrivs och bedöms i kommunrapporten.

I förskolorna utvärderas och bedöms verksamheten regelbundet bland annat med hjälp av ett bedömningsinstrument som Östhammars kommun i samarbete med andra kommuner använder sedan år 2000 för att utveckla den egna kommunens förskoleverksamhet. Även ett observationsmaterial för barns språkutveckling som många förskolor arbetar med används av flera förskolor för utvärdering och ut-veckling av verksamheten. I inspektionen framkommer att barns språkliga utveck-ling synliggörs med hjälp av detta observationsmaterial. Skolverket vill dock i detta sammanhang uppmärksamma kommunen på att det inte är förenligt med försko-lans läroplan att bedöma det enskilda barnet och att det därför ställs stora krav på förskolans personal och ledning att hantera materialet med försiktighet. Föräldra-enkäter genomförs både i den egna verksamheten och, med några års intervall, i form av kommunövergripande brukarundersökningar i förskolor och familjedag-hem. De sistnämnda har genomförts vartannat år bland föräldrar till femåringar.

Kvaliteten i förskolorna redovisas årligen i verksamheternas kvalitetsredovisningar medan familjedaghemsverksamheten endast undantagsvis redovisas. I nedanstående avseenden bör kommunens arbete förbättras.

Kvalitetsredovisning

Förordningen om kvalitetsredovisning ställer krav på att varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen ska upprätta en skriftlig

kvalitetsredo-visning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verk-samheten. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsom-sorg. Som huvudman för förskoleverksamheten ska kommunen följa upp och sä-kerställa att verksamheterna utvecklas i överensstämmelse med de nationella målen.

I Östhammars kommun upprättas förskolornas kvalitetsredovisningar enligt en gemensam mall som anvisar två utvecklingsområden som kommunen prioriterat att följa upp: Normer och värden samt Barns inflytande. Därutöver följer flertalet för-skolor upp egna utvecklingsområden som överlag är förankrade i de nationella må-len i läroplanen. Dock framgår i avsnitt 1.1 Omsorg och lärande att förskolorna och kommunen bör följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de nationel-la målen i fler avseenden än vad som sker idag. Det gäller bnationel-land annat läropnationel-lanens målområde Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Inspektö-rerna bedömer att förskolornas kvalitetsredovisningar bör förbättras så att de mer allsidigt redovisar i vilken utsträckning de nationella målen för förskolan har för-verkligats.

I något enstaka fall redovisas även förskoleverksamheten i familjedaghemmen i en kvalitetsredovisning. Någon sådan skyldighet föreligger inte för enskilda familje-daghem. Däremot ska en redovisning av kvaliteten i familjedaghemmens verksam-het i sin helverksam-het, liksom även en redovisning av den öppna förskolan, ingå i kom-munens kvalitetsredovisning. Då kommunen inte har upprättat någon kvalitetsre-dovisning för kalenderår 2006 saknas således en utvärdering och bedömning av kvaliteten i förskoleverksamheten i kommunens familjedaghem samt i öppen för-skoleverksamhet. Detta måste kommunen åtgärda.

2008-08-29 Stockholm Christiane Chin-von Matérn Bellita Torén

Utbildningsinspektion i Östhammars kommun Skolbarnsomsorgen Dnr 53-2007:3316

Utbildningsinspektion av skolbarnsomsorgen

Inledning

Skolverket har granskat skolbarnsomsorgen i Östhammars kommun under perio-den 26, 27 och 28 februari 2008. I slutet av perio-denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.

Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läropla-nen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar.

Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webb-plats. (www.skolverket.se/Inspektion).

Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i hel-hetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvari-ga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumen-ten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerat på annat sätt, har använts.

I Östhammars kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, om-rådeschefer, rektorer för kommunens fritidshem och familjedaghem samt personal från ett urval av kommunens fritidshem. Fritidshemmens verksamhet berördes även i förekommande fall vid de föräldraintervjuer som under utbildningsinspek-tionen genomfördes i kommunens skolor. Inga verksamheter besöktes.

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sak-uppgifter i rapporten.

Beskrivning av verksamheten

Skolbarnsomsorgen Antal barn

Fritidshem 590 Familjedaghem 44

Öppen fritidsverksamhet 0

Källa: Östhammars kommun år 2007.

Skolbarnsomsorgen i Östhammars kommun bedrivs i form av fritidshem och fa-miljedaghem för barn i åldern sex till tolv år. Fritidshemmen, som är integrerade i tio av kommunens skolor består, med några undantag, av två till fyra avdelningar.

Öppen fritidsverksamhet för äldre barn erbjuds inte men tre av fritidshemmen har särskilda avdelningar för barn i årskurserna 3–5. I familjedaghem som erbjuder skolbarnsomsorg är i regel två av barnen i barngruppen skolbarn. Skolbarnsomsor-gen ingår i två skolområden under ledning av var sin områdeschef, skolområde väst respektive öst. Fritidshemmen leds, med något undantag, av rektorerna för de sko-lor i vilka de är integrerade. I kommunens minsta förskole- och skolenheter ansva-rar rektorerna för både förskola, grundskola, fritidshem och familjedaghem och i ett av skolområdena ansvarar en rektor för områdets 23 familjedaghem.

Enligt Skolverkets statistik från 2007 är 72 procent av samtliga barn i åldern 6-9 år och 10 procent i åldern 10-12 år inskrivna i fritidshemmen. Motsvarande siff-ror för riket är 78 respektive 11 procent. 6 procent av barnen i åldern 6-9 år är inskrivna i familjedaghem (1 procent i riket).

Helhetsbedömning

Skolbarnsomsorgen i Östhammars kommun utgör i många avseenden ett gott komplement till skolan. Fritidshemmen erbjuder en miljö som upplevs som trygg av både barn, föräldrar och personal. Barnen uppges få ett gott stöd i sin utveckling och många av de barn som inspektörerna träffat trivs i sina fritidshem. I samverkan med skolan arbetar fritidshemmen med varierade metoder för att påverka och sti-mulera barnen att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. I den dagliga verksamheten intar leken ofta en central plats liksom fysisk aktivitet, både utom- och inomhus. Utbudet av aktiviteter i fritidshemmen styrs av lokala förutsättningar och behov, vilket har en såväl positiv som i viss mån begränsande inverkan på verksamhetens innehåll. Närhet till naturen, simhall eller bibliotek ger goda möjlig-heter till ett varierat utbud medan den tidsmässiga begränsningen som skolskjutsar-na medför kan upplevas som ett hinder. Inspektörerskolskjutsar-na delgavs många goda exem-pel från den dagliga verksamheten i kommunens fritidshem.

Inspektionen visar emellertid också att det varierar mellan kommunens fritidshem hur de nationella målen i läroplanen omsätts i den dagliga verksamheten. Som ex-empel kan nämnas att verksamheten i olika hög grad utgår ifrån barnens intressen och behov. Vidare sker samarbete mellan fritidshem och skola, i syfte att utveckla verksamheterna inom en gemensam pedagogisk ram, i mycket olika omfattning. I inspektörernas intervjuer framkommer att denna samverkan på flera håll för ensi-digt domineras av skolan. Den ”röda tråd” av samsyn kring barns utveckling och lärande som utvecklats under flera år, upplevs på sina håll vara hotad, för att inte säga avskuren. Ett annat område som uppvisar alltför stora skillnader är hur fritids-hemmens verksamhet följs upp och utvärderas samt redovisas. I någon mån kan dessa variationer antas bero på att fritidshemmens personal i olika utsträckning upplever målen för fritidshemmens verksamhet som svåra att förstå. Såväl nationel-la mål och riktlinjer i skolnationel-lag, läropnationel-lan och andra författningar som kommunanationel-la mål blir då svåra att följa upp. Då det ankommer på verksamhetens ledning liksom hu-vudmannen att tydliggöra mål och uppdrag samt att följa upp och utvärdera

kvalite-SKOLVERKET

3 (14)

ten i verksamheten bedömer inspektörerna att kommunens arbete bör förbättras i dessa avseenden. I Östhammars kommun har personalen i skolbarnsomsorgen i många fall lång erfarenhet i yrket. Däremot är andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen anmärkningsvärt låg. Personalens kompetens är en viktig förutsätt-ning som påverkar fritidshemmens möjlighet att förverkliga de nationella målen för verksamheten. Kommunen bör därför vidta åtgärder för att i fritidshemmen höja andelen personal med högskoleutbildning.

Inom följande områden måste kommunen vidta åtgärder: likabehandlingsplaner måste finnas för varje enskild verksamhet; varje fritidshem måste upprätta en kvali-tetsredovisning som ett led i uppföljning och utvärdering i förhållande till de natio-nella målen för verksamheten; skolbarnsomsorg som anordnas i familjedaghem måste årligen redovisas i kommunens kvalitetsredovisning.

Brister som måste åtgärdas

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.

- Likabehandlingsplaner saknas eller uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behand-ling av barn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i ar-betet med en likabehandlingsplan).

- Kvalitetsredovisningar saknas eller uppfyller inte förordningen krav (1 och 3 § § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m).

- Kommunen har inte redovisat någon utvärdering och bedömning av skolbarns-omsorgen i familjedaghemmen (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Områden som är i behov av förbättringsinsatser

Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden:

- Kommunen bör säkerställa att fritidshemmen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens behov och intressen.

- Kommunen bör ansvara för att målen för fritidshemmens verksamhet tydlig-görs.

- Kommunen bör följa upp och utvärdera samarbetet mellan fritidshemmen och skolan.

- Kommunen bör vidta åtgärder för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning.

- Kommunen bör säkerställa att rektorerna ges förutsättningar att genom ett nära ledarskap utveckla fritidshemmens verksamhet mot de nationella målen.

- Ledningens och huvudmannens kunskaper om fritidshemmets mål och upp-drag bör förbättras.

- Kommunen bör göra konsekvensutredningar inför beslut som påverkar barn-gruppernas sammansättning, storlek och personaltäthet.

- Kommunen och rektorerna bör ta ett större ansvar för att följa upp och utvär-dera verksamheten i fritidshemmen i förhållande till de nationella målen.

Bedömningsområden

Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande:

- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.

- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.

- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis upp-fylls.

- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.

1 UTVECKLING OCH LÄRANDE

Inom detta granskningsområde bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skol-barnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbju-der varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skol-barnsomsorgen är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behö-ver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till.