1 UTVECKLING OCH LÄRANDE
1.1 Omsorg och lärande
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om kommunens skolbarnsomsorg kompletterar skolan tids- och innehålls-mässigt
• om kommunens skolbarnsomsorg erbjuder barnen en meningsfull fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen samt stödjer deras utveckling
• om personalen i kommunens skolbarnsomsorg arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar,
• om det i kommunens skolbarnsomsorg finns möjlighet att ha god uppsikt över barnen och om det finns goda rutiner för säkerheten,
• om samarbete mellan kommunens skolbarnsomsorg, förskola, förskoleklass och skola bidrar till att ge barnen kontinuitet i tillvaron,
• om det i kommunens skolbarnsomsorg finns ett förtroendefullt och nära samarbete med vårdnadshavarna.
Bedömning av området Omsorg och lärande:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
SKOLVERKET
5 (14)
Motivering
Inspektörernas sammanvägda bedömning är att granskningsområdet Omsorg och lärande är av mindre god kvalitet. Bedömningen görs bland annat utifrån att kvalite-ten är ojämn i kommunens fritidshem. Inspektionen visar att verksamhekvalite-ten i mycket varierande grad utgår från barnens behov och intressen. Ett annat område inom vilket skillnaderna förefaller vara stora är samarbetet mellan fritidshemmen och sko-lan. Under inspektörernas intervjuer ges många goda exempel på hur fritidshem-mens verksamhet kompletterar skolan och föräldrarna uttrycker att de i huvudsak är nöjda. Nedanstående områden bör dock förbättras.
Verksamhetens innehåll
Skolbarnsomsorgen ska enligt skollagen utgöra ett komplement till skolan och er-bjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.
Intervjuerna och i viss mån fritidshemmens kvalitetsredovisningar visar att persona-len strävar efter att erbjuda barnen en meningsfull fritid, att ta tillvara lokala förut-sättningar och att göra barnen delaktiga. Det varierar dock i vilken utsträckning de aktiviteter som erbjuds utgår från barnens behov och intressen. Målen för fritids-hemmens verksamhet upplevs som svåra att förstå vilket kan förmodas få till följd att de inte i önskvärd omfattning ligger till grund när verksamhetens innehåll plane-ras. Även personalens tidsmässiga förutsättningar att planera den egna verksamhe-ten varierar och pedagogiska diskussioner om fritidshemmens mål och verksamhet förs sällan på ett mer övergripande plan. Inspektörerna bedömer därför att kommu-nen bör säkerställa att fritidshemmen erbjuder barkommu-nen en meningsfull fritid som utgår från barnens behov och intressen. Vidare bör kommunen ta ansvar för att målen för fritidshemmens verksamhet tydliggörs.
Samarbete med förskola, förskoleklass och skola
I läroplanen betonas vikten av samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter främjar utvecklingen av en gemensam syn på barns utveckling och lärande.
I Östhammars kommun har arbetet med att utveckla en sådan gemensam syn pågått under många år. Intervjuerna visar att samarbetet på många håll upplevs som gott men att skolans frågor överlag dominerar. Utvecklingsarbeten som pågår och som i grunden ses som positiva, upplevs i viss mån inkräkta på fritidshemmens egen verk-samhet. Trots ett mångårigt ”röda tråden” projekt förefaller ett ”vi och dom” tän-kande på sina håll finnas kvar. På andra håll, där fritidshemmens personal tycker sig ha haft en gemensam röd tråd, upplevs denna ”ha gått av” genom den senaste om-organisationen. Även inom detta område förefaller skillnaderna således vara stora.
Inspektörerna bedömer därför att kommunens uppföljning av samarbetet mellan fritidshem och skola bör förbättras.
1.2 Särskilt stöd
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om de barn inom kommunens skolbarnsomsorg som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ges den omsorg som deras speciella behov kräver.
Bedömning av området Särskilt stöd:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektörerna bedömer att arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg, för att till-godose barn som i sin utveckling är i behov av särskilt stöd, i huvudsak fungerar väl.
Bedömningen grundas främst på att det i skolbarnsomsorgen finns rutiner för att uppmärksamma barns behov av särskilt stöd. Vidare ges stöd inte endast under skoldagen utan även under barnets tid i skolbarnsomsorgen. Som exempel på stöd kan nämnas handledning av personalen samt i fritidshemmen även utökad personal-täthet. Skolområdenas elevhälsoteam, som utreder stödbehov, föreslår insatser och stödjer verksamheternas personal i arbetet, bistår också skolbarnsomsorgen. I sam-band med sakgranskningen av denna rapport har kommunen uppgivit att även barnomsorgskonsulenten ingår i skolområdenas elevhälsoteam.
Då behov av särskilt stöd föreligger, föreslås plats i den verksamhetsform som i varje enskilt fall bedöms vara den mest lämpliga. Kommunen ingår i ett samver-kansprojekt mellan kommuner och landsting i Uppsala län, VITS1.
2 NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och om-tanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfatt-ningar och levnadssätt.
2.1 Normer och värden i samvaron Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter,
• om det i kommunens skolbarnsomsorg pågår ett medvetet arbete mot dis-kriminering och kränkningar och för att förankra värden som alla männi-skors lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta,
1 Vardagnära Insatser med Tydlig Samverkan i stödet till barn- och ungdomar med neuropsyki-atriska funktionshinder och deras familjer.
SKOLVERKET
7 (14)
• om det inom kommunens skolbarnsomsorg finns en likabehandlingsplan för varje verksamhet.
Bedömning av området Normer och värden i samvaron:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektörerna bedömer sammantaget att skolbarnsomsorgen i Östhammar kom-mun, inom bedömningsområdet Normer och värden, håller god kvalitet främst utifrån att verksamheten upplevs erbjuda en trygg miljö. Vidare framgår av inspek-törernas intervjuer och även till viss del av redovisningar av verksamheternas kvali-tet år 2006/07 att personalen bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Arbekvali-tet utgår i stor utsträckning från situationsbundna behov som personalen uppmärksammar när de observerar barnens lek eller gör andra iakttagelser i verksamheten. Nedanstående område behöver dock förbättras.
Likabehandlingsplan
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande be-handling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvud-mannen bestämmer se till att en likabehandlingsplan upprättas för varje enskild verksamhet. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under med-verkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en aktuell kartläggning av verksamheten. Barnens deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Se även Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabe-handling.
I Östhammars kommun har varken fritidshemmen eller familjedaghemmen likabe-handlingsplaner som motsvarar författningarnas krav. Flertalet fritidshem har lika-behandlingsplaner som är gemensamma för flera verksamheter, några saknar planer eller har äldre planer som inte har reviderats. Fritidshemmens likabehandlingsplaner saknar bland annat en aktuell kartläggning av den egna verksamhetens särskilda förhållanden och behov. Barnen har heller inte varit delaktiga i arbetet med planer-na. Inspektörerna bedömer att kommunen inte uppfyller författningarnas krav på att det för varje verksamhet ska finnas en likabehandlingsplan. I de fall likabehand-lingsplaner har upprättats uppfyller dessa inte de krav som ställs på sådana planer.
3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats, verksamheternas ledning och personal, barngrup-pernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsom-sorgen.
3.1 Personalens utbildning och erfarenhet Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har utbildning eller er-farenhet som bidrar till en god omsorg och pedagogisk verksamhet,
• om kommunen erbjuder kompetensutveckling utifrån verksamhetens be-hov.
Bedömning av området Personalens utbildning och erfarenhet:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektörerna bedömer att granskningsområdet personalens utbildning och erfa-renhet sammantaget är av mindre god kvalitet, främst utifrån att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är mycket låg och har varit det under lång tid.
Kommunen har inte utrett vilka konsekvenser detta kan ha eller vidtagit några sär-skilda åtgärder. I Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:35) Kvalitet i fritidshem framhålls att kommunen bör ge all personal kompetensutveckling utifrån verksam-hetens behov. Av inspektörernas intervjuer framgår att kommunen dock endast i ringa omfattning anordnar kompetensutveckling utifrån fritidshemmens behov.
Fritidshemsverksamheten upplevs i detta avseende vara lägre prioriterad än försko-lan och skoförsko-lan. Inte minst efterlyser fritidshemmens personal diskussioner i peda-gogiska frågor fritidshemmen emellan som de menar skulle gagna utvecklingen av den egna verksamheten. Inspektörerna vill i detta sammanhang uppmärksamma kommunen på att kompetensutveckling som anordnas för personalen i högre ut-sträckning bör beakta verksamhetens behov. Vidare behöver nedanstående område förbättras.
Personalens utbildning och erfarenhet
I skollagen föreskrivs att det i skolbarnsomsorgen ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. I Skolverkets allmänna råd och kommentarer, Kvalitet i fritidshem, framhålls att personal med pedagogisk högskoleutbildning är viktig ur kvalitetssynpunkt.
Enligt Skolverkets statistik för år 2007 är andelen personal med pedagogisk högsko-leutbildning 33 procent i kommunens fritidshem. Motsvarande siffra för riket är 58 procent. Andelen högskoleutbildad personal i kommunens fritidshem är således anmärkningsvärt låg och skiljer sig dessutom markant fritidshemmen emellan. En hög andel av personalen har däremot lång erfarenhet av arbete i skolbarnsomsorgen vilket lyfts fram som en styrka, bland annat i fritidshemmens beskrivningar av verk-samhetens kvalitet. Trots att andelen högskoleutbildad personal har varit mycket låg under många år har kommunen hittills inte utvärderat verksamheten utifrån detta perspektiv. Den politiska ledningens ambitionsnivå om 50 procent fritidspedagoger i fritidshemmen har inte åtföljts av särskilda insatser. Inspektörerna bedömer att
SKOLVERKET
9 (14)
kommunen bör vidta åtgärder för att öka andelen personal med pedagogisk högsko-leutbildning i fritidshemmen.
3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om verksamhetsledningen i kommunens skolbarnsomsorg är förtrogen med verksamheten,
• om verksamhetsledningen liksom huvudmannen har god kunskap om skol-barnsomsorgens uppdrag och om kvaliteten i kommunens skolbarnsom-sorg,
• om registerkontroll alltid genomförs innan personal anställs i kommunens skolbarnsomsorg.
Bedömning av området Ledningens/huvudmannens ansvar:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering
Inspektörernas bedömning att området Ledningens/huvudmannens ansvar är av mindre god kvalitet kan sägas spegla en sammanvägning av förbättringsområden och brister som påtalas i denna rapport och för vilka huvudmannen och ledningen är ytterst ansvariga. Detta belyses även under nedanstående bedömningspunkter om ledningens förtrogenhet respektive kunskap om verksamhetens uppdrag.
Kommunen genomför registerkontroll vid anställning av all personal. Ansvaret för att begära samt bedöma registerutdraget vilar på rektor medan förvaring sker cent-ralt på kommunens personalkontor och i de båda områdeskontoren. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att utvidgade regler för registerkontroll gäller från och med 2008-04-01.
Ledningens förtrogenhet
I Skolverkets allmänna råd Kvalitet i fritidshem framhålls att det är viktigt att kom-munen tydligt anger hur ansvaret för fritidshemmet är fördelat och ser till att dess ledning är väl förtrogen med verksamhetens mål och uppdrag samt med det dagliga arbetet i fritidshemmet. Om fritidshemmets ledning sägs i kommentarerna till de allmänna råden bland annat att den pedagogiska ledningen är en viktig faktor för fritidshemmets kvalitet. Det är därför av stor betydelse att ledningen har goda kun-skaper om fritidshemmets mål och uppdrag. För att kunna ansvara för en pedago-gisk utveckling är det dessutom viktigt att ledningen har inblick i och kunskap om det dagliga arbetet i fritidshemmet. Ett aktivt och nära ledarskap ger förutsättningar för att utveckla verksamheten mot de nationella målen.
Fritidshemmen i Östhammars kommun är integrerade i skolorna och flertalet leds av respektive skolas rektor. Ett undantag utgör fritidshemmet Bertilet i
Österbysko-lan som leds av rektorn för ÖsterbyskoÖsterbysko-lans årskurser 6 – 9, det vill säga elever som passerat åldern då fritidshemsplats är aktuell. Av intervjuerna under inspektionen framgår att rektorernas erfarenhet av att ansvara för fritidshem varierar liksom även deras förtrogenhet med verksamheten. Farhågor finns, att fritidshemsfrågor får stå tillbaka till förmån för skolfrågor. Att det i viss mån upplevs förhålla sig så framgår i avsnitt 1.1, där det beskrivs att skolans frågor dominerar i samarbetet mellan fritids-hem och skola. När det gäller fritidsfritids-hemmet Bertilet, som är ett av kommunens större, och som utöver Österbyskolans yngre elever tar emot fritidshemsbarnen från skolorna Morkarla och Film, visar inspektionen att organiseringen av fritids-hemmets ledning reser frågor kring hur rektors förtrogenhet med verksamheten ska kunna garanteras. Inspektörerna bedömer att kommunen bör säkerställa att rekto-rerna ges förutsättningar att genom ett nära ledarskap utveckla verksamheten mot de nationella målen.
Ledningens och huvudmannens kunskap om verksamhetens uppdrag Vad som i föregående stycke nämns ur Skolverkets allmänna råd Kvalitet i fritids-hem är tillämpligt även i detta stycke. Såväl ledningen som huvudmannen behöver ha goda kunskaper om fritidshemmets mål och uppdrag.
Under flera avsnitt i denna rapport framgår att fritidshemmen upplevs få stå tillbaka till förmån för andra verksamheter som ingår i kommunens utbildningssystem. Det gäller såväl samverkansformer, kompetensförsörjning, planeringstid som utvärde-ring av verksamheten. I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan för åren 2008 till 2011 föreslås personalnedskärningar utan att en konsekvensutredning har gjorts med avseende på vilka effekter som en minskad personaltäthet kan komma att få, se avsnitt 3.4.
Mot denna bakgrund, samt vad som nedan beskrivs i avsnitt 3.6 Kvalitetsarbete, bedömer inspektörerna att ledningens och huvudmannens kunskaper om fritids-hemmets mål och uppdrag bör förbättras.
3.3 Tillgång till plats
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader ef-ter anmälan).
• om skolbarnsomsorg erbjuds till barn till och med barnet är 12 år, p.g.a.
föräldrars arbete, studier eller barnets eget behov,
• om kommunen har en uppsökande verksamhet i syfte att ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i fritidshem för att de har behov av särskilt stöd i sin utveckling.
Bedömning av området Tillgång till plats:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
SKOLVERKET
11 (14)
Motivering:
Inspektörerna bedömer att Östhammars kommun erbjuder plats i skolbarnsomsor-gen i enlighet med skollaskolbarnsomsor-gens krav. I samband med sakgranskninskolbarnsomsor-gen framkommer även att kommunens uppsökande verksamhet, för att vid behov kunna anvisa plats i fritidshem utifrån barns behov av särskilt stöd, bedrivs genom ett väl inarbetat samarbete mellan kommunens barnomsorgskonsulent, barnavårdscentralen (BVC) och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
3.4 Grupper
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om barngrupperna i kommunens skolbarnsomsorg är lämpligt stora och om det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till bl.a. barnens ålder, behov av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalerna,
• om kommunen utvärderar effekter av gruppsammansättningar.
• om kommunen gör konsekvensutredningar innan beslut fattas som påver-kar fritidshemmens gruppstorlek och gruppsammansättning samt personal-täthet.
Bedömning av området Grupper:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Enligt inspektörerna är kommunens ansvarstagande inom bedömningsområdet av god kvalitet, främst därför att barngruppernas storlek samt personaltätheten uppfat-tas ge fritidshemmen och familjedaghemmen rimliga förutsättningar att bedriva en verksamhet som är anpassad efter barnens ålder och individuella behov av stöd.
Enligt Skolverkets statistik för år 2007 är personaltätheten 13,4 barn per årsarbetare att jämföras med 18,9 för riket. Inom nedanstående område bör kommunen emel-lertid vidta åtgärder.
Konsekvensutredningar inför beslut
Enligt skollagen ska barngrupperna ha en lämplig sammansättning och storlek. Att lagstiftaren inte angivit någon bestämd gruppstorlek beror på att det inte går att fastställa någon optimal sådan eftersom förutsättningarna varierar från grupp till grupp och över tid.
Av inspektörernas intervjuer framgår att barngrupperna i skolbarnsomsorgen i Östhammars kommun för närvarande generellt upplevs som rimligt stora. En viss tvekan tycks dock råda kring kommunens uppgifter om personaltätheten i fritids-hemmen, vilket kan tyda på att beräkningsgrunderna inte är tydliga och kända. I samband med sakgranskningen framkommer att kommunen i många år har använt en beräkningsmodell enligt vilken den del av en fritidshemstjänst som fullgörs i
grundskolan avräknas inför beräkning av personaltätheten i fritidshemmen. Infor-mation om modellen uppges ha lämnats vid åtskilliga tillfällen.
Av inspektörernas intervjuer framgår vidare att det är fritidshemmens verksamhet som får stå tillbaka när kommunens ekonomi försämras. Som exempel nämns att fritidsklubbarna för barnen i åldern 10 – 12 år lades ner. I flertalet fritidshem är antalet barn i dessa åldrar emellertid begränsat vilket, enligt personalen, gör det svårt att tillgodose åldersgruppens behov. Följden tycks bli att barnen slutar i förtid.
Undantag utgör de fritidshem som har inrättat särskilda grupper för de äldre bar-nen. Vid kommunens ovannämnda sakgranskning framkommer att fritidsklubbarna lades ner för åtta år sedan, då efterfrågan för denna verksamhetsform var så låg att det inte gick att bedriva en meningsfull verksamhet.
Av Skolverkets allmänna råd Kvalitet i fritidshem framgår att kommunen vid be-hov, och inför beslut som påverkar barngruppernas sammansättning och storlek samt personaltätheten, bör genomföra konsekvensutredningar, varvid både ekono-miska och pedagogiska konsekvenser bör beaktas. De konsekvensutredningar som kommunen hittills gjort inom barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde har gällt lokalförsörjningen. Eventuella konsekvenser för barngruppernas storlek och sammansättning samt personaltätheten har inte utretts inför förändringar för skolbarnsomsorgen. Inspektörernas bedömning är att kommunen bör göra konse-kvensutredningar, inför beslut som påverkar barngruppernas sammansättning, stor-lek och personaltäthet.
3.5 Lokaler
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om kommunens skolbarnsomsorg bedrivs i ändamålsenliga lokaler.
Bedömning av området Lokaler Ej godtagbar
kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektörerna bedömer att kommunens skolbarnsomsorg bedrivs i ändamålsenliga lokaler mot bakgrund av att ingenting som talar däremot har framkommit i de in-tervjuer med olika målgrupper som hållits i samband med inspektionen.
3.6 Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om såväl kommunens fritidshem som kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamhe-ten samt tar tillvara resultaverksamhe-ten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbätt-ra måluppfyllelsen,
SKOLVERKET
13 (14)
• om varje fritidshem liksom kommunen dokumenterar det systematiska kva-litetsarbete i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vil-ken mån de nationella målen för skolbarnsomsorgen nåtts och en redogö-relse för vilka åtgärder som man avser att vidta för att öka måluppfyllelsen,
• om kommunen utövar tillsyn över enskilda fritidshem.
Bedömning av området Kvalitetsarbete Ej godtagbar
kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektörernas bedömning, att kommunens arbete inom detta område är av mindre god kvalitet, görs främst utifrån att det kvalitetsarbete som sker på verksamhetsnivå inte systematiskt följs upp och utvärderas på kommunnivå samt att kommunen inte har upprättat någon kvalitetsredovisning för år 2006. Sistnämnda förhållande be-skrivs och bedöms i kommunrapporten.
Systematiskt kvalitetsarbete
I Skolverkets allmänna råd Kvalitet i fritidshem, framhålls att det är viktigt att kommunen har system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och ut-värdering av verksamheterna och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till förbättringar.
Av inspektörernas intervjuer framgår att fritidshemmen på olika sätt följer upp och utvärderar den egna verksamheten. Hur eller om dessa utvärderingar används i
Av inspektörernas intervjuer framgår att fritidshemmen på olika sätt följer upp och utvärderar den egna verksamheten. Hur eller om dessa utvärderingar används i