Utbildningsinspektion i Östhammars kommun

(1)

Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3316

Utbildningsinspektion i Östhammars kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

(2)

Beslut

Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg

Skolrapporter

Grundskolor:

Edsskolan Ekeby skola Frösåkersskolan

Gräsö skola och Snesslinge skola Hammarskolan och Vretaskolan Kristinelundsskolan

Olandsskolan Vallonskolan Öregrunds skola

Österbyskolan F-5, Film och Morkarla skolor Österbyskolan 6-9

Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola

Gymnasieskolor:

Bruksgymnasiet Forsmarks skola

Vuxenutbildningen inkl. sfi

Bilaga

(3)

Beslut

Postadress: Box 8018, 104 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 5 tr Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Östhammars kommun Box 66

742 21 Östhammar

2008-08-29 1 (6) Dnr 53-2007:3316

Genomförd utbildningsinspektion i Östhammars kommun Skolverket har genomfört inspektion i Östhammars kommun av förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 26 mars till den 23 maj 2008.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tid- punkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen.

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 1 december 2008 ska Östhammars kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verk- samheter som berörs.

(4)

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Utbildningsinspektionen av Östhammars kommun visar att utbildningsresultaten i grundskolan måste förbättras. Resultaten för eleverna i årskurs 9 ligger i flera avseenden lägre än i riket i övrigt. Att närmare 30 procent av eleverna i slutet av sin grundskoletid inte når målen i alla ämnen visar att det är synnerligen angeläget för kommunen att analysera orsakerna till de låga resultaten och vidta kraftfulla åtgär- der för att förbättra dessa.

Resultaten i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 är i allmänhet goda, om man ser till sammanställningar av nationella prov i dessa ämnen även om skillnader mellan skolor framkommer. Kommunen kan dock inte redovisa elevernas resultat i alla ämnen, i förhållande till de nationella kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5, vilket måste åtgärdas. I särskolan, gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen når eleverna och de studerande i högre grad kunskapsmålen.

Kommunen har det övergripande ansvaret för betygssättningen och betygens lik- värdighet. De lokala konkretiseringar av de nationella ämnesmålen i grundskolans kursplaner som arbetats fram i Östhammars kommun har av allt att döma hjälpt skolorna att sätta fokus på bedömnings- och betygssättningsfrågor. Emellertid visar inspektionen att konkretiseringar i vissa ämnen har en bristande överensstämmelse med målen i de nationella kursplanerna. Skolverket bedömer att kommunen bör vidta en översyn av de lokalt konkretiserade målen så att en överensstämmelse med de nationella målen säkerställs. Vidare bör kommunen tillse att samverkan mellan skolor kring arbete med bedömning och betygssättning åstadkoms för att garantera en likvärdighet i dessa sammanhang.

Vid en analys av kunskapsresultaten är det viktigt att se hur kommunen har tillgodosett elevers behov av särskilt stöd och i vilken grad undervisningen varit tillräck- ligt individanpassad. I båda dessa fall bedömer Skolverket att det finns stora brister i kommunens grundskolor. Inspektionen visar att lärarna i högre grad bör anpassa undervisningen till olika elevers förutsättningar och behov, likaledes måste rektorerna säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd får sådant. Att utvärdera in- nehållet i det särskilda stöd som ges, är också angeläget. Även på Bruksgymnasiet finns ett behov av att förbättra arbetet med särskilt stöd.

För beslut om en elevs placering i särskild undervisningsgrupp eller beslut om anpassad studiegång finns särskilda anvisningar i grundskoleförordningen, då dessa beslut medför betydande förändringar i en elevs skolgång. I Östhammars kommun finns flera elever med anpassad studiegång och ett antal särskilda undervisnings- grupper. I inspektionen framkommer brister som gäller beslutsfattandet, otydliga ansvarsförhållanden och behov av att utveckla innehållet i dessa former av särskilt stöd. Skolverket bedömer därför att kommunen måste säkerställa att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i enlighet med styrdokumentens krav och att besluten utgår från en utredning som tar hänsyn till elevens hela skolsituation, samt tillse att undervisningen i dessa grupper är av god kvalitet. Vidare måste

(5)

Beslut

2008-08-29 3 (6) Dnr 53-2007:3316

elever som bedöms behöva anpassad studiegång garanteras en utbildning som så långt som möjligt är likvärdig med övrig utbildning.

Skolverket bedömer att Östhammars kommun på ett bättre sätt måste tillgodose de rättigheter och behov som elever med annat modersmål än svenska har. Det finns exempelvis inga rutiner för att informera om rätten till modersmålsundervisning i grundskolan och svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författning- arna. Den särskilda stödform som innebär studiehandledning på modersmålet be- höver också garanteras.

För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyl- lelse. I detta arbete krävs ett systematiskt kvalitetsarbete. Inspektionen visar att på flera nivåer i kommunen brister detta. Uppföljning på individnivå av elevernas kunskaper görs fortlöpande av lärarna, men utifrån denna utförs, i samtliga skolformer, sällan någon analys så att undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas.

På skolnivå saknas i många fall en övergripande uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten vilket är en förutsättning för och en viktig utgångspunkt i varje skolas kvalitetsarbete och en central del av rektors ansvarsområde. I detta sammanhang har inspektörerna bedömt rektors pedagogiska ledarskap som ett förbätt- ringsområde. Även på kommunnivå noteras brister när det gäller uppföljning och utvärdering i förhållande till de nationella målen. Kommunen har till exempel inte upprättat någon kvalitetsredovisning sedan år 2004¹. Avsaknad av övergripande kvalitetsredovisning bedöms vara en brist av allvarlig karaktär och kan antas haft betydelse för hur beslut om resursfördelning och åtgärder fattats. Skolverket be- dömer att Östhammars kommun inte har tillräcklig kunskap om de resultat som uppnås i verksamheten och därför inte fullt ut tar sitt ansvar som huvudman för utbildningen.

Den kommunala vuxenutbildningen genomför kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar som ligger till grund för att förbättra måluppfyllelsen.

I Östhammars kommun finns i samtliga skolformer exempel på väl fungerande pedagogiska miljöer som aktivt stimulerar barns, elevers och studerandes utveckling och lärande. Dock framkommer en stor variation mellan och inom skolor och skillnaderna är i hög grad lärarberoende. För att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen krävs en god insikt hos lärarna om styrdokumentens innehåll.

Särskilt läroplanernas och kursplanernas mål att sträva mot och gymnasieskolans programmål, vilka anger undervisningens inriktning, bör förstås och beaktas av alla.

Inspektionen visar att lärarnas kunskap om styrdokumentens anvisningar och krav i många fall är bristfällig.

1Den 26 juni, två månader efter efter det att inspektionsbesöken slutförts, inkommer Östham- mars kommun med en kvalitetsredovisning för läsåret 2006/2007. Denna redovisning är i hu- vudsak av god kvalitet, den omfattas dock inte av inspektionen.

(6)

I den målstyrda skolan har eleverna givits ett särskilt ansvar för det egna lärandet och i detta sammanhang ska de ges möjligheter till ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Detta inflytande ska öka med stigande ålder och mognad. Inspektionen visar att elevernas möjligheter till inflytande oftast är lärarberoende. Goda exempel beskrivs i skolrapporterna, men sammantaget be- dömer Skolverket att detta är ett angeläget utvecklingsområde för alla verksamheter som inspekterats.

Skolornas och de olika verksamheternas arbete med normer och värden ger som helhet goda resultat. Vid några av kommunens grundskolor har inspektionen dock visat att kränkningar förekommer samt det finns studiemiljöer där elever störs i sitt lärande av oroliga kamrater. I vad mån lärarna samverkar i värdegrundsarbetet och huruvida ett gemensamt förhållningssätt finns hos de vuxna, varierar påtagligt inom och mellan enheter. Skolverket bedömer att kommunen behöver försäkra sig om att värdegrundsarbetet vid kommunens grundskolor ger en trygg och trivsam miljö för alla elever. Särskilt bör kommunen förtydliga behovet av ett värdegrundsarbete som genomsyrar all undervisning samt verka för samverkan inom och mellan enheter så att ett gemensamt förhållningssätt hos personalen kan åstadkommas.

Som en följd av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har varje verksamhet inom barnomsorgen och skolan en skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan som arbetats fram under medverkan av elever och personal. Inspektionen visar att skolornas och verksamheternas likabehandlingsplaner inte fullt ut uppfyller de krav som lagen ställer. Bland annat saknas en specifik redovisning av den egna verksamhetens behov som utgångs- punkt för de insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året.

Östhammars kommun har under en längre period regelmässigt skrivit in 6-åringar i grundskolan, utan att detta skett på begäran av barnens vårdnadshavare vilket strider mot skollagen. Under inspektionen meddelar kommunen att från och med höstterminen 2008 renodlas skolformen förskoleklass och rutinen att skriva in 6- åringar i grundskolan upphör. Med hänsyn till vad som anges i nationella styrdokument vill Skolverket framhålla vikten av att verksamheten i en förskoleklass är utformad så att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får det genomslag som avses i styrdokumenten. Det är viktigt att året i förskoleklassen på så sätt skiljer sig från åren i grundskolan.

Skolverket vill särskilt framhålla goda exempel som framkommer i inspektionen av förskoleverksamheten, särskolans verksamhet och inom vuxenutbildningen. Vid Bruksgymnasiets yrkesförberedande program och på Forsmarks skola ses exempel på undervisning som ger eleverna mycket goda möjligheter att nå målen för utbildningen. Trots en påtaglig skillnad, inom och mellan kommunens grundskolor och inom skolbarnsomsorgen när det gäller i vilken mån de nationella målen nås, finns även där goda exempel att bygga på. De goda exemplen tillsammans med det engagemang, som framkommer i flertalet intervjuer utgör, enligt Skolverket, en god grund för fortsatt utvecklingsarbete.

(7)

Beslut

2008-08-29 5 (6) Dnr 53-2007:3316

Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.

- Kommunen ger inte alla elever i grundskolan förutsättningar för att nå målen för utbildningen vilket de låga kunskapsresultaten visar (2 kap. 6 § grundskole- förordningen samt avsnittet 2.2 Kunskaper i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 (1 kap. 12 §, 2 kap. 8 §, 4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grund- skoleförordningen).

- Kommunens likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan och alla verksamheter har inte en likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- 6-åringar anvisas inte plats i förskoleklass (2 b kap. 2 § skollagen).

- Kommunen anordnar inte spanska som tillval för alla elever som önskar sådan undervisning (2 kap.17 § grundskoleförordningen).

- Kommunens saknar kvalitetsredovisning (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 5 §, 8 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Verksamheten i de särskilda undervisningsgrupperna vid Frösåkersskolan och Resursskolan lever inte upp till författningarnas krav när det gäller uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat, anpassad studiegång, garanterad undervisningstid och personalens utbildning (4 kap. 1 § skollagen, bilaga 3 till skollagen, 2 kap. 3, 6 §§, 5 kap. 10 §).

- Kommunen ser inte till att samtliga elever i grundskolan fullgör sin skolplikt (3 kap. 13 § skollagen).

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.

- Kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av resultaten i utbildningsverksamheten.

- Kommunen bör säkerställa att all bedömning och betygssättning i grundskolan och gymnasieskolan utgår från nationella mål och riktlinjer.

- Kommunen bör verka för en ökad individanpassning i den ordinarie undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan.

(8)

- Kommunen bör försäkra sig om att särskilt stöd ges till de elever som har behov av detta samt på en övergripande nivå följa upp resultatet av genomförda stödinsatser. Vidare bör kommunen tydliggöra ansvarsfördelning och rutiner gällande särskilt stöd så insatser kan sättas in utan dröjsmål.

- Kommunen bör säkerställa att alla elever i behov av studiehandledning på mo- dersmålet får sådant stöd.

- Kommunen bör försäkra sig om att värdegrundsarbetet vid kommunens grundskolor ger en trygg och trivsam miljö för alla elever.

- Kommunens skolplan bör i högre grad beskriva de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella målen.

- Kommunen bör tillse att alla rektorer har förutsättningar att driva en pedagogisk utveckling inom sitt ansvarsområde.

- Kommunens systematiska kvalitetsarbete bör förbättras så att mål, genomfö- rande, uppföljning, utvärdering och åtgärder blir en sammanhållen kedja, tydlig för alla och som ligger till grund för en ökad måluppfyllelse.

- Kommunen bör förbättra informationen om rätten till modersmålsundervis- ning i grundskolan samt tillse att elever som så önskar får sådan undervisning.

På Skolverkets vägnar

Carl-Gustav Sidenqvist Enhetschef

Ingrid Åsgård

Undervisningsråd

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetsjurist Anna Rydin

Kopia till

Enligt fastställd sändlista Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

(9)

Bilaga 1 (8) Dnr 53-2007:3316

Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas

Förskoleverksamheten

- Likabehandlingsplaner saknas eller uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Kommunen bedriver verksamhet i en form som varken motsvarar förskolan eller familjedaghemmet (2 a kap. 2 § skollagen).

- Kommunen har inte redovisat någon utvärdering och bedömning av förskole- verksamheten i familjedaghemmen samt öppen förskoleverksamhet (1 § förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Skolbarnsomsorgen

- Likabehandlingsplaner saknas eller uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Kvalitetsredovisningar saknas eller uppfyller inte förordningen krav (1 och 3 §§

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Kommunen har inte redovisat någon utvärdering och bedömning av skolbarnsomsorgen i familjedaghemmen (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Edsskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förord- ningen (2 kap. 15-16 §§ grundskoleförordningen).

(10)

Ekeby skola

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 §§ för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Frösåkersskolan

- Skolan ger inte tillräckliga förutsättningar för alla elever att nå målen för utbildningen i årskurs 9 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, avsnitt 2.2 Kunskaper i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolans skriftliga omdömen för elever som i slutet av nionde skolåret inte upp- nått målen uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 9 § grundskoleförordning- en).

- Skolan ger inte alla elever som behöver det särskilt stöd (4 kap. 1 § skollagen, 5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Åtgärdsprogram upprättas inte i enlighet med förordningens krav (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Skolan har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga och förhindra tra- kasserier och annan kränkande behandling (7-8 §§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap.

15-16 §§ grundskoleförordningen).

(11)

Bilaga 3 (8)

- Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19-20 §§ grund- skoleförordningen).

- Rektorn tar inte tillräckligt ansvar för att det pedagogiska ledarskapet på skolan (2 kap. 2 § skollagen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolvä- sendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolans delade ledarskap tydliggör inte rektorernas respektive ansvarsområden i tillräcklig utsträckning och överensstämmer inte med skollagens och läroplanens intentioner. (2 kap. 2 § skollagen, avsnitt 2.8 läroplan för det obligatoriska skol- väsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp saknar fullföljdshän- visning (5 kap. 5 § och 8 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 § förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Gräsö skola och Snesslinge skola

- Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Eleverna i Gräsö skola ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Snesslinge skola erbjuder inte kostnadsfria måltider i enlighet med skollagens krav (4 kap. 4 a § skollagen)

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 och 3 a §§ förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Skolan ger inte alla elever som behöver det särskilt stöd (4 kap. 1 § skollagen, 5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

Hammarskolan och Vretaskolan

(12)

- Skolorna ger inte alla elever som behöver det särskilt stöd (4 kap. 1 § skollagen, 5 kap. 1, 2 §§ grundskoleförordningen).

- Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Undervisning i svenska som andraspråk ges inte till alla elever som behöver det (2 kap. 15-16 §§ grundskoleförordningen).

- Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 §§ för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Kristinelundskolan

- Skolan har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga och förhindra tra- kasserier och annan kränkande behandling (7-8 §§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Skolan ger inte eleverna tillräckliga möjligheter att nå de nationella målen i tek- nik i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 §§ för- ordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Olandsskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolans skriftliga omdömen uppfyller inte förordningens krav. (7 kap. 9 § grundskoleförordningen).

(13)

Bilaga 5 (8)

- Särskilt stöd ges inte till alla elever som behöver det (4 kap. 1 § skollagen, 5 kap.

1 § grundskoleförordningen).

- Företrädare för eleverna har inte medverkat vid utformningen av skolans ordningsregler (6 kap. 8 b § grundskoleförordningen).

- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningens krav (2 kap. 19-20 §§

grundskoleförordningen).

- Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 § skollagen).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 §§ för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Vallonskolan

- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap.

- Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningens krav (2 kap. 19-20 §§

grundskoleförordningen).

- Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen. (5 kap. 5 § grundskoleförordningen).

- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknar fullföljdshänvisning (5 kap. 5 § och 8 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap.

- Urvalsprinciperna för antagning till skolans så kallade profilklasser ger inte alla elever lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet (1 kap. 2 § skollagen).

(14)

Öregrunds skola

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolan ger inte alla elever som är i behov av särskilt stöd ett adekvat sådant i tillräcklig omfattning (4 kap. 1 § skollagen, 5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 och 3 a §§ förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Österbyskolan F–5, Film och Morkarla skolor

- Österbyskolan har inte i tillräcklig utsträckning vidtagit åtgärder för att förebyg- ga och förhindra kränkande behandling (7-8 §§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningens krav.

(5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap.

15-16 §§ grundskoleförordningen).

- Österbyskolan, Film och Morkarla skolor anordnar inte elevens val i enlighet med förordningen (2 kap. 19 – 20§§ grundskoleförordningen).

- Kvalitetsredovisningen i Österbyskolan och i Film och Morkarla skolor uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Österbyskolan 6–9

(15)

Bilaga 7 (8)

- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningens krav (2 kap. 15-16 §§ grundskoleförordningen).

- Skolan har inte i tillräcklig omfattning vidtagit åtgärder för att förhindra krän- kande behandling (7-8 §§ lagen om förbud mot diskriminering och annan krän- kande behandling av barn och elever).

- Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna (6 kap. 8 b § grundskoleförordningen).

- Skolan saknar likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

Den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskola

- Intyg efter avslutad skolgång utfärdas inte enligt förordningens krav (7 kap. 2 § särskoleförordningen).

- Den obligatoriska särskolan anordnar inte elevens val (2 kap.7-8, 10 §§ särsko- leskoleförordningen).

- Kvalitetsredovisningen saknar bedömning av i vilken mån de nationella målen uppnåtts samt analys och förslag till åtgärder för ökad måluppfyllelse. Elever ges inte möjlighet att medverka i arbetet med kvalitetsredovisningen (3, 3 a, 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Skolans arbetsplaner motsvarar inte förordningarnas krav (2 kap. 12 § särskole- förordningen, 1 kap. 6 § gymnasiesärskoleförordningen).

- Rektorn fattar inte beslut om avvikelser från särskolans timplan för elever som är integrerade i grundskolan (6 kap. 1 § särskoleförordningen).

- Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av elever (6 kap.

5 b § särskoleförordningen).

Bruksgymnasiet

- Skolan genomför ingen resultatsammanställning för eleverna på det individuella programmet (5 kap. 4 b § skollagen, 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94).

- Alla elever ges inte stödundervisning vid behov (8 kap. 1 § och 5 § gymnasieför- ordningen).

(16)

- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 § gymnasieförordningen).

- Skolans utbildning på lokala inriktningar anordnas inte i enlighet med gymnasie- förordningen (2 kap. 11 § gymnasieförordningen).

- Vissa lokala kurser lever inte upp till de krav som ställs på sådana kurser (2 kap.

14 § gymnasieförordningen).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 §§

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Forsmarks skola

- Skolan saknar kvalitetsredovisning (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare - Verksamheternas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på så- dana planer (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn).

- Samtliga kunskapsområden inom grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte (2 kap. 15-16 §§ förordningen om kommunal vuxenutbildning).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet).

(17)

1

Utbildningsinspektion i Östhammars kommun

Dnr 53-2007:3316

Utbildningsinspektion i Östhammars kommun

Innehåll

Inledning... 1

Underlag... 1

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2

Sammanfattande bedömning ... 3

Bedömning av måluppfyllelse och resultat ... 6

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete...17 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Östham- mars kommun.

Skolverket sände den 7 december 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomfö- rande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 26 mars till den 23 maj 2008.

De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.

Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åt- gärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter.

Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av in- spektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skol- verkets nationella uppföljningssystem. I Östhammars kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledning

(18)

2

och barnomsorgskonsulent samt representanter för de fackliga organisationerna och personal från skolområdenas elevvårdsteam. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor, särskolan och vuxenutbildningen har besökts. Däremot har inte för- skoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med företrädare för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn- punkter på sakuppgifterna i rapporten.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskola 797 Familjedaghem 216 Fritidshem 590 Förskoleklass -

Grundskola 2 491

Obligatorisk särskola 22

Gymnasieskola 719 Gymnasiesärskola 3

Kommunal vuxenutbildning 105

Särvux (vuxenutbildning för utvecklingsstörda) 26 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 54 Källa: Östhammars kommun

Östhammars kommun ligger i norra Uppland och tillhör Uppsala län. Folk- mängden uppgick den 31 december 2007 till 21 421, varav 7 523 i landsbygd.

De större tätorterna är Östhammar, Gimo, Österbybruk, Alunda och Öre- grund, där också de större skolorna ligger. Ett antal mindre landsbygdsskolor bedriver verksamhet för de yngre eleverna. Området präglades längre tillbaka i tiden av verksamhet i de många järnbruken. I dag är kommunens två största arbetsplatser AB Sandvik Coromant och Forsmarks Kraftgrupp AB, men det finns ytterligare 1900 företag. Många vuxna pendlar till arbeten i Uppsala.

Ansvaret för barnomsorg och utbildning i Östhammars kommun ligger hos barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen verkställer de beslut som tas i nämnden gällande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, gymnasieskola och kulturskola. Verksamheten om- fattar 12 förskolor, 5 öppna förskolor, 35 familjedaghem, 10 fritidshem, 14 grundskolor samt 2 gymnasieskolor. Obligatorisk särskola bedrivs både som egen verksamhet och som integrerad verksamhet i grundskolor. Elever i gym- nasiesärskolan har med några få undantag sin skolgång i andra kommuner.

Verksamheten i särvux bedrivs i den egna kommunen.

Grundskolan är indelad i två skolområden, ett västra och ett östra. I västra skolområdet ingår orterna Alunda, Österbybruk samt Gimo. I det östra ingår

(19)

SKOLVERKET

3

Östhammar och Öregrund. Det finns en områdeschef för varje område vilken ska ge stöd till rektorerna samt ett områdeskontor med administrativ personal.

Vidare finns ett övergripande elevhälsoteam i varje skolområde.

I Bruksgymnasiet som är beläget i Gimo går 56 procent av kommunens ungdomar. Bruksgymnasiet erbjuder 11 nationella program: barn- och fritidspro- grammet, elprogrammet, energiprogrammet, fordonsprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet, industripro- grammet, naturvetenskapsprogrammet, omvårdnadsprogrammet, samhällsve- tenskapsprogrammet, teknikprogrammet samt det individuella programmet.

Två specialutformade program erbjuds, konst, musik och teater samt Östham- marsprogrammet som är ett lärlingsprogram.

Forsmarks skola är en riksrekryterande gymnasieskola som erbjuder den lokala inriktningen energiteknik för årskurs två och tre på det naturvetenskapliga programmet. Skolan erbjuder ett stort urval av lokala kurser bl.a. inom energi, IT och matematik. Forsmarks skola ägs och drivs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Östhammars kommun som huvudman.

Samverkansavtal om gymnasieutbildning finns med Uppsala och Tierps kommuner.

I Östhammars kommun finns även den fristående gymnasieskolan Wilhelm Haglunds Gymnasium som är ett 3-årigt tekniskt gymnasium där eleverna läser ett utökat specialutformat tekniskt program. Denna skola ingår inte i kommun- inspektionen.

För vuxenutbildningen i Östhammars kommun ansvarar arbetsmarknadskonto- ret för administrationen och beslut om verksamheten fattas i kommunstyrelsen.

Den kommunala vuxenutbildningen består av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Utöver det erbjuds särvux och svenskundervisning för invandrare (sfi). Vidare erbjuds en kvalificerad yrkesutbildning inom industritek- nik och företags- anpassad utbildning. Utbildningslokalerna finns i Gimo, Öre- grund och Österbybruk.

Sammanfattande bedömning

Utbildningsinspektionen av Östhammars kommun visar att utbildningsresultaten i grundskolan måste förbättras. Resultaten för eleverna i årskurs 9 ligger i flera avseenden lägre än i riket i övrigt. Att närmare 30 procent av eleverna i slutet av sin grundskoletid inte når målen i alla ämnen visar att det är synnerligen angeläget för kommunen att analysera orsakerna till de låga resultaten och vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra dessa.

Resultaten i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 är i allmänhet goda, om man ser till sammanställningar av nationella prov i dessa ämnen även om skillnader mellan skolor framkommer. Kommunen kan dock inte redovisa elevernas resultat i alla ämnen, i förhållande till de nationella kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5, vilket måste åtgärdas. I särskolan, gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen når eleverna och de studerande i högre grad kunskapsmålen.

Kommunen har det övergripande ansvaret för betygssättningen och betygens likvärdighet. De lokala konkretiseringar av de nationella ämnesmålen i grundskolans kursplaner som arbetats fram i Östhammars kommun har av allt att

(20)

4

döma hjälpt skolorna att sätta fokus på bedömnings- och betygssättningsfrågor.

Emellertid visar inspektionen att konkretiseringar i vissa ämnen har en bristande överensstämmelse med målen i de nationella kursplanerna. Skolverket be- dömer att kommunen bör vidta en översyn av de lokalt konkretiserade målen så att en överensstämmelse med de nationella målen säkerställs. Vidare bör kommunen tillse att samverkan mellan skolor kring arbete med bedömning och betygssättning åstadkoms för att garantera en likvärdighet i dessa sammanhang.

Vid en analys av kunskapsresultaten är det viktigt att se hur kommunen har tillgodosett elevers behov av särskilt stöd och i vilken grad undervisningen varit tillräckligt individanpassad. I båda dessa fall bedömer Skolverket att det finns stora brister i kommunens grundskolor. Inspektionen visar att lärarna i högre grad bör anpassa undervisningen till olika elevers förutsättningar och behov, likaledes måste rektorerna säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd får sådant. Att utvärdera innehållet i det särskilda stöd som ges, är också angeläget.

Även på Bruksgymnasiet finns ett behov av att förbättra arbetet med särskilt stöd.

För beslut om en elevs placering i särskild undervisningsgrupp eller beslut om anpassad studiegång finns särskilda anvisningar i grundskoleförordningen, då dessa beslut medför betydande förändringar i en elevs skolgång. I Östhammars kommun finns flera elever med anpassad studiegång och ett antal särskilda un- dervisningsgrupper. I inspektionen framkommer brister som gäller beslutsfattandet, otydliga ansvarsförhållanden och behov av att utveckla innehållet i dessa former av särskilt stöd. Skolverket bedömer därför att kommunen måste säker- ställa att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i enlighet med styrdokumentens krav och att besluten utgår från en utredning som tar hänsyn till elevens hela skolsituation, samt tillse att undervisningen i dessa grupper är av god kvalitet. Vidare måste elever som bedöms behöva anpassad studiegång garanteras en utbildning som så långt som möjligt är likvärdig med övrig utbildning.

Skolverket bedömer att Östhammars kommun på ett bättre sätt måste tillgodose de rättigheter och behov som elever med annat modersmål än svenska har.

Det finns exempelvis inga rutiner för att informera om rätten till modersmåls- undervisning i grundskolan och svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna. Den särskilda stödform som innebär studiehandledning på modersmålet behöver också garanteras.

För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. I detta arbete krävs ett systematiskt kvalitetsarbete. Inspektio- nen visar att på flera nivåer i kommunen brister detta. Uppföljning på individ- nivå av elevernas kunskaper görs fortlöpande av lärarna, men utifrån denna utförs, i samtliga skolformer, sällan någon analys så att undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas. På skolnivå saknas i många fall en över- gripande uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten vilket är en förut- sättning för och en viktig utgångspunkt i varje skolas kvalitetsarbete och en central del av rektors ansvarsområde. I detta sammanhang har inspektörerna bedömt rektors pedagogiska ledarskap som ett förbättringsområde. Även på kommunnivå noteras brister när det gäller uppföljning och utvärdering i förhål- lande till de nationella målen. Kommunen har till exempel inte upprättat någon

(21)

SKOLVERKET

5

kvalitetsredovisning sedan år 2004¹. Avsaknad av övergripande kvalitetsredovisning bedöms vara en brist av allvarlig karaktär och kan antas haft betydelse för hur beslut om resursfördelning och åtgärder fattats. Skolverket bedömer att Östhammars kommun inte har tillräcklig kunskap om de resultat som uppnås i verksamheten och därför inte fullt ut tar sitt ansvar som huvudman för utbildningen.

Den kommunala vuxenutbildningen genomför kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar som ligger till grund för att förbättra måluppfyllelsen.

I Östhammars kommun finns i samtliga skolformer exempel på väl fungerande pedagogiska miljöer som aktivt stimulerar barns, elevers och studerandes utveckling och lärande. Dock framkommer en stor variation mellan och inom skolor och skillnaderna är i hög grad lärarberoende. För att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen krävs en god insikt hos lärarna om styrdokumentens innehåll. Särskilt läroplanernas och kursplanernas mål att sträva mot och gymnasieskolans programmål, vilka anger undervisningens inriktning, bör förstås och beaktas av alla. Inspektionen visar att lärarnas kunskap om styrdokumentens anvisningar och krav i många fall är bristfällig.

I den målstyrda skolan har eleverna givits ett särskilt ansvar för det egna läran- det och i detta sammanhang ska de ges möjligheter till ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Detta inflytande ska öka med stigande ålder och mognad. Inspektionen visar att elevernas möjligheter till inflytande oftast är lärarberoende. Goda exempel beskrivs i skolrapporterna, men sammantaget bedömer Skolverket att detta är ett angeläget utvecklingsom- råde för alla verksamheter som inspekterats.

Skolornas och de olika verksamheternas arbete med normer och värden ger som helhet goda resultat. Vid några av kommunens grundskolor har inspektionen dock visat att kränkningar förekommer samt det finns studiemiljöer där elever störs i sitt lärande av oroliga kamrater. I vad mån lärarna samverkar i värdegrundsarbetet och huruvida ett gemensamt förhållningssätt finns hos de vuxna, varierar påtagligt inom och mellan enheter. Skolverket bedömer att kommunen behöver försäkra sig om att värdegrundsarbetet vid kommunens grundskolor ger en trygg och trivsam miljö för alla elever. Särskilt bör kommunen förtydliga behovet av ett värdegrundsarbete som genomsyrar all undervisning samt verka för samverkan inom och mellan enheter så att ett gemensamt förhållningssätt hos personalen kan åstadkommas.

Som en följd av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har varje verksamhet inom barnomsorgen och skolan en skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan som arbetats fram under medverkan av elever och personal. Inspektionen visar att skolornas och verksamheternas likabehandlingsplaner inte fullt ut uppfyller de krav som lagen ställer. Bland annat saknas en specifik redovisning av den egna verksamhetens behov som utgångspunkt för de insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året.

1 Den 26 juni, två månader efter det att inspektionsbesöken slutförts, inkommer Östhammars kommun med en kvalitetsredovisning för läsåret 2006/2007. Denna redovisning är i huvud- sak av god kvalitet, den omfattas dock inte av inspektionen.

(22)

6

Östhammars kommun har under en längre period regelmässigt skrivit in 6- åringar i grundskolan, utan att detta skett på begäran av barnens vårdnadshava- re vilket strider mot skollagen. Under inspektionen meddelar kommunen att från och med höstterminen 2008 renodlas skolformen förskoleklass och rutinen att skriva in 6-åringar i grundskolan upphör. Med hänsyn till vad som anges i nationella styrdokument vill Skolverket framhålla vikten av att verksamheten i en förskoleklass är utformad så att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får det genomslag som avses i styrdokumenten. Det är viktigt att året i förskoleklassen på så sätt skiljer sig från åren i grundskolan.

Skolverket vill särskilt framhålla goda exempel som framkommer i inspektionen av förskoleverksamheten, särskolans verksamhet och inom vuxenutbildningen.

Vid Bruksgymnasiets yrkesförberedande program och på Forsmarks skola ses exempel på undervisning som ger eleverna mycket goda möjligheter att nå må- len för utbildningen. Trots en påtaglig skillnad, inom och mellan kommunens grundskolor och inom skolbarnsomsorgen när det gäller i vilken mån de nationella målen nås, finns även där goda exempel att bygga på. De goda exemplen tillsammans med det engagemang, som framkommer i flertalet intervjuer utgör, enligt Skolverket, en god grund för fortsatt utvecklingsarbete.

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat, brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområ- den). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättrings- områden i kommunen). I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

Bedömning av måluppfyllelse och resultat

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, sär- skilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolvä- sendet.

Kunskaper, utveckling och lärande

Resultat - förskolan, skolbarnsomsorgen och särskolan

Genom dokumentstudier och intervjuer framkommer i inspektionen att kommunen generellt når goda resultat inom förskoleverksamheten när det gäller barnens utveckling och lärande. Kommunens förskolor erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet som inspektörerna bedömer bidrar till en allsidig utveckling och utmanar till ett lustfyllt lärande. Verksamheten i fritidshemmen utgör ett stöd i barnens utveckling och ett värdefullt komplement till skolan.

Dock framkommer i inspektionen påtagliga skillnader mellan enheter gällande såväl förskolan som fritidshemmen.

(23)

SKOLVERKET

7

Av inspektionen framgår att elevernas kunskapsutveckling i den obligatoriska särskolan, där en mycket väl genomförd individanpassning finns, är god.

Se vidare i respektive verksamhetsrapport angående förskola, skolbarnsomsorg och särskola.

Resultat - förskoleklassen

Enligt skollagen ska förskoleklassen stimulera varje barns utveckling och läran- de samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Det är viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i förskoleklassen och att året där skiljer sig från åren i grundskolan. En förutsätt- ning för detta är att verksamheten är varierad med avseende på innehåll och utformning. På alla skolor är 6-åringarna inskrivna i grundskolans årskurs 1.

Det pedagogiska arbetet för 6-åringarna har i flera skolor formen av lektioner i de olika ämnen som beskrivs i kursplanerna för grundskolan. Det framkommer dock även exempel på att barnen ges goda möjligheter till lek och eget utforskande och verksamheten bedöms på flertalet skolor överlag fungera väl. Öst- hammars kommun har under en längre period regelmässigt skrivit in 6-åringar i grundskolan, utan att detta skett på begäran av respektive barns vårdnadshavare vilket strider mot skollagen. Vid inspektörernas skolbesök framkommer att verksamheten för 6-åringarna i flera skolor i allt större utsträckning bedrivs skiljt från grundskolan och mer i enlighet med skollagens och läroplanens intentioner. Under inspektionen meddelar kommunen att planer finns för att upphö- ra med rutinen att regelmässigt skriva in 6-åringar i grundskolan från och med höstterminen 2008 samt att plats i förskoleklass kommer att anvisas.

Resultat - grundskolan

I kommunens grundskolor följs elevernas kunskapsutveckling och resultat upp med hjälp av bland annat nationella ämnesprov, särskilda läsförståelsetest och andra diagnostiska material. I ett digitalt uppföljningssystem redovisas varje elevs resultat i förhållande till lokalt formulerade mål i alla ämnen och årskurser.

Dessa uppföljningar sker främst på individnivå och sammanställningar på skol- och kommunnivå redovisas inte. På individnivå redovisas resultaten vid elevens utvecklingssamtal en gång per termin. I avsnittet Bedömning och betygssättning i denna rapport kommenteras vidare de lokalt formulerade ämnesmålen.

Någon sammanställning av resultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i alla ämnen görs varken på skolnivå eller på kommunnivå. Detta in- nebär att varken rektorerna eller kommunen har tillräckliga underlag för att kunna fatta välgrundade beslut om organisation, resursfördelning och stödinsat- ser. Inspektörerna bedömer att kommunen brister i systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas resultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen, vilket måste åtgärdas.

På inspektörernas begäran sammanställdes kommunresultaten i de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 år 2007. Resultaten varierar mellan skolorna men på flera skolor har mer än 90 procent av eleverna i årskurs 5 nått målen för de tre ämnesproven. Resultaten på de nationella proven bör dock analyseras skolvis och jämföras under en längre tid, se vidare i respektive skolrapport.

(24)

8

Tabell 1. Betygsresultat för årskurs 9 i kommunala skolor i Östhammars kommun jämfört med riket.

Östhammars kommun Riket

2005 2006 2007 2005 2006 2007 Andel (%) med

fullständigt slutbetyg

71,1 69,4 71,6 75,5 76,0 76,1

Meritvärde² 192,6 189,0 194,7 206,3 206,8 207,3 Andel (%) behöriga

till nationellt program

90,3 86,2 88,5 89,2 89,5 89,1 Källa: Skolverkets statistik.

Tabell 1 visar att resultaten för eleverna i årskurs 9 i Östhammars kommun ligger lägre än i riket i övrigt. Närmare 30 procent av eleverna i slutet av årskurs 9 når inte målen i alla ämnen. Enligt inspektörerna är det synnerligen angeläget för kommunen att analysera orsakerna till de låga resultaten och vidta kraftfulla åtgärder för att öka måluppfyllelsen.

Statistiken visar även skillnader mellan de fyra betygssättande skolorna. År 2007 var andelen elever med fullständiga betyg 65,5 procent i Frösåkersskolan medan motsvarande andel i Olandsskolan var 78,6 procent. I betygsstatistiken noteras även stora skillnader på flera skolor mellan pojkars och flickors resultat i olika ämnen både när det gäller andelen elever som nått målen och andelen höga betyg. Även skillnader mellan ämnen konstateras, exempelvis har betygen i id- rott- och hälsa, musik och naturorienterande ämnen under flera år varit lägre än i ämnen som svenska, matematik hem- och konsumentkunskap, slöjd och sam- hällsorienterande ämnen.

Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen samt det genomsnittliga merit- värdet har under flera års tid legat betydligt under de beräknade värden som Skolverkets statistiska modell SALSA³ anger.

I de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik för årskurs 9 år 2007 nådde 5,2 procent av eleverna i Östhammars kommun inte målen för pro- vet i svenska. Motsvarande andel i engelska var 8,6 procent och i matematik 16,9 procent. En betydande skillnad mellan andelen elever som ej nådde målen på proven i matematik (16,9 procent) och i slutbetyget (5,4 procent) framkommer. Någon förklaring till denna skillnad ges inte. Enligt uppgifter, från skol- ledning och lärare som framkommer vid inspektionen av Bruksgymnasiet, har många elever stora svårigheter i matematik när de kommer till gymnasiet.

2 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne.

3 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräld- rarnas utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor.

(25)

SKOLVERKET

9

Att nära en tredjedel av kommunens ungdomar lämnar grundskolan utan full- ständigt betyg innebär att kommunen som helhet inte har åstadkommit en utbildning av tillräckligt hög kvalitet som är likvärdig för alla elever. Det är därför nödvändigt att kommunen analyserar resultaten och vidtar kraftfulla åtgärder för att fler elever ska nå målen för utbildningen.

Resultat - gymnasieskolan

Resultaten i Östhammars kommuns två gymnasieskolor är i flera avseenden högre än i riket vilket framgår av tabellen nedan.

Enligt den senast tillgängliga nationella statistiken framkommer att andelen elever vid Bruksgymnasiet som inte fick lägst betyget Godkänt i samtliga kurser, uppgick till 24,9 procent, vilket är en försämring i förhållande till föregående år men alltjämt bättre än genomsnittet för riket. Motsvarande värde vid Forsmarks skola var 7,1 procent, vilket är en förbättring i förhållande till föregående år.

Andelen elever med slutbetyg inom 4 år ligger vid Bruksgymnasiet något under genomsnittet för riket, av de elever som får ett slutbetyg är emellertid 94,4 procent behöriga för studier på högskola vilket ligger över resultaten för riket i övrigt. Resultaten varierar dock stort mellan olika program.

Vid Forsmarks skola når eleverna sammantaget goda resultat, betydligt över genomsnittet för riket. Den genomsnittliga betygspoängen var 16,4 år 2007.

Inspektörerna konstaterar dock att gymnasieskolorna, genom att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, har goda förutsättningar att ytterligare förbättra resultaten.

Tabell 2. Betygsresultat i gymnasieskolan jämfört med riket.

Östhammars kommun Riket

2005 2006 2007 2005 2006 2007 Genomsnittlig

betygspoäng 14,6 14,4 14,4 14,1 14,1 14,1 Andel elever (%)

– av dem med slutbetyg – med grundläggande behörighet till högskolan

97,0 94,5 97,8 88,9 89,2 89,2

Andel (%) elever som fullföljde utbildningen inom fyra år

78,4 80,4 73,7 76,0 74,9 76,3

Källa: Skolverkets statistik

Resultat - vuxenutbildningen

Sammantaget uppvisar undervisningen vid vuxenutbildningen goda resultat. Av kvalitetsredovisningen för vuxenutbildningen år 2007 framgår att 95 procent (100 procent 2006) av deltagarna på grundläggande vuxenutbildning fick betyg efter avslutad kurs. Motsvarande värde för den gymnasiala delen var 93 procent (98 procent 2006). Av tabellen nedan framgår att de studerande som läst eng-

(26)

10

elska A, matematik A och svenska A de tre senaste åren haft mycket goda resultat.

Tabell 3. Nationell betygsstatistik för gymnasial vuxenutbildning. Andel betyg Icke Godkänt i engelska A, matematik A och svenska A, angivna i procent.

Östhammar Riket

Kurs 2005 2006 2007 2005 2006 2007

Engelska A 8 4 0 13 14 16

Matematik A 6 10 0 16 19 19

Svenska A 0 0 0 13 16 17

Källa: Skolverkets statistik

Enligt officiell statistik för grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning avbröt 33 respektive 21 procent av de studerande sina studier läs- året 2006/07. Rektorn uppger att vid en analys framkommer att de flesta som avbröt studierna fick arbete eller flyttade från kommunen.

Läsåret 2006/07 uppnådde 40 procent av de studerande målen för kurserna inom sfi. Samma läsår var andelen sfi-studerande som avbröt sina studier 5 procent. Orsakerna till avbrott är enligt rektorn att de studerande får arbete eller slutar på grund av personliga skäl.

Uppföljning och utvärdering av lärandet

Skolors verksamhet ska, enligt läroplanerna, utvecklas så att den svarar mot uppställda mål, och för att en skola eller verksamhet ska utvecklas måste den fortlöpande ompröva sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. I flertalet skol- och verksamhetsrapporter beskriver inspektörerna att uppföljning och utvärdering av lärandet brister och i skolornas kvalitetsredovisningar framkommer inte tydligt hur arbetsformer och metoder omprövats i förhållande till resultaten. Därigenom saknar både enskil- da lärare, skolorna och kommunen tillräckliga underlag för att formulera och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Detta är enligt inspektörerna anmärk- ningsvärt med tanke på att närmare 30 procent av eleverna lämnar grundskolan utan fullständiga betyg.

Vid skolbesöken diskuterar inspektörerna skolans resultat över tid, skillnader mellan ämnen/kurser och skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Även överensstämmelsen mellan nationella prov och betyg samt förväntade värden (SALSA) för de olika grundskolorna tas upp. Sammanställningarna är för många lärare och skolledare nya och få förklaringar ges som beskriver orsaker till detta. Dock märks ett stort intresse och en önskan hos många lärare att ofta- re få diskutera och analysera resultaten i förhållande till arbetssätt och metoder.

Även på kommunnivå uttrycks förvåning över vissa tendenser i resultatbilden.

Som nämnts tidigare har kommunen inte upprättat någon kvalitetsredovisning de senaste tre åren, vilket gjort att kunskapsresultaten inte sammanställts och underlagen för beslut gällande övergripande åtgärder har därför varit ofullstän- digt. Nyckeltal som exempelvis andel behöriga till gymnasiet respektive högsko- la är emellertid kända på kommunnivå.

(27)

SKOLVERKET

11

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kommunen måste förbättra sin uppföljning och utvärdering av resultaten i utbildningsverksamheten för att ha möjlighet att identifiera åtgärder för att nå högre måluppfyllelse.

Undervisningens genomförande och innehåll

Som ett stöd för lärarna när det gäller att planera och genomföra undervisningen finns anvisningar i såväl läroplanerna för de olika skolformerna som i kursplanerna för grundskolan respektive i programmålen för gymnasieskolan. Un- dervisningens inriktning beskrivs i mål att sträva mot. Dessa mål innehåller en rad olika kunskapskvaliteter som eleverna ska ges möjlighet att förvärva i undervisningen. Dessa kunskapskvaliteter återkommer i mål att uppnå i olika äm- nen för eleverna i årskurs 5 och i årskurs 9 samt i betygskriterierna för grundskolan och gymnasiet och utgör därmed en grund för bedömningen. I läropla- nerna anges bland annat att skolan ska sträva mot att varje elev utvecklar ny- fikenhet och lust att lära. Vidare att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumen- tera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva anta- ganden och lösa problem, samt att reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. På en del skolor och framför allt i vissa ämnen och klasser genomsyras undervisningen av detta. Ett mycket gott exempel observerades i fysikundervisningen vid Forsmarks skola. Även i undervisningen vid Morkarla skola och Edsskolan sågs goda exempel.

Det är ett viktigt ansvar för rektorerna att se till att undervisningen utformas i enlighet med styrdokumenten för respektive skolform. I samtal och intervjuer med förvaltningsledning, rektorer och lärare framkommer att någon särskild utvärdering av huruvida undervisningen tar sin utgångspunkt i målen att sträva mot och därmed ger eleverna förutsättningar att nå goda resultat, inte görs. I flertalet grundskolerapporter bedöms detta vara ett angeläget förbättringsområ- de. Även på gymnasieskolorna behöver läroplanens mål och programmålen tydligare avspegla sig i undervisningen, enligt inspektörernas bedömning. I kommunens förskolor ses i väsentliga delar en god överensstämmelse med må- len i den skolformens läroplan.

I läroplanerna uttrycks att eleverna ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Barns och ungdomars möjlighet till inflytande tas även upp i kommunens skolplan samt i de brukarenkäter som vänder sig till elever och föräldrar. Inspektionen visar att när det gäller elevernas möjlighet till övergripande inflytande över verksamheten, via exempelvis klass- och elevråd är detta generellt sett gott. Ett mycket gott exempel ses vid Öster- byskolan årskurs 6-9, där elevrådet aktivt verkar i gemensamma frågor samt planerar och genomför temadagar för hela skolan. När det gäller elevernas möj- lighet till inflytande över undervisningens upplägg och innehåll har inspektörer- na dock noterat stora skillnader både mellan och inom grundskolorna. Flertalet elever uppger att undervisningen mestadels är färdigplanerad av läraren innan ett nytt arbete startar. Eleverna kan emellertid få välja i vilken ordning de ska arbeta med givna uppgifter. Inspektörerna bedömer i flertalet grundskolerapporter att eleverna i större utsträckning bör få träning i och möjligheter till inflytande över undervisningen och ansvar för sitt lärande. Även på gymnasieskolan har inspektörerna bedömt att elevernas inflytande över undervisningens inne- håll och upplägg bör utvecklas.