7.1 Förutsättningar
Lokaliseringen av en torvtäkt är i många avseenden avgörande för hur omfattande miljökonsekvenserna blir. Bedömningen av lokaliseringen utgår bland annat från de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och bestämmelserna om områdesskydd (se vidare kapitel 5).
Frågan om lokalisering bör avgöras utifrån en bedömning av den miljöpåverkan som verksamheten får på den aktuella platsen. I detta kapitel ges vägledning i hur bedömning av sådan miljöpåverkan kan göras.
7.2 Naturvärden i inventeringar
Ofta går det att få viss ledning från VMI eller andra nationella inventeringar för att avgöra vilka ytterligare inventeringar som bör göras för den våtmark som är aktu- ell. Exempel på andra inventeringar som kan vara intressanta är sumpskogsinvente- ringen, nyckelbiotopsinventeringen och regionala naturvärdesinventeringar från respektive länsstyrelse.
Det är viktigt att skaffa sig kunskap om vilka naturvärden som förekommer på den aktuella platsen för att kunna bedöma miljöpåverkan och hur negativa miljöeffekter kan undvikas. Det är också viktigt att identifiera naturvärden i ett landskaps-
perspektiv. För att bedöma om en torvmark är lämplig för torvtäkt behövs dels en lokal bedömning av naturvärden för att avgöra om det finns naturvärden som bör bevaras, dels en bedömning av om exploateringen kan påverka omgivande marker med skyddsvärd natur eller arter.
I ett första skede bör en generell kartläggning göras för att ringa in kända naturvär- den, exempelvis vegetationstyper, kända eller troliga lokaler för fridlysta eller ho- tade arter samt eventuella skogliga naturvärden. Detta kan exempelvis ske genom att gå igenom eventuella tidigare inventeringar i och i närheten av den aktuella platsen, lokala naturvårdsprogram eller naturvårdsplaner och genom sökning i Artdatabankens rödlistor. Att en art inte registrerats i artdatabanken kan bero på att området inte omfattats av någon inventering. Därefter bör planering av inriktning och utformning av inventering ske. De som utför inventeringen bör ha dokumente- rad kunskap. Vad som bör inventeras och vilka metoder som bör användas är plats- beroende. Vegetation och växtarter bör alltid inventeras. De är centrala för att göra en korrekt bedömning av naturvärdena på en myr.
Myren har en dominerande betydelse som habitat för fåglar för födosök, rastning och häckning. Naturvårdsverket anser därför att det är viktigt att det tydligt framgår i underlaget om en verksamhet bedöms kunna påverka fågelförekomsten.
Vid en inventering av fåglar bör man ta hänsyn till tidpunkten på året då fältinven- teringen görs eftersom det är lättare att upptäcka vissa fågelarter före eller under häckningsperioden (Naturvårdsverkets rapport 5925, 2009 s. 80).
7.3 Recipienten
Vid en naturvärdesbedömning bör sjöar och vattendrag som riskerar att påverkas av den planerade verksamheten vägas in, framförallt nedströms torvtäkten där på- verkan sannolikt blir som störst.
Bedömning bör göras utifrån:
lokalt genomförda fältinventeringar av såväl det berörda landområdet (flora och fauna) som vattenområden (fiskförekomst, bottenfaunasamman- sättning och vattenkemi)
uppgifter om berörd vattenrecipient utifrån biologisk- och vattenkemisk status och miljökvalitetsnormer.
7.4 Påverkansgrad
Torvmarker som kan komma ifråga för torvtäkt bör redan vara kraftigt påverkade, till exempel dikad mark som används för skogs- eller jordbruk eller ofullständigt utvunna täkter som inte bedöms vara lämpliga restaureringsobjekt. (prop.
2008/09:144 s. 20.) Dessa torvmarker fungerar troligen inte längre som kolsänkor och har sannolikt lägre naturvärden att bevara. Eftersom över 80 % av Sveriges våtmarker i varierande grad sedan tidigare är påverkade av mänskliga ingrepp är det viktigt att göra en bedömning av hur allvarlig påverkan är för att avgöra om våtmarken utgör en lämplig lokalisering eller inte. Att enbart konstatera att torv- marken, eller delar av den, bär spår av hydrologisk påverkan är inte tillräckligt.
Naturvårdsverket vill framhålla att för att en myr ska kunna anses vara kraftigt
påverkad bör påverkan ha gett betydande att förändringen i den hydrologiska ba- lansen och vattenhushållningen. Detta kan visa sig genom märkbara förändringar i flora och fauna, myrens funktion och dess ekosystemtjänster så som till exempel vattenmagasinering och kollagring.
Betydande igenväxning eller förändrad vegetation till följd av markavvattning eller liknande på större delar av myren kan vara tecken på att en myr är kraftigt påver- kad, men det kan ändå finnas fall där delar av myren är förhållandevis intakta. Äldre diken har en förmåga att växa igen vilket medför att dräneringseffekten minskar och att vegetationen delvis återställs.
Vid bedömning av påverkansgraden behöver myren granskas utifrån ett antal krite- rier. Nedan anges fyra faktorer som vid en sammanvägning kan bidra till bedöm- ningen av myrens påverkansgrad.
7.4.1 Historiska data
I vissa fall kan man finna information om att marken har brukats för odling, skogs- bruk, torvbruk eller liknande genom att studera gamla kartor eller arkiv. Denna information kan ge en första indikation på hur påverkad en myr är. En reservation är dock att torvmarken kan ha återhämtat sig och återtagit höga naturvärden eller att det uppkommit andra naturvärden trots tidigare markavvattning.
Det är också viktigt att förstå att det finns en stor skillnad på torvmossar som varit exploaterade för storskalig torvbrytning eller mossodling under främst 1900-talet, och på mossar eller myrar som brukats för ängsskötsel i äldre tid. Ängsskötsel på mossmark/myrmark kan gynna den biologiska mångfalden, vilket kan ha lämnat spår i form av ett biologiskt kulturarv, som kräver skötsel för sin långsiktiga över- levnad.
7.4.2 Markavvattning
Myrar ligger i områden med olika geologiska, klimatologiska och hydrologiska förutsättningar. En form av markavvattning som i en myr ger mindre effekter kan i en annan myr ge stora konsekvenser. Det är därför inte möjligt att utifrån ett mått av dikestäthet beskriva vilken markavvattning som ger kraftig påverkan. Exempel- vis kan en kraftledning eller ett centraldike som går genom en myr ge stor visuell påverkan och lokalt påverka hydrologin men myren kan trots detta ha de flesta funktionerna intakta.
Stor förekomst av diken ökar sannolikheten för att en myr är hydrologiskt påver- kad. En fiskbensstruktur av diken kan till exempel tyda på att en myr är kraftigt påverkad och att påverkan kan vara av mer än lokal natur. Det som är viktigt att undersöka är om markavvattningen har lett till en genomgående och varaktig sänk- ning av vattennivån och hur långt en spontan igenväxning av diken kan ha nått. Påverkan av detta slag kan med fördel bedömas genom flygbildstolkning eller till exempel utifrån lantmäteriets högupplösta höjddatabas (figur 6). Bedömningen bör också kompletteras av besök i fält.
Figur 6. Exempel på hur markavvattning i fiskbensstruktur kan se ut i höjddatabasen 7.4.3 Förändrad vegetation
Kraftigt förändrad vegetation där arter som trivs i våta miljöer har konkurrerats ut av vegetation som klarar torrare förhållanden indikerar att en myr är kraftigt påver- kad. När vattennivån i en myr sänks börjar torven brytas ned på grund av ökad tillgång på syre. Många växter som inte trivs i de blötaste miljöerna eller normalt bara förekommer som tuvor och strängar kommer då att etablera sig eller expan- dera. Exempel på sådana växter är dvärgbjörk, ljung, lingon, skvattram och tall. Dessa arter gynnas ytterligare av den ökade tillgången av näringsämnen och mine- raler som frigörs vid nedbrytning av torv. Växter som inte hävdar sig i konkurren- sen eller kräver blöta miljöer, såsom olika arter av vitmossor, tranbär, hjortron, rund och- storsileshår, rosling, ängs- och tuvull och olika starrarter, kommer att minska i antal eller försvinna. Mossor påverkas direkt av förändringar av ytvattnets vattenkemi och hydrologi eftersom de växer direkt i vattnet och tar upp näring genom bladen (Naturvårdsverkets rapport 5925, 2009, s. 80).
Det är viktigt att notera att det är förändringen som är utslagsgivande i denna be- dömning, eftersom arter som generellt inte trivs i de blötaste miljöerna normalt även finns i opåverkade myrkomplex. Denna typ av förändring av vegetation kan även uppkomma till följd av klimatförändringar och ändrad näringstillförsel. Be- dömning av om vegetationen har förändrats kraftigt kan göras till exempel genom jämförelse mellan äldre och nytagna flygbilder samt genom att en biolog eller eko- log inventerar området i fält.
7.4.4 Sänkning av markytan
När grundvattennivån sjunker till följd av en markavvattning så försvinner det mekaniska stödet från vattnet, marken sjunker ihop och det blir sättningar. Dessu- tom trycks de avvattnade lagren ihop i en mer långsam konsolideringsprocess när vattnets lyftkraft försvinner. (McAfee, 1984, s. 2). Jordlagren torkar och krymper och det organiska materialet bryts ned Sänkningen av markytan är möjlig att stu- dera genom att metodiskt mäta markytan och olika referenspunkter. Det är också möjligt att upptäcka i fält genom till exempel sänkningar kring trädstammar. I dessa fall kan oftast även noteras förändringar i egenskaperna i det översta torvlag- ret så som att torven är kraftigt nedbruten och att torven är torrare än normalt.
7.5 Torvkvalitet
Det är viktigt den uttagna torven är av en kvalitet som är anpassad för sitt ändamål. För att avgöra om en torvmark är lämplig som energitorvtäkt eller odlingstorvtäkt måste en torvgeologisk undersökning genomföras. Vägledning om hur detta ge- nomförs finns i SGU:s rapport 2012:12 Geologisk vägledning vid ansökan om täkt
för energitorv.
Torv kan även innehålla uran och hänsyn måste tas ur ett strålsäkerhetsperspektiv. Vägledning om detta finns i Strålsäkerhetsmyndighetens rapport 2012:19 Vägled-
ning till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS
2012:3) om hantering av kontaminerad aska. Rekommendationer för provtagning av uran finns i SGU:s rapport 2012:12.