Syftet med denna matris är att provet ska bedömas likvärdigt av de lärare som rättar provet. Den utgår ifrån betygskriterierna och tanken är att den ska konkretisera de kunskapskvaliteter som kurs- planen beskriver. Matrisen beskriver exempel på hur dessa kunskapskvaliteter kan visas i elevens svar på frågorna. För att nå en viss betygsnivå ska samtliga tidigare nivåer vara uppfyllda. 1-2 motsva- rar G, 3-4 motsvarar VG och 5 motsvarar MVG. Indelningen i fem betygsnivåer är en anpassning till det framtida betygssystemet som kommer innehålla en femgradig betygsskala.
Provbetyg
Provet mäter inte alla kursmål i Samhällskunskap A och eftersom eleven får välja vilka av de fyra frå- gorna som den ska besvara så kommer olika elever uppnå olika mål på provet. Provbetyg får inte förväxlas med kursbetyg. Det är upp till den enskilda läraren att bedöma vilka mål eleven uppnår på provet och om eleven i slutet av kursen uppnått alla kursmål. I sin bedömning har läraren flera olika bedömningsunderlag där det nationella provet är en del. Det är möjligt att en elev får godkänt på provet även om den inte nått godkänt i alla sina svar.
Läraren ska även bedöma 7*, som är en samlad bedömning på hur väl eleven använder källor i sina svar på de övriga frågorna. 7* testar elevens förmåga att använda artiklar som kunskapskälla och elevens kritiska förhållningsätt till innehållet i artiklarna.
För att få ett provbetyg måste elevens resultat på de olika frågorna vägas samman, för att få en sam- lad bedömning av provet. Det är inte ett rimligt krav att en elev måste uppnå 3 i samtliga sina svar för att få VG.
När provbetyget ska sättas summerar läraren elevens resultat på de fyra bästa svaren med 7*. Däref- ter divideras summan med fem.
Exempel: Eleven når på fyra frågor resultatet 3,3,2 och 2. På 7* resultatet 3. Uträkning: 3+3+2+2+3=13 13/5=2,6
Provbetyg: 2,6 = VG
Resultat IG G VG MVG
Kvot <1 1-2,4 2,6-4 4,2-5
Resultatet på det Nationella provet ger ett provbetyg, men enskilda svar går även att använda indivi- duellt när en samlad bedömning av elevens prestationer enligt betygskriterierna göra. Det Nationella provet är en del av det bedömningsunderlag som läraren har till stöd för betygsättning i kursen.
2 Eleven ska i sitt svar visa…
F 1 2 3 4 5
1 Att politisk makt i Sverige bestäms av de som väljs i val och regleras av lagar Att ekonomisk makt innehas av de som har ekonomiska re- surser
Hur den politiska makten hänger ihop från medborgare till riksdag
Att demokratin på- verkas av den eko- nomiska makten och diskutera vem eller vilka som har ekono- misk makt
Att det finns kopplingar mellan politisk och ekono- misk makt och att de påverkar varandra ömsesidigt
Hur maktförhållandet påverkar demokratin och diskutera pro- blem för demokratin utifrån de båda per- spektiven
2 Att det finns minst ett sätt att reglera miljö- förstöring genom exempel
Att det finns en skill- nad i ansvar mellan olika aktörer
Att det finns konse- kvenser av miljöför- störing och koppla detta till pris
Att alla olika aktörer- na har ett visst ansvar och väga deras olika ansvar emot varandra
Att kostnaderna för- delas olika för olika aktörer och att priset (konsekvenserna) hamnar både på individ och samhälle
Att det finns sam- band mellan ekonomi och miljö och att en finansiell kris får konsekvenser för miljön
3 Att varor och tjänster som produceras ingår i BNP och nämna någon nackdel med BNP som mått
Att olika länder har olika ekonomiska förutsättningar och därmed olika lev- nadsvillkor, samt gör en koppling till de mänskliga rättighe- terna På problemen med BNP som mått på levnadsstandard i ett land och koppla det till resursfördelning
Ur ett etiskt perspek- tiv på olika levnads- förhållanden i olika länder och deras möjligheter att upp- fylla de mänskliga rättigheterna
Genom exempel och diskussion på, hur resursfördelningen kan förändras och vilka konsekvenser det skulle få
4 Genom minst ett exempel på hur något har förändrats på grund av finanskrisen och vilka konsekven- ser det har för indivi- den
Genom minst ett exempel på hur väl- färden förändras i samhället på grund av finanskrisen
Vilken roll Riksbanken och regeringens har under en finanskris
Genom jämförelse mellan riksbanken, regeringen och EU att de har olika uppgifter och roller under kon- junktursvängningar
Hur ekonomin hänger ihop på global nivå genom exempel och varför finanskrisen drabbar de flesta nationer
5 Att den ena artikeln utgår från en vänster ideologi och den andra från en höger ideologi och förklara varför På minst två grund- läggande skillnader mellan ideologierna På konsekvenser utifrån de ideologiska utgångspunkterna för individer På konsekvenser utifrån de ideologiska utgångspunkterna för samhället Genom en diskussion koppla ihop en ideo- logis konsekvenser för individ och sam- hället samt värdera ideologierna emot varandra
6 Genom minst ett exempel på massme- dias makt och använ- der begreppet mass- media på ett korrekt sätt
Att massmedia har en funktion i en demo- krati
Genom diskussion att massmedia har en funktion i en demo- krati och använda några av de givna begreppen på ett korrekt sätt
På minst ett problem med massmedias roll i en demokrati
Att massmedias makt är ömsesidigt bero- ende av den politiska makten och diskutera relationen med hjälp av de givna begrep- pen
7 *
Att den använder innehåll från olika källor
Att den använder innehållet från olika artiklar i sina svar på ett relevant sätt
Att den tar ställning till innehållet i någon artikel och refererar på ett korrekt sätt
Att den värderar innehållet från olika källor och ifrågasätter dem
Att den skiljer på fakta, tolkningar och värderingar samt diskuterar någon källas tillförlitlighet
1 Bilaga 3