Klockan 23.00, svensk tid, tisdag den 17 februari, när börsen på Wall Street stängt, kommer ödesbeskedet för Saab.
Då lägger General Motors fram sin överlevnadsplan för den amerikanska kongressen. Självklart kan GM-chefen Rick Wagoner inte säga att delar av stödpaketet som kongressen och senaten godkände i fredags ska gå till GM:s fabriker i Ryssland,
Kina, Australien, Tyskland, Sverige och många andra länder. Pengarna måste stanna i Amerika. Men det är inte heller rimligt, och ingen begär det, att han ska lägga ner all verksamhet utanför USA.
Ryssland och Kina är GM:s största tillväxtmarknader, även om de går med förlust just nu. Au- stralien är nästan ”hemmamarknad” och Opel i Tyskland visade vinst före finanskrisen.
Saab är sorgebarnet med förlustresultat år efter år.
Men trots krisen har det kanske aldrig sett bättre ut för Saab.
Den urgamla 9-5 ska ersättas redan i höst, den lilla stadsjeepen 9-4X är klar för produktion och den äventyrsbetonade 9-3X visades för ett par dagar sedan.
Den börjar byggas i Trollhättan i sommar.
GM-chefen Rick Wagoner använde uttrycket ”carving out” när jag träffade honom i januari. Han sa att GM måste ”karva ur” Saab ur General Motors. Saab måste bli självständigt med egen bokfö- ring, inte en integrerad del av GM.
Men någon nedläggning var det inte tal om enligt Wagoner.
Problemet med en nedläggning är inte bara katastrofen för Trollhättan, för hela Västsverige och– i förlängningen även för Volvo. För Rick
Wagoner är inte sentimental.
Nej, det handlar minst lika mycket om förväntade skadeståndskrav från Saab-handlare runt om i världen (nedläggningen av GM-märket Oldsmobile har kostat General Motors miljarder i ska- destånd).
Och om att GM:s satsning på nya Saab-modeller ska börja ge pengar tillbaka redan nästa år. I Tyskland har förbunds-kansler Angela Merkel lovat bilindustrin miljardlån. Sarkozy i Frankrike är inne på samma linje. Varför tvekar den svenska regeringen?
Svårt att förstå. Kanske för att regeringen leker katt och råtta, och hoppas slippa att gå i borgen för ett miljardlån från EU. Kanske av ideologiska skäl: man tycker att före- tagen ska klara sig själva.
Men jag kan aldrig tro att regeringen lämnar Saab åt sitt öde. Visst, Saab är inget stort företag. Det har ”bara” 4 700 anställda i Sverige.
Men Saab är mycket större än antalet anställda.
Saab är en bärande del av den svenska bilindustrin. Om regeringen inte tycker att Saab är värt att bevara – vem tycker då att Volvo, som också går med förlust just nu, borde finnas kvar?
Och hur går det för med Scania och Volvo lastvagnar? Och med den stora svenska underleveran- törsindustrin?
140 000 personer jobbar inom den svenska bilindustrin och bilarna står för 15 procent av den svenska exporten.
Och det handlar om ett kunnande inom fordons- och miljöteknik som för alltid kan gå förlo- rat.Saab är ett litet företag. Som sällan gått med vinst. Men som behövs för att hålla det svenska teknikmaskineriet igång.
Utan Saab stannar Sverige. Och då kan det vara för sent.
Robert Collin
Utskriftsdatum: 2010-03-30 Publicerad: 2009-02-15
7 Nerikes Allehanda Publicerad 26 november 2009 Ledare
Staten ska hålla sig borta Staten ska hålla sig borta Staten ska hålla sig borta
Staten ska hålla sig borta från Saab från Saab från Saab från Saab
Det ser – milt uttryckt – inte så bra ut för Saab. Om Saab hade varit ett lönsamt företag med kunder som står i kö för att köpa en attraktiv och miljövänlig bilmodell, hade läget givetvis varit ett annat. Då hade det funnits investerare med beredskap att gå in med pengar. Och GM hade kanske inte velat göra sig av med ett vinstgivande dotterföretag. Men Saab har gått med förlust år efter år. Att gå in som ägare i Saab är ett högriskprojekt.
Egentligen skulle det behövas en gigantisk koncern – med miljarder i resurser och lång uthål- lighet – för att utveckla Saab i en ny riktning.
Det var just det som var tanken, när GM tog över ägarskapet. Men i stället för att utveckla Saab blev det gemensamma plattformar med Opel. Så kunderna kunde börja fundera över om Saab var en variant på Opel, snarare än ett unikt svenskt bilmärke. Det gick inte så bra. Giganterna i USA försöker nu göra sig av med olönsamma och udda projekt. GM vill bli av med Saab. Ford vill göra sig av med Volvo Personvagnar.
Koenigsegg är en liten tillverkare av exklusiva lyxbilar. Möjligen rätt ägare för Saab, om vi
pratar om idéer. Men uppenbarligen inte ett företag med den finansiella styrka som krävs. Hoppet är inte ute för Saab. Kanske finns det en kinesisk köpare, någonstans i bakgrunden. Ett av de företag som skulle vara delägare, tillsammans med Koenigsegg, var kinesiskt. Förnyade krav på att staten ska ingripa hörs redan. Men även för staten är Saab ett högrisk- projekt. Staten kan säkert rädda Saab i några månader, kanske rent av i något år, genom att ge förmånliga lån – som dock måste granskas av EU:s konkurrensmyndighet.
Men sedan då?
Om Saab läggs ner, omvandlas en statlig räddningsinsats till ett gigantiskt slöseri. Pengar som kunde ha använts till utbildning och omställning för anställda vid Saab och dess under- leverantörer, har då i stället gått till att försöka rädda ett från början dödfött projekt. Det blir en upprepning av de insatser som gjordes för varvsindustrin under 70-talet.
Ja, låt oss hoppas att det någonstans därute finns en ägare med vilja och förmåga att om- vandla Saab till ett bilmärke som efterfrågas av kunderna. Men om inte det går ska staten hålla sig borta. Staten ska inte sälja bilar.
8
Om Rättvisemärkt > Nyheter > Barnarbete inom kakaoindustrin – vilken roll spelar Fairtrade?