De två renodlade litteraturhistorikerna i undersökningen ger de historiska förklaringarna mycket utrymme, men samtidigt får de största författarna och deras viktigaste verk också rejält med sidor. I Litteraturen lever finns textutdrag ur originalverken medan Möt litteraturen refererar längre resonemang om verkets innehåll . I detta kapitel ämnar jag diskutera två författare och det sätt de begripliggörs på i läroboken. Jag kommer att jämföra beskrivningen av Defoes Robinson Crusoe i Litteraturen lever och Möt litteraturen. Robinson Crusoe analyseras då det är relevant att studera hur läroboksförfattarna har förhållit sig till bokens koloniala tematik. Sedan kommer jag att föra en diskussion om BRUS #1/#2 och det tillvägagångssätt författarna använder, när läroboken för fram kvinnliga författarskap. Jane Austen diskuteras specifikt, då det är intressant att studera hur ett genusperspektiv korrelerar (eller inte) med förmågan att problematisera ”kulturarvet” (mina citattecken).
124
Bayard & Sjöbeck, 2006, BRUS#2, s 157.
125
4.6.1 Litteraturen lever och Möt litteraturen – en jämförelse av presentationen av
Robinson Crusoe
För att kunna analysera hur gränsdragningarna mellan ”vi” och ”de Andra” görs i läroböckerna är det relevant att studera hur enskilda verk presenteras. Robinson Crusoe är ett viktigt verk i sammanhanget eftersom själva handlingen utspelar sig i en kolonial miljö. Min nyfikenhet handlar om hur läroboksförfattarna har valt att diskutera detta. Både Litteraturen
lever och Möt litteraturen målar upp en liknande bakgrund av historien. Den förstnämnda gör
det genom att publicera ett tre sidor långt utdrag ur romanen där man får läsa om hur Robinson hamnar på ön, hur han bygger upp sitt boende, samt den ensamhet som han lider.126
Möt litteraturen arbetar istället med referat, som i detaljrikedom ger läsaren i princip samma
förståelse för handlingen som läsarna till Litteraturen lever får.127
En skillnad föreligger dock i hur böckerna problematiserar handlingen i Robinson Crusoe. I
Litteraturen lever kan vi i en bildtext läsa att: ”Denne (Fredag, min. anmärkning) blir sedan
en trogen vän och tjänare. Så småningom räddas de och Robinson kan återvända till England med tjänaren Fredag”.128 Denna del av historien förtäljer även Möt litteraturen, med den skillnaden att Brodow & Nettervik kritiskt diskuterar handlingen. De resonerar bland annat om att boken kan ”läsas som ett intressant tidsdokument” utifrån bl.a. märkligheten att Robinson ”handlar med slavar utan tillstymmelse till samvetskval och han behandlar Fredag som sin tjänare, fast de två är ensamma på ön under lång tid”.129 Litteraturen lever stannar snarare vid att beskriva boken som en häftig bok – ”en instruktionsbok i manlighet och individualism: ”bra karl reder sig själv. Så här gör man”. 130
Den stora skillnaden mellan dessa två läroböcker, förutom att de är utgivna på olika förlag är deras målgrupp. Möt litteraturen riktar sig till studieförberedande program, men
Litteraturen lever ska ses som mer grundläggande. Om den mer grundläggande infallsvinkeln
innebär mindre krav på reflektion, menar jag att det blir problematiskt både på ett pedagogiskt plan och utifrån att läroboken saknar ett kritiskt anslag till sitt stoff. Idén om att den förenklade nivån kräver mindre reflektion och mer basal memorering och faktainläsning menar jag är föråldrad.131
126
Jansson, 2005, s 198 – 200.
127
Brodow & Nettervik, 2008, s 96-98.
128
Jansson, 2005, s 199.
129
Brodow & Nettervik, 2008, s 98.
130
Jansson, 2005, s 196.
131
Se bl.a. Gunilla Svingby & Sofia Svingby, Bedömning av kunskap och kompetens: [konferensrapport från
konferens om bedömning av kunskap och kompetens 17 – 19 november 1999, Malmö Högskola], 2001: Carl
Martin Allwood & Anna-Carin Jonsson, ”Om betydelsen av elevers metakognitiva förmåga”, där man framhäver utvecklandet av en metakognitiv förmåga som central för inlärning.
Möt litteraturens styrka i detta fall är deras fokus på kritiska resonemang om den koloniala
människosynen. Men i samma diskussion menar jag att man återanvänder koloniala stereotyper som exempelvis primitiv – utvecklad när de menar att romanen kan sammanfattas som en ”människans kulturhistoria från ett primitivt stadium till en utvecklad livsform”.132 Vad menar de att den utvecklade livsformen är? Att producera ett överskott via slavekonomi? Eller leva i samhällen snarare än ensam? I den citerade passagen menar jag att de faller tillbaka till en framåtsyftande framgångshistoria som utan problematisering placerar västvärlden på toppen.
4.6.2 BRUS #1/#2 – att diskutera Jane Austen och andra kvinnoskildringar
I dessa två läroböcker kan man urskilja två prioriterade ämnesval som återkommer flertalet gånger: viljan att titta utanför Sverige gränser samt det medvetna valet att lyfta fram genusfrågor och skrivande kvinnor.133 I detta avsnitt ämnar jag diskutera hur författarna lyfter fram genus och kvinnliga författarskap.
I kapitlet ”På spaning efter…” får vi inledningsvis möta Bridget Jones och hennes dagbok.134 Eleverna blir sedan uppmanade att läsa ett utdrag ur Jane Austens Stolthet och
fördom (1813), med målet att jämföra kvinnans roll i dessa två romaner.135
Det som är signifikant i detta kapitel är avsaknaden av erfarenheter och/eller författare som inte är västeuropeiska. Det utländska förpassas till egna kapitel där det är de kulturella skillnaderna som betonas i övningarna.136 En pedagogisk strategi hade kunnat vara att lyfta fram texter där författarna kom från olika delar av världen, men låta tematiken (kärlekstemat) styra diskussionen och inte den geografiska hemvisten.
Denna trend återfinns även i kapitlet ”Där kvinnor styr” som handlar om nordisk mytologi och jämställdhet. Genom ett utdrag av Johanne Hildebrandts Freja (2002) blir eleverna uppmanade att diskutera könsmakt i olika former.137 Konsekvensen blir då att den moderna jämställdhetsdiskursen i någon mån klistras fast på den nordiska historien redan sedan asagudarnas tid. Detta är en historisk kontextualisering, som säkerligen inte är önskvärd, men
132
Brodow & Nettervik, 2008, s 98.
133
Bayard & Sjöbeck, 2006, BRUS#1/#2.
134
Bayard & Sjöbeck, 2006, BRUS#1, s 54-55.
135
Bayard & Sjöbeck, 2006, BRUS#1, s 55.
136
Bayard & Sjöbeck, 2006, BRUS#2, ”Röster från Afrika – författare från Afrika” (s 74 – 87), ”Kulturer som påverkar – författare från Asien” (s 148 – 167).
137
som väl korrelerar med den kronologiska historieskrivning som återfinns i de två andra undersökta läroböckerna – från ett bra utgångsläge blir det bara bättre här i Europa.138