Behövs betyg?

Elever i grundskolan har skolplikt och är enligt skollagen skyldiga att gå till skolan. (Juridik

för pedagoger, 2004) Flera av de elever vi intervjuade nämnde dock att många säkert inte

skulle ha brytt sig om att gå till skolan alls om de inte fick betyg. I artikeln Från skam till skuld, ur Pedagogiska Magasinet, skriver Ulla Johansson att disciplineringen redan under tidigt 1900-tal byggde på förhoppningen att dygden skulle få sin lön i form av framtida betyg och statusfyllda jobb. (Pedagogiska Magasinet, 2006) Om alla elever fick komma till skolan med inställningen att de kommer för att det finns en mening med att lära sig saker och att de gör detta för sin egen skull och för sin framtid, skulle både utlärandet och inlärandet vara roligare och mer stimulerande. Frågan är om tillräckligt många lärare har förmågan att fånga sina elevers intresse, få dem att känna både vikten och stimulansen av att få välja själv hur mycket tid och energi de ska lägga ner i sitt skolarbete. Och hur är det med människans självdisciplin? Hade alla vuxna gått till jobbet om de inte hade fått en lön för sitt arbete? Kanske fungerar betygen på samma sätt för skoleleverna, som en belöning för en arbetsinsats eller som den morot de flesta av oss strävar efter att nå. Som nämnts tidigare, framhäver Edin och Drummond vikten av extra belöningar. Gör eleverna det de ska och sköter sig så som läraren önskar, ska detta berömmas och belönas. För att bli en bra pedagog är det säkerligen ett bra sätt att motivera fram ordning genom exempelvis stjärnor och andra privilegier.

Den slutsats vi skulle kunna dra av våra intervjuer när det gäller betygsfrågan är att dessa elever anser att betyg påverkar ordningen i skolan. Eleverna anser att betyg behövs och det spelar ingen stor roll från när de införs, men majoriteten föredrar i årskurs 6. Här finns anledning att diskutera vår frågeställning som kanske borde ha varit mer neutral. Utfallet hade

eleverna så starka argument för sitt val att vi tolkar resultatet som trovärdigt. Eleverna anser att det vore bra med tidigare betyg än årskurs 8, för att man ska ha god tid på sig att jobba på sina betyg.

En skola utan betyg verkar vara en skolgång utan mening eller motivering. Alla som läst böckerna om Pippi Långstrump förstår att det skulle kunna vara skönt att bo utan tjatiga vuxna och utan att behöva gå i skolan, fast innerst inne vet man att det är ju kraven från dessa vi behöver. Att ha vuxna som månar om ens bästa och särskilt pedagoger, som vet hur man skapar bra och spännande undervisning, är vad eleverna i våra intervjuer verkar vilja ha.

5.5 Slutsats

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers tankar om ordning och reda, vad begreppet ordning och reda innebär för dem. För att uppfylla detta syfte har kvalitativa intervjuer med tio högstadieelever genomförts. Resultaten från intervjuerna har jämförts med litteratur och tidigare forskning för att kunna få svar på de fyra frågeställningarna; Vad

betyder ordning och reda för eleverna?, Vad har eleverna för syn på ordningsregler?, Hur

uppfattar eleverna att lärarens roll är när det gäller ordning och reda i klassrummet? och

Hur ser eleverna på betyg och hur de inverkar på ordning i skolan?

Ordning och reda innebär för eleverna att ta ansvar för sina läxor, sitt material och sig själv, vilket var ungefär vad vi hade väntat oss att få höra. De intervjuade eleverna upplever ordning och reda som någonting mycket viktigt för att kunna koncentrera sig i skolan och lyckas med sina studier. För flera av dem är det till och med så viktigt att de gärna ser ett separat betyg i ordning och reda, dels för att det skulle hjälpa de mindre skötsamma att skärpa sig och dels för att de som redan sköter sig skulle ”tjäna lite extra på det”. Det ska med andra ord löna sig att vara skötsam, vilket också kan bidra till att fler eftersträvar detta. Förutom att få ett betyg i ordning och uppförande är eleverna också klart övertygade om att betyg överhuvudtaget, vare sig de kommer redan i sexan eller som nu i åttan, är en nödvändighet för att skolan ska fungera. De allra flesta säger ärligt att många säkert inte skulle bry sig om att komma till skolan alls om de inte fick betyg.

Termen ordningsregler är inte helt bekant för eleverna, men att regler finns och behövs är de överens om. De flesta accepterar och tycker om de regler som redan finns på skolorna, med undantag i vissa fall för förbud för tuggummituggning och användande av keps och mössa i klassrummet. Detta ifrågasättande framkommer av att eleverna inte förstår anledningen till förbudet och att ingen verkar ha kunnat ge någon bra förklaring. Regler är dock endast ett medel för att försöka skapa ordning och arbetsro. För att hålla ordning och reda i klassrummet spelar läraren en stor roll enligt eleverna. Intressant och spännande undervisning är A och O för att lyckas fånga eleverna, vilket bidrar till ordning och reda. Samtidigt ska läraren vara bestämd och konsekvent med de regler som finns i klassen. Det blir inte så mycket prat och spring på lektionerna om eleverna är intresserade och motiverade av undervisningen och känner en trygghet i lärarens förhållningssätt till reglerna.

Att få möjlighet till en lyckad skolgång är en rättighet för alla elever. En förutsättning för detta är att en eftersträvan finns av att uppnå ordning och reda i skolan. En god

klassrumsmiljö är en god grund för en lyckad skolgång och detta kommer att gagna elever, oss själva och andra pedagoger i ett framtida arbete i skolan.